Visa källa för Tysk-romerska riket

{{Fler källor|datum=2011-04}}
{{Historisk_stat
|namn= Heliga Romerska Riket av Tysk Nation
|genitiv= Tysk-romerska rikets

|lokalt_namn=Heiliges Römisches Reich Deutscher Nation<br>Sacrum Romanum Imperium Nationis Germanicæ 
|från= [[962]]
|till= [[1806]]

|tidigare1= Mellanfrankiska riket
|tidigareflagga1= Karl der Große 800.jpg
|tidigare2= Östfrankiska riket
|tidigareflagga2= Ludwig der Deutsche.jpg
|tidigare3= 
|tidigareflagga3= 
|tidigare4= 
|tidigareflagga4= 

|senare1= Rhenförbundet
|senareflagga1= Flag of France.svg
|senare2= Kejsardömet Österrike
|senareflagga2= Flag of the Habsburg Monarchy.svg
|senare3= Gamla edsförbundet
|senareflagga3= Early Swiss cross.svg
|senare4= Preussen
|senareflagga4= Flag of Prussia 1892-1918.svg
|senare5= Kungariket Sachsen
|senareflagga5= Flagge Königreich Sachsen (1815-1918).svg
|senare6= Hertigdömet Holstein
|senareflagga6= Holstein Arms.svg
|senare7= Hertigdömet Oldenburg
|senareflagga7= Civil flag of Oldenburg.svg
|senare8= Reuss-Greiz
|senareflagga8= Flagge Fürstentum Reuß ältere Linie.svg
|senare9= Hertigdömet Mecklenburg-Schwerin
|senareflagga9= Flagge Großherzogtümer Mecklenburg.svg
|senare10= Svenska Pommern
|senareflagga10= Naval Ensign of Sweden.svg
|senare11= Kurfurstendömet Hessen
|senareflagga11= Flag of Hesse.svg
|senare12= Waldeck-Pyrmont
|senareflagga12= Flagge Fürstentum Reuß ältere Linie.svg
|senare13= Sachsen-Weimar
|senareflagga13= Großherzogin Sachsen Weimar.jpg

|flagga= Banner of the Holy Roman Emperor with haloes (1400-1806).svg
|statsvapen= Coat of Arms of the Holy Roman Emperor (c.1433-c.1450).svg
|vapentyp= Vapen vid mitten av 1400-talet.

|motto= 
|nationalsång= 

|karta= Holy Roman Empire 1000 map-de.svg
|kartbildtext= Tysk-romerska riket omkring år 1000.

|huvudstad= 
|störstastad= 

|språk= 
|religion= 

|statsskick= [[Valmonarki]]
|statschef= 
|sct= 
|sct2= 
|regeringschef= 
|rct= 
|rct2= 

|bildades= 2 februari 962
|bildades_genom= 
|bildades_ur= 

|upphörde= 6 augusti 1806
|upphörde_genom= 
|uppgick_i= 

|area= 
|area_%vatten= 
|area_år= 

|folkmängd= 
|folkmängd_år= 
|invånare/km2= 

|valuta= 
|valutakod= 
|tidszon= 

|högstapunkt= 
|högstapunkt_meter= 
|störstasjö= 
|störstasjö_yta= 
|längstaflod= 
|längstaflod_längd= 

|nationaldag= 
|landskod= 
|landsdomän= 
|landsnummer= 

|valspråk= 

|idag= {{flaggbild2|Tyskland}}<br>{{flaggbild2|Österrike}}<br>{{flaggbild2|Belgien}}<br>{{flaggbild2|Tjeckien}}<br/>
{{flaggbild2|Liechtenstein}}<br>{{flaggbild2|Luxemburg}}<br>{{flaggbild2|Monaco}}<br>{{flaggbild2|Nederländerna}}
<br>{{flaggbild2|San Marino}}<br>{{flaggbild2|Slovenien}}<br>{{flaggbild2|Schweiz}}<br>{{flaggbild2|Frankrike}}<br>{{flaggbild2|Italien}}<br>{{flaggbild2|Polen}}<br>{{flaggbild2|Kroatien}}

|fotnot= 
}}
{{Tysklands historia}}
'''Tysk-romerska riket,''' formellt '''Heliga romerska riket av tysk nation''' ({{Lang-de|Heiliges Römisches Reich Deutscher Nation}}, {{Lang-la|Sacrum Romanum Imperium Nationis Germanicæ}}) var en riksbildning i [[Centraleuropa]] från år 962 till 1806. Då det var som störst innefattade det dagens [[Tyskland]], [[Österrike]], [[Slovenien]], [[Schweiz]], [[Belgien]], [[Nederländerna]], [[Luxemburg]] och [[Tjeckien]], delar av östra [[Frankrike]], norra [[Italien]] och [[Kroatien]] samt västra och norra [[Polen]].

