Titicacasjön

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Junín
Lägeskarta
Karta över Titicacasjön.
LägePeru Peru, Puno-regionen och
Bolivia Bolivia, La Paz-departementet
Yta8372 km² [1]
Längd190
Bredd80
Höjd3 812 m ö.h. [1]
Strandlinje1 125 km
Medeldjup107 m
Maxdjup281 m
Volym893 km3[1]
Titicacasjön 2004.
Titicacasjön 2004.
Världens högst belägna sjö med reguljär båttrafik.[2]

Titicacasjön är Sydamerikas största sjö, belägen på gränsen mellan Peru och Bolivia. Ytan är 8 288 kvadratkilometer. Sjöns största längd är 192 kilometer och den är 50 kilometer bred på mitten. Titicacasjön ligger på 3 812 meters höjd över havet[1] och är därmed världens högst belägna sjö med reguljär båttrafik.[2]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Sjön kan delas in i tre delar:

  • Huvudsjön, som har ett medeldjup på 100 meter och maxdjup på 270 meter.
  • Punoviken, belägen i nordväst i Peru, som är förbunden med sjön via ett 6,5 kilometer brett sund mellan halvöarna Capacha och Chucuito. Medeldjupet i viken är 10 meter.
  • Lilla sjön, också känd som Wiñaymarca, belägen i sydöst, nästan avsnörd från huvudsjön av det 1 kilometer breda Tiquinasundet mellan halvöarna Copacabana och Huata. Båda halvöarna är belägna i Bolivia, medan sjön delas mellan Peru och Bolivia.

De viktigaste öarna är Taquile, Amantani och Soti på den peruanska sidan och Titicacaön (även kallad Sol) och Luna på den bolivianska sidan. Namnet 'titicaca' betyder "jaguarens klippa" på aymara. Klippan ligger på Titicacaön och var en helig plats för aymarafolket och senare för inkafolket.

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Titicaca-sjön ingår också i våtmarksskyddet enligt Ramsarkonventionen (Konvention om våtmarker av internationell betydelse, i synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar) sedan den 20 januari 1997 med referensnummer 881.[3] Skyddsområdet utökades den 11 september 1998, med referensnummer 959.[4]

Båttrafik[redigera | redigera wikitext]

Det finns internationell båtförbindelse mellan Puno och Huaqi, både med ångfartyg och mindre motorbåtar. På sjön kan också ses de inföddas vassbåtar, kallade totoras.

Biologi[redigera | redigera wikitext]

Ekologiskt sett är området mycket speciellt och ett naturreservat bildades därför 1978 omfattande två områden: Puno (291,5 kvadratkilometer) och Ramis (70,3 kvadratkilometer). Båda områdena är till största delen vassvegetation och har ett rikt fågelliv med cirka 60 olika arter. Den hotade Titicacapaddan är ett groddjur som är endemisk för sjön.

Den typiska vegetationen består av 4 meter hög totoravass (Scyrpus totora; quechua: tutura).

Sjön lider för närvarande av kraftig tillväxt av guama, en vattenväxt med långa rötter som har invaderat sjön.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Data Summary: Lago Titicaca (Lake Titicaca)” (på engelska). International Lake Environment Committee Foundation – ILEC. Arkiverad från originalet den 23 september 2011. https://web.archive.org/web/20110723165816/http://www.ilec.or.jp/database/sam/dsam04.html. Läst 11 januari 2020. 
  2. ^ [a b] Titicacasjön på NE.se. (läst 2011-10-02)
  3. ^ ”Lago Titicaca” (på engelska). Ramsar Sites Information Service. https://rsis.ramsar.org/ris/881. Läst 11 januari 2020. 
  4. ^ ”Lago Titicaca” (på engelska). Ramsar Sites Information Service. https://rsis.ramsar.org/ris/959. Läst 11 januari 2020.