Väpnare
Väpnare eller vapendragare (lat. armiger), även sven av vapen, var under medeltiden en titel inom frälset, som stod under riddare i rang. Det var en ung man i vapentjänst under en riddare. Eftersom en del länder i Europa under medeltiden under flera perioder saknade kung (som kunde "slå", eller dubba riddare) var antalet väpnare stort.
Under större delen av medeltiden kunde vilken skattebonde som helst avancera till väpnare om han kunde bekosta en stridshäst och "fulla vapen", det vill säga en vid vapensyn godkänd rustning, och därutöver förklarade sig beredd att tjäna konungen i strid.
Väpnare assisterade bland annat vid tornerspel.
Se även