[[Karl den store]] använde sig av titeln [[Romerska riket|romersk]] [[kejsare]], vilket sågs som en länk mellan det tidigare [[Västromerska riket]] och det tysk-romerska riket. Riket grundades när [[Otto I (tysk-romersk kejsare)|Otto I]] kröntes till [[tysk-romersk kejsare]] 962. Grunden för riket lades dock i [[fördraget i Verdun]] år 843. Epitetet ”helig” lades till på 1100-talet för att markera rikets sakrala karaktär gentemot påvens maktanspråk. Uttrycket ”av tysk nation” lades till på 1400-talet som avspisning till [[Lista över Frankrikes regenter|Frankrikes kung]], en ättling till Karl den stores yngre linje, som hade gjort anspråk på den romerska kejsartiteln.

Riket bestod av ett antal områden styrda av feodala [[Furste|furstar]], och centralmakten var ofta svag. Efter [[reformationen]] delades de ingående staterna i en [[Romersk-katolska kyrkan|romersk-katolsk]] och en [[protestantism|protestantisk]] grupp, vilket blev en av orsakerna till det [[trettioåriga kriget]], som var ett splittrande inbördeskrig inom riket. Efter [[westfaliska freden]] 1648 förlorade det Tysk-romerska riket i praktiken sin politiska betydelse.

Det tysk-romerska riket upplöstes formellt 1806 under det militära trycket från [[Napoleon I]]:s Frankrike. Ett antal av rikets furstendömen organiserades i stället i [[Rhenförbundet]] med Napoleon som beskyddare (protecteur). Förbundets medlemmar var formellt suveräna men fungerade i praktiken som franska [[satellitstat]]er. 

Den 1 augusti 1806 kungjorde Rhenförbundsstaterna sitt utträde ur Tyska riket, och fem dagar senare avsade sig [[Frans II (tysk-romersk kejsare)|Frans II]] sin kejsarvärdighet och kallade sig Frans I som österrikisk kejsare.<ref>{{Webbref|titel=580 (Världshistoria / Nya tiden 1650-1815)|url=https://runeberg.org/vrldhist/5/0602.html|verk=runeberg.org|hämtdatum=2022-02-26|språk=sv|förnamn=Hans|efternamn=Hildebrand|förnamn2=Harald|efternamn2=Hjärne|förnamn3=Julius von|efternamn3=Pflugk-Harttung}}</ref> Han hade 1804 antagit titeln "kejsare av Österrike" som ett svar på att Napoleon samma år hade utropat sig till fransmännens kejsare. I [[kejsardömet Österrike]] inkluderades områden som aldrig ingått i det Tysk-romerska riket.

Tysk-romerska riket omfattade vid grundandet år 962 cirka 470&nbsp;000 kvadratkilometer, 30 procent större än dagens Tyskland, och hade uppskattningsvis en [[befolkningstäthet]] på 10 invånare per kvadratkilometer. Vid mitten av 1000-talet hade riket vuxit till mellan 800&nbsp;000 och 900&nbsp;000&nbsp;km² och hade mellan 8 och 10 miljoner invånare. I slutet av 1200-talet uppgick befolkningen till mellan 12 och 14 miljoner, men minskade kraftigt under 1300-talet som följd av både [[digerdöden]] och många [[Judar|judars]] flykt till Polen.

== Det tysk-romerska rikets författning ==
Den tyska konungavärdigheten, med vilken från 962 den romerska kejsarvärdigheten var förenad, gick först i arv inom [[Karl den store]]s ätt [[karolinger]]na, som så småningom dog ut på [[svärdssida]]n. Vid [[Henrik I av Sachsen|Henrik I]]:s val 919 spelade arvsrätten inte längre samma roll. Men Henrik var istället rekommenderad av sin företrädare. Den [[sachsiska ätten]]s konungar brukade redan under sin livstid nämligen låta hylla (välja) sina efterträdare, och inom den [[frankiska ätten]] följde man denna tradition.

Det första fullt fria valet var [[Lothar III]]:s år 1125. Efter denna tid försvann alltmer arvsrättens begrepp, även om man höll sig inom ätten vid valet. I början deltog mest [[biskop]]ar, [[ärkebiskop]]ar och [[hertig]]ar i valet. Så småningom började de viktigaste andliga och världsliga [[Furste|furstarna]] hålla ett förberedande val, som sedermera underställdes de andras godkännande. Slutligen blev det alltmer sed att endast de furstar som innehade de högsta riksämbetena deltog i detta förberedande val, vilket alltmer blev det bestämmande och slutligen (från mitten av 1200-talet) det enda valet.

