Trumvisare
Trumvisare (nordsamiska: vuorbi, bajá eller árpa, sydsamiska: viejhke) är ett redskap av renhorn, metall eller trä, som användes av samiska nåjder tillsammans med en samisk trumma för att spå.
Samiska trummor användes av nåjden för sätta sig i trans och för att hämta kunskap om framtiden eller om ting som sker på andra ställen. För att göra spådomar användes trumman tillsammans med en trumhammare (nordsamiska: bállin) och en trumvisare. Bindalstromma hade tre visare: två tretaggade stjärnor av horn och en ring av metall som troligen var mässing.[1]
Visare av horn kunde ha påhängda metallstycken. Då den norske samen Anders Paulsen (1600–1692) beskrev sin trumma på tinget 1692, noterades det i tingsboken att "Tilmed haver han af messing giort en sådan liden indhul Decsel med en Messingring oventil, som han kalder 'palm'. Denne sætter han på Runebommen."[2][3]
Läraren Isaac Olsen (omkring 1680–1739) omnämner i sin avhandling Om Lappernes Vildfarelser og Overtro (1717): "Et løst stycke messing eller og af kaaber, som er kosteligt udhugen, og stafæret."[2]
Lars Levi Læstadius skrev i Fragmenter i Lappska Mythologien att «Lappen brukade Spåtrumman som ett orakel, hvilket han icke försummade, att rådfråga, så ofta någonting viktigt var å färde. Det var ungefärligen som att spå i kort, nyttja slagruta eller dylika. Ty ick må man tro, att hvarje Lapp, som hade Spåtrumma, var Trollkarl.»[4] Samen Lars Olsen (1826–1892) berättade 1885 om Bindalstromma och förklarade hur trumvisarnas gång över trumskinnet kan användas för att hämta vägledning om renförflyttning och äktenskap.[1]
För att använda trumman för spådom lade nåjden trumvisaren på trumskinnet och på skinnet med en trumhammare gjord av horn, kallad bállin. Trumvisaren rörde sig runt på trumskinnet och hamnade på de olika figurerna som var ritade på det. Nåjden tolkade så gudarnas vilja utifrån figurerna som visaren hamnade på, och var den till slut stannade.[5]
Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Sigvard Kildal: Nogle Observationer om Trommen eller Rune-bommen, med en kort Beskrivelse over de hedenske Afguder blandt Finner og Lapper, tilligemed Ligning og Overeensstemmelse med deres og de gamle Hedningers og Romeres Afguder, 1730, tryckt i Det skandinaviske Litteraturselskabs Skrifter nr 2, 1807, med titeln Efterretning om Finners og Lappers hedenske Religion
- Ernst Manker: Die lappische Zaubertrommel, eine ethnologische Monographie. Bind 1. Die Trommel als Denkmal materieller Kultur, Thule förlag 1938, Nordiska museets serie Acta Lapponica: 1, kapitlet Der Zeiger, sidorna 347-378
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Denna artikel är baserad på artikeln Viser (runebomme) på norskspråkiga Wikipedia (bokmål).
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Leif Pareli: To kildeskrifter om Bindalstromma:I, i Åarjel-saemieh nr 2010:10, med Lars Olsens berättelse från 1885 och Nils Mathias Nilsen Vesterfjells redogörelse från 1925.
- ^ [a b] Ernst Manker: Die lappische Zaubertrommel, eine ethnologische Monographie. Bind 1. Die Trommel als Denkmal materieller Kultur, Thule förlag 1938, Nordiska museets serie Acta Lapponica:1, kapitlet "Der Zeiger", sidorna 347-337
- ^ Nedladdning Religions around the Arctic - Stockholm University Press – Liv Helene Willumsen: The Witchcraft Trial against Anders Poulsen, Vadsø 1692: Critical Perspectives i Håkan Rydving och Konsta Kaikkonen (redaktörer): Religions around the Arctic Source Criticism and Comparisons, Stockholm University Press 2022, ISBN 978-91-7635-180-2 ]
- ^ Här citerat efter Hans Mebius: Bissie, studier i samisk religionshistoria, Jengel förlag, 2007, ISBN 91-88672-05-0
- ^ Aage Solbakk: Samisk mytologi og folkemedisin I: Árbevirolaš máhttu ja dahkkivuoigatvuohta – Tradisjonell kunnskap og opphavsrett, utgiven av Sámikopiija, Karasjok 2007