Visa källa för Tidebön

[[Fil:BenedictineVespers.jpg|mini|Benediktinmunkar ber [[vesper]].]]
'''Tidebön''' är olika religioners system med böner som bes vid särskilda tidpunkter under dagen. [[Judendom]]ens tradition med speciella bönetider fördes vidare till [[kristendom]]en, [[islam]] och [[bahai]] och utvecklades där på olika sätt.

==Inom judendomen==
Traditionellt bes böner tre gånger dagligen med en fjärde som läggs till på [[sabbat]] och [[Judiska kalendern|helgdagar]]. Se [[Judendom#Judisk efterlevnad|judisk efterlevnad]].

== Kristen tidegärd==
Det vanliga namnet för kristen tidebön är på svenska ''tidegärd''. Det medeltida namnet ''officium''<ref>{{NE|titel = uppslagsverk/encyklopedi/lång/tidegärd|namn = Tidegärd|hämtdatum = 27 februari 2021}}</ref> känns igen i engelskans uttryck för tidegärden, ''Holy Office''. Officium är även namnet på tidegärdens texter för en viss dag<ref>[https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/officium officium] i ''[[Nationalencyklopedin]]'', hämtad 2021-05-10</ref>. Traditionellt har tidegärden mestadels varit sjungen, och kallas då ''korbön''.{{Källa behövs|datum=2021-05}} 

Tidegärden är en [[liturgi]]sk böneform, där man vid bestämda tider under dygnet ber med texter ur [[Bibeln]], främst [[Psaltaren]] och de tre [[Nya Testamentet|nytestamentliga]] [[lovsång]]erna: [[Sakarias lovsång|Sakarias]], [[Marias lovsång|Marias]] och [[Symeons lovsång|Symeons]] samt hymner och [[förbön]]er. Tidebönstraditionen är i första hand odlad i kloster och prästerskap, där den ofta är obligatorisk. Särskilt morgonbön och aftonbön kan ibland firas i tidegärdens form inom ramen för en församling.

===Västkyrklig tradition===
I [[Västlig kristendom|västkyrkan]] var det traditionella bönespråket [[latin]]. Från [[reformationen]] har tidebönen förrättats på folkspråket, från [[Andra Vatikankonciliet]] på 1960-talet även inom [[Romersk-katolska kyrkan]]. Den allmänt gällande versionen av tidegärden enligt romersk rit (efter beslut av Andra Vatikankonciliet 1963) utkom 1971 (ny edition 1985) under titeln ''Liturgia horarum''. En preliminär svensk version av denna utkom 1990 under titeln ''Kyrkans dagliga bön'', och en mer definitiv utgåva utkom i november 2021, ''Timmarnas liturgi''. ''Tidegärden enligt påven Paulus VI:s apostoliska konstitution'' Laudis canticum ''av den 1 november 1970.'' I denna ordning ber man Psaltarens psalmer under loppet av fyra veckor, och utgåvan innehåller omkring 300 svenska hymner, varav en tredjedel är nyskrivna.

====Bönestunderna====
De vanligaste bönestunderna enligt ''Liturgia horarum'' är följande. Läsningsgudstjänst och laudes kan föregås av [[invitatorium]].

* [[Matutin|Läsningsgudstjänst (officium lectionis)]] – ursprungligen en nattbön, med tre psaltarpsalmer, en längre bibelläsning med [[responsorium]], samt en läsning ur [[kyrkofäderna]] eller [[helgon]]ens skrifter med responsorium. Innehåller på söndagar, högtider och fester [[Te Deum]]. Numera inte knuten till viss tid på dygnet.
* [[Laudes]] – högtidlig morgonbön. Innehåller två psaltarpsalmer och ett gammaltestamentligt [[canticum]], en kort bibelläsning med responsorium, [[Benedictus (lovsång)|Sakarias lovsång]] (''Benedictus'') och förböner inför den kommande dagen.
*Middagsbön – förrättas någon gång under dagen som antingen ters, sext eller non (se nedan), beroende på tidpunkten.
* Ters – förmiddagsbön vid tredje timmen, det vill säga klockan 09.00.
* Sext – en bönestund vid "sjätte timmen", middagsbön klockan 12.00.
* Non – eftermiddagsbön klockan 15.00.
* [[Vesper]] – högtidlig aftonbön omkring klockan 18.00. Innehåller två psaltarpsalmer, ett canticum ur [[Nya testamentet]], en kort bibelläsning med responsorium, [[Magnificat|Marias lovsång]] (''Magnificat''), samt förböner för världen, kyrkan och de avlidna.
* [[Completorium]] – bön före sänggåendet. Innehåller en eller två psaltarpsalmer, en kort bibelläsning med responsoriet "I dina händer, Herre Gud, befaller jag nu min ande", [[Nunc dimittis|Symeons lovsång]] (''[[Nunc dimittis]]''), samt en avslutande Maria-antifon.

