UMTS

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

UMTS, en förkortning av Universal Mobile Telecommunications System, är ett system som innebär bredbandig, paketdatabaserad överföring av text, bilder, röst, video och multimedia med överföringshastigheter av upp till 2 Mbit/s. Detta innebär att avancerade tjänster för mobiltelefoner (och andra handhållna apparater) blir tillgängliga för användare var de än befinner sig. Eftersom tekniken bygger på paketdata liksom nuvarande Internetuppkopplingar, kommer man att kunna vara uppkopplad mot nätverket hela tiden och endast betala för de datapaket som överförs.

Historik[redigera | redigera wikitext]

UMTS är baserat på GSM-systemet och är den planerade globala standarden för mobil telekommunikation. Under en övergångsperiod kommer mobiltelefoner att stödja både UMTS och nuvarande GSM-nät för att förenkla för de länder där UMTS inte ännu är fullt utvecklat.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Post- och Telestyrelsen (PTS) fördelar tillstånd för tredje generationens mobiltelesystem, UMTS. I december 2000 fördelade PTS UMTS-tillstånd till Europolitan, Hi3G Access (mer känd som Tre), Orange och Tele2. Våren 2002 kom den brittiska Vodafone att förvärva Europolitan, och tog därmed över Europolitans 3G-licens.

Den 1 maj 2003 startades UMTS-trafiken i Sverige, och först ut var operatören Tre (se Hi3G Access). Men redan i december 2002 beslutade Orange franska ägare France Télécom att lämna den svenska marknaden, detta trots att operatören hade ett halvfärdiga 3G-nät.[1][2] Till en början försökte Orange att överlåta sin licens. Men i april 2004 fast slog Post och telestyrelsen att de inte fick överlåta den, då Post- och telestyrelsen menade att det skulle snedvrida konkurrensen.[3] Vilket då medförde att Orange lämnade tillbaka sin licens.[4]

Operatörerna hade lovat att i slutet av 2003 skulle deras nät täcka 99,984 procent av svenska befolkningen.[4] Vilket motsvarade då ungefär 8 860 000 personer. Enligt PTS regler fick företagen samarbeta om 70 procent av radioinfrastrukturen och de får samarbeta till 100 procent om till exempel master.

De fyra licenserna som delades ut av Post- och telestyrelsen, kom dock i realiteten bara bli två. Detta då två bolag bildades 2001. Tele2 med Telia bildade bolaget SUNAB. Och Vodafone tillsammans med Hi3G Access bildade bolaget 3GIS. Dessa två bolag kom att stå för utbyggnaden av två 3G-nät.

År 2005 såldes svenska Vodafone till den norska operatören Telenor. I oktober 2005 avgjordes en tvist angående om ägarna av 3G-nätet skulle behöva bygga ut nätet till den utsträckning de först gick med på. Ägarna ville bygga ut delar av 3G-nätet på landsbygden med den billigare tekniken CDMA2000 på lägre frekvenser, 450 MHz, det vill säga de frekvenser där NMT-nätet finns men som nu håller på att utfasas. PTS beslutade dock att ägarna måste bygga ut till den utsträckning man kommit överens om med WCDMA, eller bötfällas.

Under 2005 startades inom 3GPP, som standardiserar UMTS, ett projekt for utveckling av UMTS kallat "Evolved UTRA".

En uppgradering av nätet kallad HSDPA (High Speed Downlink Packet Data Access) eller populärt Turbo-3G planerade att ge nätet en högre hastighet nedströms. Teoretisk hastighet är ca 14 Mbit/s, men i början gav HSDPA en ge betydligt lägre hastighet. 3G-operatören Tre meddelade att de skulle satsa på HSDPA under 2006, och förväntades bli bland de första i världen.

Svenska operatör[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Orange lämnar Sverige”. sverigesradio.se. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=155748. Läst 4 juni 2016. 
  2. ^ ”Orange lägger ned i Sverige”. aftonbladet.se. http://www.aftonbladet.se/minekonomi/article10329491.ab. Läst 4 juni 2016. 
  3. ^ ”Orange får inte överlåta 3G-licens”. svd.se. http://www.svd.se/bank-for-rika-i-sverige-oppnar-orange-far-inte-overlata-3g-licens. Läst 4 juni 2016. 
  4. ^ [a b] ”Så blev 3G-nätet ett oligopol”. svd.se. http://www.svd.se/sa-blev-3g-natet-ett-oligopol. Läst 4 juni 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]