Uppbyggelselitteratur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Uppbyggelselitteratur är litteratur som bygger upp själens försvar mot dödens och ondskans makter, och finns inom alla skriftreligioner. Den skiljer sig från strikt teologiska verk genom sin personliga ton.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Under vissa tider har den stått profanlitteraturen nära och genom konstnärlig kraft utövat bestående inflytande på författare som Goethe, Balzac och Strindberg. Vissa perioder av europeiskt kulturliv har särskilt gynnat denna sorts litteratur. Det gäller Thomas a Kempis’ medeltid liksom det ortodoxa svenska 1600-talet.

Uppbyggelselitteraturen var i Sverige kring år 1700 en god förlagsprodukt, och mycket av det viktiga som då skrevs på svenska (Spegel, Frese, asketiska andaktsböcker) är på skilda sätt av religiöst uppbygglig natur.

I puritanismens England skapade John Bunyan med Kristens resa ett av genrens bestående verk. Uppbyggelseböckerna blev folklitteratur men skyddes inte av adel och borgerskap, men möjligen av prästerskapet som kunde misstänka förekomsten av svärmiska irrläror.

En god del av den europeiska litteraturen förstås bättre om den ses i dubbelbelysningen uppbyggelse – underhållning. Den första ”pojkboken”, Telémaque av Fénelon, har drag av såväl salongsesprit som uppbygglighet.

En fransman som La Serre, enormt populär i Europa kring år 1600, var en lysande retoriker och kristen förkunnare i en och samma person. Först med 1700-talets parodier (Voltaire och andra) kom genren i vanrykte. Att den ändå länge behöll sitt grepp kan ses av ett sent svenskt exempel som Sven Lidman, kristen retoriker i de gamla mästarnas anda.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

I ett urval av uppbyggelselitteratur hos svenska bibliotek kan nämnas

  • Föräldrars och barns själa-befrielse, til en högnödig upbyggelse, på thet tyska språket för några år sedan wid handen gifwen, af d. Johan Baudewien, och sedermera på swenska öfwersatt af Steph. Olufsson Enbom. Norrköping, tryckt hos : Johan Edman, år 1764, 1764,
  • Adalberts bekännelser/ utgifna af Frans Cheremin; öfversättning, 1834,
  • Vi och världsalltet: Tankar om lifvet och religionen/ Bemyndigad öfversättning af Pontus Dahlander, 1903,
  • Den sanna kristendomen/ Johan Arndt ; översättning av H. Hägglund, 1928-1930,
  • Kristens resa från denna världen till den tillkommande framställd under bilden av en dröm/ John Bunyan ; till svenska av Elin Silén ,1941,
  • Möten med den uppståndne : bibelmeditationer/ John Cullberg, 1958,
  • Profetfurstar och vardagskristna/ av Knut Björk, 1961,
  • Gudstro i atomåldern/ Gustaf Lundberg, 1962,
  • Bönbok för gamla/ utg. av Samfundet Pro fide et christianismo, 1969.
  • Vänd dig om i glädje/ Edin Lövås ; övers. från norksan: Per-Magnus Selinder, 1972,
  • Familjeandakter under ett år/ Jennifer L. Chadwick, Jennifer Renouf, Linda C. Taylor; övers.: Lars Hofgren, 1973,
  • Jag skall fråga Gud/ Britt G. Hallqvist ; teckningar av Veronica Leo (barn och ungdom), 1977,
  • Tröst i sorgen/ Gert Borgenstierna, 1980,
  • Född utanför paradiset/ Anna-Stina Ellverson, 1985,
  • Språk för en vuxen tro/ Ylva Eggehorn, 1986,
  • Livet under ytan: om livshållning och andlig mognad/ Runar Eldebo, 1991,
  • Det friska vattnet/ Stefan Edman, Martin Lönnebo, 1993,
  • Texter i urval/ metropolit Anthony av Sourozh ; i översättning av Elisabeth Lindgren, 1994,
  • Den djupa glädjen: 365 dagar med Lewis / C S Lewis ; i urval av Walter Hooper ; [översättning: Kerstin Gårsjö], 1998,
  • Leva av källan/ Ylva Eggehorn, 1999,
  • Liv och helighet/ Thomas Merton ; [översättning: Kerstin Gårsjö], 2000,
  • Livsglädje: 7 vägar till inre harmoni/ UllaBritt Berglund, 2004,
  • Profeten/ Kahlil Gibran; översättning: Hans-Jacob Nilsson, 2006,
  • Ord av spiritualitet: ett andligt lexikon/ Enzo Bianchi ; översättning av Magdalena Sandgren, 2007.

Källor[redigera | redigera wikitext]