Ulf Andersson (schackspelare)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ulf Andersson, 2005

Ulf Andersson, född 27 juni 1951 i Västerås, en svensk schackspelare.

Han är uppvuxen i Arboga och fostrad i Arboga Schackklubb. År 1983 var han rankad trea i världen,[1] och i viss konkurrens med Gideon Ståhlberg är han Sveriges bäste schackspelare någonsin. Han uppbär statlig inkomstgaranti för konstnärer.[2]

Andersson blev Sverigemästare första och hittills enda gången 1969. Han blev internationell mästare 1970, stormästare 1972 och stormästare i korrespondensschack 1996. Hans mest kända parti spelades i Milano 1975 mot den dåtida världsmästaren Anatolij Karpov och han tillfogade världsmästaren sitt första nederlag. Efter denna symboliska vinst klättrade han successivt på stegen upp till världstoppen som dominerades av Karpov, Kasparov och Ljubojevic.

Han är känd som en solid spelare som ofta spelar remi. Han var under 1980- och 1990-talen en av toppspelarna med högst andel remier. Han spelar helst positionellt och hans vinster arbetas ofta fram i slutspelet efter många timmars tålmodigt spel.

Nuförtiden delar han turneringsspel med andra schackliga åtaganden som att vara tränare, simultangivare och kommentator.

2019 kom den första boken ut på svenska som uteslutande handlar om hans liv och gärning. Schackets mästare - I huvudet på Ulf Andersson[3] är utgiven på Sportförlaget och skriven av frilansjournalisten Robert Okpu samt internationella mästaren Thomas Engqvist.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Schackgideon 1978, 1982, 1992 och 1996.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Ulf Andersson". NE.se. Läst 4 november 2013.
  2. ^ Innehavare av statlig inkomstgaranti, Konstnärsnämnden
  3. ^ ”SCHACKETS MÄSTARE”. Sportförlaget. http://sportforlaget.com/schackets-mastare.html. Läst 21 september 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Börje Jansson
Sverigemästare i schack
1969
Efterträdare:
Börje Jansson