Hoppa till innehållet

Teträdolja

Från Wikipedia
Flaska med teträdolja Terpinen-4-ol
Flaska med teträdolja
Tea tree plantage

Teträdolja[1] (engelska: Tea tree oil) är en nästan färglös eterisk olja som bland annat produceras i Australien. Den utvinns genom ångdestillation av löv och grenar från det australiska växtarten Melaleuca alternifoliateoljebuske. Den aktiva beståndsdelen i oljan är terpenen terpinen-4-ol.

Ursprungsbefolkningen i östra Australien använder teoljebusken som en medicinalväxt.[2] De andas in oljorna från de krossade bladen för att behandla hosta och förkylningar. De strör också blad på sår och i grötomslag.

Det oextraherade växtmaterialet har använts länge, och de europeiska kolonisatörerna använde ibland bladen till te.[3] Användning av själva oljan blev dock inte vanlig förrän forskaren Arthur Penfold på 1920-talet publicerat de första rapporterna om dess antimikrobiella verkan i en rad artiklar.

Bland de över 98 kemiska föreningarna som finns i oljan är det terpinen-4-ol som anses vara det mest verksamma ämnet.

Vanlig användning är mot lindrig akne, mot lindrig fotsvamp och okomplicerade insektsbett.

En genomgång från 2006 drog slutsatsen att de flesta människor kan använda utspädd teträdolja utan negativa effekter (förutsatt att man undviker att teträdoljan oxideras)[4] Teträdolja är giftig om den tas oralt[5]

Teträdolja är en kommersiellt renad blandning av flera naturligt förekommande kemiska ämnen och är farlig om den används fel. Tillgänglig litteratur tyder på att utspädd teträdolja kan användas på huden utan negativa effekter. I höga koncentrationer kan teträdoljan dock orsaka problem, bland annat hudirritationer, allergiska kontakteksem, allmänna kontakteksem, erythema multiforme-liknande reaktioner och övverkänslighetsreaktioner [6][7].

Teträdolja är giftigt om man sväljer det.[7] Enligt amerikanska cancersällskapet (American Cancer Society), har intag av teträdolja setts orsaka trötthet, förvirring, hallucinationer, koma, yrsel, svaghetsanfall, kräkningar, diarré, magont, förändringar i blodcellerna och allvarliga rodnader. Det bör förvaras säkert för barn och djur.[5] Teträdolja bör inte användas i eller runt munnen. [8] Åtminstone ett fall av förgiftning hos barn har rapporterats i den medicinska litteraturen.[9]

Om teträdsolja utsätts för luft och ljus blir en del av de ingående ämnena oxiderade. Oxiderad teträdolja skall inte användas.[10] En del människor får kontakteksem vid hudkontakt med teträdolja. Allergiska reaktioner beror möjligen på kontakt med de oxiderade ämnena i teträdoljan, vilka bildas vid kontakt med luft och/eller ljus.[7][11]

In vitro tester av teträdolja visar också att den har beståndsdelar med milt östrogenisk verkan, vilket är speciellt oroande vid användning hos barn, även om inga test visat att dessa ämnen kan tränga igenom huden och en vetenskaplig kommitté från EU därför anser att en östrogen-effekt är osannolik[12]

Hos katter och hundar har dödsfall[13][14] orsakade av teträdolja rapporterats, liksom fall av övergående förgiftning (2-3 dagar långa) med nedstämdhet, svaghet, koordinationssvårigheter och muskelkramper[15] efter att terädolja använts i högre koncentrationer på huden. Hos råttor är LD50 1.9–2.4 ml/kg.[16][17]

Teoljebusken är en ursprungligen australisk växtart. Odlingar av busken förekommer numera i många andra länder, och det är inte bara Australien som står för dagens produktion av tea tree-oljan. Bland annat lär Kina står för 10 procent av världsproduktionen (2013).[2]

På svenska har oljan gått under en mängd olika namn.[2] Här är ett urval varianter:

  • tea tree-essens
  • tea treeolja
  • eterisk olja av tea tree
  • teträolja
  • melaleuca-olja

På engelska

[redigera | redigera wikitext]

På engelska har bland annat följande benämningar[2] använts för oljan:

