Teresina Tua

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Teresina Tua fotograferad av Gösta Florman under en av sina Sverigeturnéer.

Maria Felicità "Teresina" Tua, född den 23 april 1866 alternativt den 22 maj 1867[1] i Turin, död den 29 oktober 1956 (alternativt 1955?) i Rom, var en på sin tid mycket uppburen italiensk violinist, känd som "l'angelo del violino".

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tua, som varit elev till Lambert-Joseph Massart (1811-1892) vid Conservatoire de Paris, turnerade flitigt över hela Europa under slutet av 1800-talet, däribland i Sverige 1884 och 1886. I detta land blev hon bland annat känd för att vid det senare tillfället ha charmat lundastudenterna så vid en konsert (tillsammans med Salomon Smith) på Akademiska Föreningen i Lund den 5 oktober 1886 att dessa kort därefter lät uppkalla ett kafé i de lokaler där Tua bott efter henne (se Tua). Historien om detta har bland annat skildrats i Axel Wallengrens självbiografiska novell Mannen med två hufvuden. Uppenbarligen gjorde Sverigeturnéerna även intryck på Teresina Tua själv. Revyförfattaren Emil Norlander har berättat hur han och en svensk reskamrat under en vistelse i Saint-Emilion i Frankrike 1907 överraskades av att bli tilltalade med orden "Min skål, din skål och alla vackra flickors skål!" samt "Hälsa Sverige!" av en okänd kvinna. Det visade sig vara Tua.

Tersina Tua gjorde stor succé även i andra länder, särskilt hos den yngre manliga publiken men också hos andra musiker. Efter en konsert i Helsingfors drog publiken hennes vagn åt henne hem efter konserten. Vid en turné i Ryssland ackompanjerades hon av en ung Sergej Rachmaninov, och Edvard Grieg skall ha inspirerats till sin violinsonat efter att ha hört henne. När hon hösten 1887 även framträdde i USA, beskrev en recensent henne lyriskt som "a most charming woman, who courtesies and smiles so as to put every susceptible man's heart in a flutter, and who plays the violin exceedingly well". Hennes armar ansågs enligt New York Times vara välutvecklade [2]

Teresina Tua verkade också som lärare, och till hennes elever hörde Luigi Enrico Ferro samt den italiensk-amerikanske kompositören Vittorio Giannini. Hon har fått ett torg uppkallat efter sig i staden Sondrio. En Stradivarius från 1709 som tillhört henne förvaras numera i instrumentsamlingen på konservatoriet i Turin.[3][4]

Tua gifte sig första gången 1889 med musikkritikern greve Franchi-Verney della Valetta (1848-1911) och andra gången 1914 med greve (hertig?) Emilio Quadrigo de Maria Pontaschielli.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor (urval)[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Anna Trombetta & Luca Bianchini: Teresina Tua - l'angelo del violino (2006)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Båda födelsedatumen förekommer i olika referensverk, ibland samtidigt (se exempelvis E S J van Straatens The history of the violin respektive denna sammanställning på "The Music Sack". I nyare källor verkar dock födelseårtalet 1866 (samt även dödsåret 1956) vara den dominerande uppgiften; se exempelvis [1] respektive [2]
  2. ^ http://query.nytimes.com/mem/archive-free/pdf?res=F10F13F93E5413738DDDA10994D8415B8784F0D3 "Amusements. Signorina Teresina Tua" i New York Times.
  3. ^ Om instrumentsamlingen på Turinkonservatoriets hemsida
  4. ^ Cozio.com