Dessa furstar, som innehade de högsta riksämbetena, var från början sju och kallades ''[[Kurfurste|kurfurstar]]'' (''koren'' betyder välja på medellågtyska, jämför svenskans ''kora'' och engelskans ''choose''). De var alltså så att säga "valfurstar". Dessa riksämbetsmän var de tre [[Kansler (ämbetsman)|ärkekanslererna]]<ref>Ärkebiskoparna ansvarade formellt för följande delar av riket:
* Ärkebiskopen av Mainz var ärkekansler för Tyskland,
* Ärkebiskopen av Köln var ärkekansler för Italien (för den del som tillhörde riket) och
* Ärkebiskopen av Trier var ärkekansler för [[Burgund]].
Dessa världsliga ämbeten kunde som nämnts ovan överlåtas till ställföreträdande vikarier, även vid ceremonier som till exempel kröningar. Det skedde särskilt efter reformationen då kurfurstarna tillhörde olika religionsinriktningar. Mer om dessa ämbeten i Tysk-romerska riket finns på tyska Wikipedias artikel [http://de.wikipedia.org/wiki/Erzamt Erzamt].</ref> (som innehades av [[ärkebiskop]]arna av [[Kurfurstendömet Mainz|Mainz]], [[Kurfurstendömet Trier|Trier]] och [[Kurfurstendömet Köln|Köln]]), ärke[[drots]]en ([[pfalzgreve]]n vid [[Rhen]]), ärke[[munskänk]]en ([[kung]]en av [[Böhmen]]), ärke[[marskalk]]en ([[Hertigdömet Sachsen|hertigen av Sachsen]]) och ärke[[kamrer]]en ([[markgreve]]n av [[Mark Brandenburg|Brandenburg]]). Denna ordning lagstadgades i "[[Gyllene bullan år 1356|Gyllene bullan]]" (1356).

År 1623 erhöll [[Bayern]] Pfalz gamla valrätt, men för Pfalz räkning skapades 1648 en åttonde kurvärdighet. 1692 kom en nionde, för [[Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg|Hannover]], vars regent blev ärke[[skattmästare]]. Eftersom kurfurstarna ofta utövade sin valrätt genom sändebud och inte infann sig vid kröningarna (vilka skedde i [[Aachen]]) skapades nya ärftliga ämbeten, vilkas innehavare (''subofficiales imperii'') tjänstgjorde som deras vikarier. Detta var dock fallet endast med de världsliga sysslorna.

Sålunda var grevarna av [[Huset Waldburg|Waldburg]] arvdrotsar, grevarna av [[Hertigdömet Limburg|Limburg]] och (efter 1713) grevarna av [[Althau]] arvmunskänkar, grevarna av [[Pappenheim (adelssläkt)|Pappenheim]] arvmarskalkar, furstarna av [[Hohenzollern]] arvkammarherrar och grevarna av [[Zinzendorf]] arvskattmästare. Även andra ärftliga riksämbeten skapades. Bland annat blev furstarna av [[Thurn und Taxis]] ärftliga [[rikspostmästare]], furstarna av [[Huset Schwarzburg|Schwarzburg]] arv[[stallmästare]], grevarna av [[Werthern]] det Heliga romerska rikets arvdörrvaktare, och så vidare.

Vid [[interregnum]] (tiden mellan en kejsares död och valet av hans efterträdare) var pfalzgreven [[riksföreståndare]] (''vicarius imperii'') för de frankiska länderna (''juris francici'') och kurfursten av Sachsen (''juris saxonici'') för de sachsiska.

== Benämningen "Heligt romerskt rike" ==
Rikets officiella namn var "Heligt romerskt rike av tysk nation". Ett känt uttalande från [[Voltaire]] om detta rike var att det "varken var heligt eller romerskt om ens ett [[rike]]".<ref>[https://archive.is/20070627002703/http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=562 Habsburgska riket – ett familjeimperium] Populär Historia 5/2000 </ref> Voltaire var [[skeptiker]] bland annat till helighet och tyckte inte heller att det fanns något speciellt romerskt arv i riket.