Andra bönetider är:
* [[Vigilia]] – längre form av Läsningsgudstjänsten hållen natten före sön- och helgdag, med ytterligare tre cantica ur [[Gamla testamentet]] samt ett av påskens evangelier.
* [[Prim (tidebön)|Prim]] – var en sen morgonbön vid första timmen, omkring klockan 07.00 (avskaffad i ''Liturgia horarum'').

Under [[medeltiden]] bestod tidebönerna av en ''vigilia'' (som när den flyttas till morgonen kallas ''matutin''), ''laudes'' (morgonbön), ''prim'', ''ters'', ''sext'' och ''[[#Bönestunderna|non]]'' (vid första, tredje, sjätte och nionde timmen, det vill säga kl. 6, 9, 12 och 15), ''[[vesper]]'' (aftonsång) och ''[[completorium]]'' (aftonbön). Ordningen i ''Liturgia horarum'' följs i den [[Ekumenik|ekumeniska]] ''Tidegärden – Kyrkans dagliga bön'' (1995), utgiven gemensamt av [[Svenska kyrkan]], [[Romersk-katolska kyrkan]] och [[Svenska Missionskyrkan|Svenska Missionsförbundet]]. På senare år har ytterligare en rad tidegärdsböcker publicerats på svenska.

Med [[påve]] [[Benedictus XVI]]:s [[motu proprio]] ''[[Summorum pontificum]]'' av den 7 juli 2007 blev den äldre latinska tidegärden, reformerad av påve [[Pius X]] 1911, där hela psalteriet reciteras under loppet av en vecka, åter en del av den romerska [[Liturgi|riten]]. I denna är ordningen från [[medeltiden]] delvis bevarad, med bland annat prim och matutin, men i kraftigt förkortad form. Denna version av den latinska kyrkans tidegärd bedjes endast på [[latin]]. Den är vanlig bland en rad prästsällskap, som till exempel [[Kristus konungens institut]]. Detta medgivande är delvis återkallat genom påven Franciskus motu proprio ''Traditionis custodes'' av den 16 juli 2021, som kraftigt inskränker rätten att använda de liturgiska böcker som publicerades av Johannes XXIII 1962 i väntan på Andra Vatikankonciliets liturgiska reformer, beslutade i december 1963 och genomförda under Paulus VI:s och Johannes Paulus II:s innehav av påveämbetet.

I [[Sverige]] kvarlevde tidegärden länge efter [[reformationen]], i synnerhet i [[Katedral|domkyrkorna]] och vid [[präst]]utbildningarna. Men under slutet av 1600-talet föll den ur bruk och ersattes av olika [[Predikan|predikogudstjänster]]. I den enskilda andakten torde den dock ha levt kvar i modifierad form; till exempel krävde [[Martin Luther|Luther]] i [[Katekes|Stora katekesen]] att präster skulle läsa ur [[Bibeln]] och be [[Herrens bön]] på bestämda tider under dagen. Den traditionella svenska tidegärden återupplivades under 1900-talet av [[Arthur Adell]] och [[Knut Peters]]. [[Den svenska psalmboken|Psalmbokens]] ''En liten bönbok'' har ordningar för regelbundna morgon- och aftonböner, efter mönster från tidegärden.

Katolska präster är från och med [[Subdiakon|diakonatet]] förpliktade att be tidegärden dagligen, ständiga diakoner ber åtminstone laudes och vesper; en liknande föreskrift finns i delar av den [[Anglikanska kyrkogemenskapen|anglikanska kyrkan]]. [[Svenska kyrkan]]s präster är inte ålagda regelbunden [[bön]], men sedan början av 1900-talet använder många präster olika upplagor av Adells och Peters ''Den svenska tidegärden''. Den senaste utgåvan är från 2019.

