Värdmödraskap

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Värdmödraskap, eller surrogatmödraskap, innebär att en kvinna för andras räkning genomgår en graviditet och en förlossning. Surrogatmamman är eller är inte genetiskt besläktad med fostrets genetiska moder. Graviditeten kommer till stånd genom att införa ett befruktat ägg i livmodern på den kvinna som genom graviditet ska bära barnet. Vanligen är uppdragsgivarna även de genetiska föräldrarna, men det förekommer att ägget doneras av surrogatmodern eller av en annan känd eller okänd givare. Vanligen är uppdragsgivarna ett heterosexuellt par, i vilket kvinnan av medicinska orsaker inte kan genomgå en graviditet.

Surrogat kommer av latin surrogatum, perfektum participium av surrogare: "Välja i stället för en annan." Surrogat används vanligen i betydelsen "ersättning för".

Värdmödraskap är förbjudet i de flesta europeiska länder, inklusive Sverige, men tillåtet i bland annat Storbritannien, Nederländerna och Grekland. I USA regleras det på delstatlig nivå och är tillåtet bland annat i Kalifornien och i Florida. Antalet barn som fötts via värdmödraskap i USA har ökat kraftigt senaste åren. Mellan åren 1999 och 2013 föddes över 18400 barn endast i USA vid värdmödraskap.[1] Två av världens största organisationer för gynekologer och förlossningsläkare, American Collage of Gynacologist and Obstetricians (ACOG) samt American Society of Reproductive Medicine (ASRM) ställer sig båda positiva till värdmödraskap.[2] USA är i dag ledande i att tillgodose värdmödraskap till utländska uppdragsgivare. Europaparlamentets resolution från 2011 slår fast att surrogatmödraskap är ett allvarligt problem som utnyttjar kvinnors kroppar och reproduktiva organ. Samma resolution slår även fast att samvetsfrihet, dvs. att på religiösa grunder vägra medverka till att kvinnors rätt till t.ex. fri abort, skulle vara en mänsklig rättighet. Resolutionen slår även fast att att kvinnor ska ha rätt till säker abortvård men då endast i de fall graviditeten beror på t.ex. våldtäkt.[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Trends and outcomes of gestational surrogacy in the United States”. http://www.surrogat.info/forskning/statistik-over-surrogatmodraskap-i-usa-1999-2013/. 
  2. ^ ”Consideration of the gestational carrier: a committee opinion”. http://www.surrogat.info/nyheter/american-society-for-reproductive-medicine-asrm-utfardar-guidelines-for-surrogatmodraskap/. 
  3. ^ ”Europaparlamentet resolution april 2011”. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&language=EN&reference=P7-TA-2011-0127. Läst 2 februari 2014. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]