Valproinsyra

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Strukturformel för valproinsyra.

Valproinsyra, systematiskt 2-propylpentansyra, är en karboxylsyra och är ett preparat som använts sedan 1882 (då i mer experimentella behandlingsmetoder). Salter av valproinsyra kallas valproater. Valproinsyra och dess natriumsalt, natriumvalproat, är verksam substans i läkemedlen Orfiril, Absenor och Ergenyl.[1] De används som antiepileptiskt medel vid många olika typer av epilepsi. Medlet används även som stabiliserande läkemedel för personer med bipolär sjukdom liksom vid schizofreni.

Verkningsmekanismen är inte helt klarlagd, men valproinsyra tros påverka signalöverföringen i hjärnan genom att normalisera de kemiska överföringarna mellan nervcellerna. Valproinsyra förstärker effekten av GABA såväl som den förstärker dopaminantagonismen i hjärnans innersta.[2]

Valproat under graviditet har en högre risk för teratogenicitet än andra läkemedel mot epilepsi, och kan orsaka fetalt valproatsyndrom hos fostret.[3]

Biverkningar kan förekomma, och eftersom läkemedlet är innehåller dopaminstabiliserande ämnen kan koncentrationssvårighet vara en biverkan, men även stelhet, rastlöshet och andra typer av kroppsliga symtom kan förekomma såsom darrningar och i sällsynta fall vid lång behandling även tarvid dyskenesi. De vanligaste biverkningarna är darrningar och illamående.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Substanssökning: Valproinsyra”. Fass. Läkemedelsindustriföreningen. http://www.fass.se/LIF/produktfakta/substance_products.jsp?substanceId=IDE4POC1U973RVERT1. Läst 5 december 2010. 
  2. ^ Rosenberg G (2007). ”The mechanisms of action of valproate in neuropsychiatric disorders: can we see the forest for the trees?”. Cellular and Molecular Life Sciences 64 (16): sid. 2090. doi:10.1007/s00018-007-7079-x. PMID 17514356. 
  3. ^ Clayton-Smith, J., and D. Donnai. "Fetal valproate syndrome." Journal of medical genetics 32.9 (1995): 724.