==== Tidegärdens grundstruktur ====
Tidebönernas struktur skiljer sig något mellan olika kyrkofamiljer och mellan olika ''[[rit]]er'' inom [[Romersk-katolska kyrkan]]. Inom [[ärkestiftet Milano]] med omnejd följer man den ambrosianska ordningen, som avviker från den romerska på en rad punkter. De orientaliska riterna utgår från en helt annan grundstruktur än den västliga, men grundtanken är att dygnets alla tider ska helgas genom kyrkans officiella bön.

[[Anglikan]]er låter traditionellt, i [[den allmänna bönboken]], den nytestamentliga lovsången följas av ännu en bibelläsning, ännu en nytestamentlig lovsång och en [[trosbekännelse]] före förbönerna, och infogar traditionellt tre [[kollektbön]]er och en körsång före [[välsignelse]]n. Nyare anglikanska gudstjänstböcker, som exempelvis ''[[Common Worship]]'' (2000) har dock närmat sig romersk rit.

==== Helgonofficier och rimofficier ====
Under [[medeltiden]] diktades särskilda partier till tidegärden knutna till enskilda [[helgon]] och en historia om helgonet, ''helgonofficier''. När dessa var rimmade kunde de kallas ''rimofficier''. Officiets [[hymn]]er, [[antifon]]er och [[Responsorium|responsorier]] vävdes ihop med den ordinarie tidegärdens [[Psaltaren|psaltarpsalmer]] och andra obligatoriska tidegärdselement, så att dagens tidegärd kom att kretsa kring det helgon man firade för dagen. [[Birgittinorden]]s officium [[Cantus sororum]] är ett officium som sträcker sig över en hel vecka. Ordens tidegärd har senare gjorts om och moderniserats, men delar av det ursprungliga officiet kvarstår.<ref name= officiediktning>[https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/officiediktning officiediktning] i ''[[Nationalencyklopedin]]'', läst 2021-05-10</ref>

[[Elin av Skövde]]s helgonberättelse känner vi genom det helgonofficium tillägnat henne, som [[Brynolf Algotsson]] författade.<ref>[https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=16002 Elin från Skövde] i ''[[Svenskt biografiskt lexikon]]''</ref>

=== Östkyrklig tradition ===
De ortodoxa kyrkornas tideböner skiljer sig till formen mycket från de västliga, om än skelettets beståndsdelar - en bönegudstjänst uppbyggd av mindre delar, däribland reciterade bibeltexter och särskilt psaltarpsalmer samt diktade hymner - känns igen. Utöver klostrens tideböner arrangerar ortodoxoa kyrkor ofta bönegudstjänster i församlingskyrkan. Det är exempelvis inte ovanligt med en [[vigilia]] kvällen före helgdag, och flera av morgonens tideböner kan utföras direkt före söndagens [[liturgi]] det vill säga nattvardsgudstjänst. Detaljerna kan skilja mycket mellan olika ortodoxa traditioner, men normalt leds bönegudstjänsterna av en präst.

I den [[koptiska kyrkan]] är tidegärden, ''agpeya'' en vanlig böneform även för lekmän.

==Inom islam==
Inom [[islam]] räknas tidebönerna, [[salat]], som hålls fem gånger om dagen, till en av [[islams fem pelare]].

==Inom bahá'í==
[[bahai|Bahá'í-tron]] specificerar tre tideböner (=olika obligatoriska böner), en kort, en medellång, och en lång bön. 

* Den korta obligatoriska bönen ska läsas en gång om dagen, vid middagstid. 
* Den medellånga obligatoriska bönen läsas på morgonen, vid middagstid och på aftonen. 
* Den långa obligatoriska bönen läsas en gång om dygnet. 

==Se även==
* [[Bön (kristendom)]]
* [[Breviarium]]
* [[Antifonale]]
* [[Ottesång]]
* [[Aftonsång]]

==Litteratur==
*''Tidegrden i kyrkortraditionerns'' (Svenskt gudstjänsliv 96, 2021) Red av [[Mattias Lundberg]]. 316 sid. 
ä

== Referenser ==
<references/>

==Externa länkar==
* {{commonscat WD}}
* [https://www.copticchurch.net/liturgy/agpeya/index.html The Agpeya], sajt om den koptiska tidegärden (engelska) 

[[Kategori:Bön]]
[[Kategori:Kristna böner]]
[[Kategori:Kristna liturgier och riter]]
[[Kategori:Islamiska plikter och övningar]]
[[Kategori:Tideböner]]

[[de:Liturgia horarum]]
[[la:Divinum Officium]]