[[Kungariket Frankrike|Franska]] anspråk på burgundiska territorier som tillföll huset Habsburg genom [[Maria av Burgund]]s giftermål med kejsar [[Maximilian I (tysk-romersk kejsare)|Maximilian I]] gjorde att 1512 års riksdag stadfäste den officiella benämningen "Heliga romerska riket av tysk nation".<ref>Peter Hamish Wilson, ''The Holy Roman Empire, 1495-1806'', MacMillan Press 1999, London, sid 2</ref><ref>[http://www.london.diplo.de/Vertretung/london/en/06/German_20History/Holy__Roman__Empire/Background__seite.html The Holy Roman Empire of the German Nation] {{Wayback|url=http://www.london.diplo.de/Vertretung/london/en/06/German_20History/Holy__Roman__Empire/Background__seite.html |date=20120229173411 }}, tyska mbassaden i London</ref>

=== Splittringen ===
Under medeltiden fanns det ett visst centralstyre. Men till skillnad från vad som var fallet i [[Frankrike]], som delvis har gemensam historia med Tyskland (se [[Frankiska riket]]), kunde inte centralmakten bryta de [[feodal]]a [[vasall]]ernas makt över olika distrikt och regioner. Det hade däremot skett i Frankrike efter det [[hundraåriga kriget]] och under [[renässans]]en. [[Reformation]]en splittrade riket ytterligare. Olika furstestater hamnade på olika sidor i konflikten och ett inbördeskrig (det så kallade [[trettioåriga kriget]]) bröt ut om religionen. Då försvann den större delen av riksenheten.

Snarare än ett rike blev skapelsen därefter en lös [[federation]], med viss gemensam lagstiftning om till exempel [[öl]], och det bestod av ett stort antal stater av varierande storlek.

Det fanns en gemensam ståndsrepresentation, en [[Reichstag (tysk-romerska riket)|riksdag]] uppdelad i tre, senare fyra, [[Riksstånd|ständer]]:  [[kurfurste]]kollegiet, [[Furste|riksfursterådet]] och [[Riksstäder|riksstädernas kollegium]]. Där var de olika furstestaternas furstar och ständer representerade. Denna riksdag sammanträdde mestadels i [[Regensburg]] i nuvarande [[Bayern]]. Riket styrdes formellt av en [[kejsare]]. [[Den tysk-romerske kejsaren]] var sedan 1400-talet alltid av ätten [[Habsburg]] i [[Österrike]] (vilka kontrollerade mest landområden i riket).

Utländska regenter kunde ha territorier inom det Tysk-romerska riket – till exempel [[Sverige]]s besittningar i [[Pommern]] och [[Danmark]]s besittningar i [[Holstein]]. Utländska regenter ansågs då som kejsarens [[vasall]] på detta territorium och denne var till exempel [[hertig]], [[greve]] eller dylikt där.

=== Heligheten ===
Kejsaren ansågs vara helig på grund av att en av hans [[riksregalier]] var en [[relik]], nämligen den [[heliga lansen]] som ansågs ha stuckits i Jesu sida vid korsfästelsen.

=== Kopplingen till Romarriket ===
Kejsaren ansågs som arvtagare till de [[Romerska riket|romerska]] kejsarna eftersom kejsaren hade överhöghet över norra Italien såsom "kung av Italien". Kejsaren var dock först och främst "tysk konung" och såsom sådan valdes han formellt av [[Kurfurste|kurfurstarna]] (som Habsburgarna kontrollerade sedan 1400-talet). [[Påve]]n krönte sedan den nyblivne tyske konungen till kejsare.

== Bilder ==
<gallery>
Fil:Tyskland i slutet av 1200-talet.jpg|Detaljerad historisk karta över Tyskland i slutet av 1200-talet.
Fil:Holy Roman Empire ca.1600.svg|Karta över riket runt 1630.
Fil:Banner of the Holy Roman Emperor without haloes (1400-1806).svg|Flagga vid rikets avskaffande 1806.
Fil:Germany Seven Prince electors.png|De sju [[kurfurstar]]na i det tysk-romerska riket.
Fil:Institutionen HRR.png|Statsskick och organisation i det tysk-romerska riket.
Fil:Map of the Imperial Circles (1512)-de.png|[[Rikskrets|Rikskretsar]] i det tysk-romerska riket 1512. Vitt betecknar utanför kretsindelningen stående länder.
</gallery>

== Se även ==
* [[Kurfurste]]
* [[Lista över Tysklands statsöverhuvuden]]
* [[Rikskrets|Rikskretsar]]
* [[Riksstäder]]
* [[Riksstånd]]
* [[Romarriket]]

== Referenser ==
<references/>
== Externa länkar ==
* {{Commonscat|Holy Roman Empire}}
{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Tysk-romerska riket| ]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]