Ulla Tillander

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ulla Tillander kan även syfta på Ulla Tillander-Godenhielm, finländsk konsthistoriker.
Ulla Tillander
Född10 mars 1931[1]
Lundby församlingSverige[1]
Död16 november 1994[1] (63 år)
Slottsstadens församlingSverige[1]
MedborgarskapSverige
SysselsättningPolitiker
Befattning
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1974–1976)[2]
Ledamot av Sveriges riksdag
1976–1979 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1976–1979)[3]
Ledamot av Sveriges riksdag
1979–1982 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1979–1982)[3]
Sveriges ungdomsminister (1981–1982)
Sveriges skolminister (1981–1982)[1]
Ledamot av Sveriges riksdag
1982–1985 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1982–1985)[4]
Ledamot av Sveriges riksdag
1985–1988 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1985–1988)[5]
Ledamot av Sveriges riksdag
1988–1991 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1988–1991)[5]
Ledamot av Sveriges riksdag
1991–1994 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1991–1993)[5]
Ledamot av Sveriges riksdag
1991–1994 års mandatperiod i Sveriges riksdag (1993–1994)[5]
Politiskt partiCenterpartiet[1]
Redigera Wikidata

Ulla Britta Tillander, född Olsson 10 mars 1931, död 16 november 1994, var en svensk politiker (centerpartiet), minister och FN-delegat. Tillander var konsultativt statsråd (skolminister) 1981–1982 och ledamot av riksdagen 1974–1994.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ulla Tillander växte upp i Göteborg och var dotter till Otto Olsson, som var kranskötare på Götaverken, och Alma Justina Hagberg; i familjen fanns två äldre systrar. Hon träffade sin make, Jan Tillander, i söndagsskolan och senare under folkskollärarutbildningen i Göteborg. De gifte sig 1954, bosatte sig i Malmö och fick fyra söner.

Tillander tog ämneslärarexamen i Lund 1964 och arbetade som högstadielärare i svenska och engelska på Augustenborgsskolan i Malmö. Samtidigt engagerade hon sig i Centerpartiet och blev uppmärksammad av kommunalrådet Gustaf Lannegren. Hon blev invald i sjukvårdsstyrelsen på kommunal nivå 1968 och 1971 i kommunfullmäktige i Malmö.

Det var bostadsbyggandet på 1950- och 1960-talen som gjorde henne intresserad av politik och samhällspåverkan. Hon hade ett engagemang för framför allt skolan, familjen och kyrkan. Vårdnadsbidrag och familjepolitik var viktiga stridsfrågor för henne. Skolfrågorna var dock det område som hon lade sitt fulla fokus på under sin riksdagstid. Hon valdes in som ledamot i riksdagen år 1973 och var skolminister under åren 1981–1982. Hon förespråkade att skolan skulle vara en plats för alla barn från alla samhällsklasser och utgöra en fristad där barnen kunde utvecklas efter egen förmåga på lika villkor. Hon var dessutom en pionjär då hon ville skapa möjligheter för friskolor och privata förskolor.

Tillander var ledamot i Malmö kyrkofullmäktige 1971–1976. Där röstade hon emot en motion om begravningsfria lördagar. Under åren 1977–1984 var hon vice ordförande för Malmöhus län CKF-distrikt (Centerns kvinnoförbund). Hon hade ett flertal styrelseuppdrag i såväl statliga myndigheter som försäkringsbolag och Svenska kyrkan. Hennes kyrkliga engagemang innebar bland annat medverkan och ordförandeskap i Svenska kyrkan i utlandet (SKUT). Hon var också FN-delegat och en av de allra första som i FN-sammanhang kritiserade könsstympning. Under ett FN-sammanträde höll hon bland annat ett tal om könsstympning i afrikanska länder.

Tillander skrev 410 egenmotioner, 47 interpellationer, 40 frågor och 103 anföranden. För sitt engagemang och sina insatser fick hon 1994 Bramstorpsplaketten, Centerpartiets största utmärkelse. Samma år avgick hon som riksdagsledamot och avled bara några veckor senare av tjocktarmscancer.

Företrädare:
Britt Mogård
Sveriges bitr. utbildningsminister
skolminister

1981–1982
Efterträdare:
Bengt Göransson


Källor[redigera | redigera wikitext]

Artikeln är i stora delar kopierad från Veronica Kurkkos text om Ulla Tillander ur Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, (CC BY 4.0), läst 2018-03-12

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: UllaTillander, läst: 25 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Riksdagens protokoll 1976/77:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Riksdagens protokoll 1982/83:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Riksdagens person-id: 0252987797901, läst: 2 juli 2020.[källa från Wikidata]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]