Vadstena län

Från Wikipedia
Version från den 2 december 2017 kl. 15.20 av Sjunnesson (Diskussion | Bidrag) (→‎Ståthållare: Särskiljning fixad.)

Vadstena län var ett län i Sverige. Vadstena kungsgårds län omtalas på 1490-talet och omfattade då Aska härad, men 1525 hör Aska, Dals och Bobergs samt Lysings, Göstrings och Vifolka härad jämte Vadstena gård till Hofs län. År 1545, då Vadstena slott började uppföras, bildades ett särskilt fögderi av Hofs, Starby och Vadstena gårdar, kallat Vadstena slottslän, men Hof frånskildes 1553 men återlas 1571, när också Hofs län helt upphörde. 1550-1552 hörde Sundbo härad i Närke hit och under dess existens hörde sedan hörde olika härad och lägenheter under slottslänet. Arvid Gustafsson Stenbock förordnades 1577 att vara ståthållare på Vadstena slott, stad och län, men länets omfång vacklade under 1500-talets slut. Vadstena slotts underlydande län nämnes ännu 1634, då därunder hörde Göstrings och Lysings härad, men upphörde åtminstone 1640, när Claes De la Vall blev slottshauptman där.

Vadstena län återuppstod som kameralt län från Karl X Gustavs förordnande av 15 oktober 1656, att hans gemål, Hedvig Eleonora, efter hans död bl.a. skulle få Vadstena län till livgeding, vilken åtgärd ständerna genom sitt biavsked 23 november 1660 godkände. Hon tog sitt säte i Vadstena slott och bodde i en särskild träbyggnad utanför slottet. Länet omfattade Göstrings, Aska, Lysings och Dals härad jämte Ulfåsagodsen samt utgjordes 1683 av 1406 ½ mtl, som då räntade 24 980 daler silvermynt. Länet förvaltades av en särskild fogde, som förde jordebok och räkenskaper över detsamma. På slottet satt en hauptman, inför vilken fogden redovisade. I rättsligt avseende lydde länet under livgedingets lagman. Det hemföll till kronan vid änkedrottningens död 1715, men först den 27 april 1719 gav drottning Ulrika Eleonora befallning om, att livgedingets "länder" skulle indragas och förläggas vart till sitt hövdingdöme och sålunda Vadstena län under Östergötlands landshövdingdöme.

Vadstena lagsaga

Området utbröts 1678 ur Östergötlands lagsaga och bildade en egen. Denna del återgick 1719 men bröts åter ut 1733 för att 1739 återgå.[1]

Ståthållare

Källor

  1. ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 273