  • Tea tree oil
  • essential oil of tea tree
  • Australian tea tree oil
  • ti tree oil
  • Ti-trol
  • Melasol
  • narrow-leaved paperbark tea tree oil
  • melaleuca oil
  1. ^ "teträdolja". Läkemedelsverket. Läst 17 november 2016.
  2. ^ [a b c d] "Tea treeessens". Arkiverad 29 november 2010 hämtat från the Wayback Machine. Shenet. Läst 8 februari 2013.
  3. ^ "tea tree-olja". Ne.se. Läst 8 februari 2013.
  4. ^ Hammer, KA; Carson, CF; Riley, TV; Nielsen, JB (May 2006). ”A review of the toxicity of Melaleuca alternifolia (tea tree) oil.”. Food and Chemical Toxicology 44 (5): sid. 616–25. doi:10.1016/j.fct.2005.09.001. PMID 16243420. 
  5. ^ [a b] Russell J, Rovere A, red (2009). ”Tea Tree Oil”. American Cancer Society Complete Guide to Complementary and Alternative Cancer Therapies (2nd). American Cancer Society. ISBN 9780944235713. 
  6. ^ Pazyar, N; Yaghoobi, R; Bagherani, N; Kazerouni, A (July 2013). ”A review of applications of tea tree oil in dermatology”. International Journal of Dermatology 52 (7): sid. 784–90. doi:10.1111/j.1365-4632.2012.05654.x. PMID 22998411. 
  7. ^ [a b c] Hammer, K; Carson, C; Riley, T; Nielsen, J (2006). ”A review of the toxicity of Melaleuca alternifolia (tea tree) oil”. Food and Chemical Toxicology 44 (5): sid. 616–25. doi:10.1016/j.fct.2005.09.001. PMID 16243420. 
  8. ^ ”Tea Tree Oil”. National Capital Poison Center. http://www.poison.org/poisonpost/winter2010/teatreeoil.htm. Läst 4 december 2013. 
  9. ^ ”Ingestion of tea tree oil (Melaleucaoil) by a 4‐year‐old boy”. http://journals.lww.com/pec-online/Abstract/2003/06000/Ingestion_of_tea_tree_oil__Melaleucaoil__by_a.8.aspx. 
  10. ^ ”The Effectiveness and Safety of Australian Tea Tree Oil”. Australian Government - Rural Industries and Development Corporation. Arkiverad från originalet den 28 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150228120950/https://rirdc.infoservices.com.au/downloads/07-143. Läst 26 februari 2014. 
  11. ^ Aberer, W (January 2008). ”Contact allergy and medicinal herbs”. Journal der Deutschen Dermatologischen Gesellschaft = Journal of the German Society of Dermatology : JDDG 6 (1): sid. 15–24. doi:10.1111/j.1610-0387.2007.06425.x. PMID 17919303. 
  12. ^ [1] SCCP/1155/08 Scientific Committee on Consumer Products SCCP OPINION ON Tea tree oil – European Union Commission Health and Consumer Union protection director general – adopted 18th plenary of 16 December 2008
  13. ^ ”Tea Tree Oil and Dogs, Tea Tree Oil and Cats”. Petpoisonhelpline.com. http://www.petpoisonhelpline.com/poison/tea-tree-oil/. Läst 13 december 2012. 
  14. ^ ”Tea Tree Oil Toxicity”. Veterinarywatch. Arkiverad från originalet den januari 11, 2013. https://web.archive.org/web/20130111031504/http://www.veterinarywatch.com/Abstract-tea-tree-oil.htm. Läst 13 december 2012. 
  15. ^ Villar, D; Knight, MJ; Hansen, SR; Buck, WB (April 1994). ”Toxicity of melaleuca oil and related essential oils applied topically on dogs and cats”. Veterinary and human toxicology 36 (2): sid. 139–42. PMID 8197716. 
  16. ^ Carson CF, Hammer KA, Riley TV (January 2006). ”Melaleuca alternifolia (Tea Tree) oil: a review of antimicrobial and other medicinal properties”. Clin. Microbiol. Rev. 19: sid. 50–62. doi:10.1128/CMR.19.1.50-62.2006. PMID 16418522. 
  17. ^ ”Tea tree oil”. Medline Plus, a service of the U.S. National Library of Medicine from the National Institutes of Health. 27 juli 2012. Arkiverad från originalet den 25 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100725095833/http://www.nlm.nih.gov/medlineplus/druginfo/natural/patient-teatreeoil.html. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]