Tua Ström

Från Wikipedia

Tua Anna Greta Ström, född 1885-07-16 i Göteborg, död 1953-12-12[1] i Stockholm, var en svensk författarinna.

Tua Ström var dotter till redaktionssekreteraren vid tidningen Social-Demokraten, Pehr Eriksson, och hans hustru Axelina, f. Berggren. Tua Eriksson tog studentexamen 1905 och gifte sig samma år med författaren och politikern Fredrik Ström (1880-1948). Med honom fick hon barnen Maja (1905-1981) och Folke (1907–1996), senare biblioteksråd vid Göteborgs universitetsbibliotek, där Tua Ströms arkiv (huvuddelen) idag finns tillgängligt. Tua Ström är begraven vid Breareds kyrka i Simlångsdalen.

Tua Ström debuterade som författarinna 1926 med filmnovellen Barnhusbarnet. Sedan följde under 1930-talet fem olika skådespel, som hon publicerade under signaturen eller pseudonymen Tage Stam.[2] Hennes bibliografi[3] omfattar bl.a.

  • Barnhusbarnet - filmnovell (1926)
  • Ny lösen - Ett skådespel om en man, som hade genius (1930) / Tage Stam
  • Hjulet - Ett spel om kärlek och arbete (1931) / Tage Stam
  • Renegaten - En dramatisk porträttstudie (1932) / Tage Stam
  • Fiskare, människofiskare - Ett drama om hybris (1934) / Tage Stam
  • Kommer och låter oss slå'n - Skådespel i fyra akter (1935) / Tage Stam
  • Snåljåp eller den finurlige klockaren (1937)
  • Marie Antoinette - Historiskt skådespel (1938)
  • Dikter (1938)

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1901-2013, CD-ROM ver. 6, Sveriges Släktforskarförbund, 2014.
  2. ^ Ström, Tua Anna Greta Svenskt författarlexikon, 1. 1900–1940. Läst 15 november 2017.
  3. ^ Författarinnan Tua Ströms arkiv - Göteborgs universitetsbibliotek.

Extern länk