Variabilitetshypotesen

Från Wikipedia
Två normalfördelningar med samma medelvärde men olika standardavvikelser.
Två normalfördelningskurvor med identiska medelvärden men där grupperna uppvisar stor skillnad i variabilitet. Den gröna kurvan med större varians resulterar i högre värden, både i det lägre området till vänster och det högre området till höger.
Två normalfördelningar med nästan samma medelvärde och nästan samma varians.
Två normalfördelningskurvor med snarlika medelvärden och snarlik varians. Notera att trots att den blå mängden har ett högre medelvärde så är den, på grund av den något större variansen, kraftigt överrepresenterad inte bara bland mycket stora x-värden men även bland mycket små x-värden.

Variabilitetshypotesen (engelska: "the variability hypothesis" eller "the greater male variability hypothesis") säger att hanar uppvisar större variabilitet i egenskaper än honor. Könsskillnader i variabilitet förekommer för många förmågor och egenskaper - inklusive fysiska, psykologiska och genetiska. De förekommer inte bara för människor men även inom andra arter med sexuellt urval.

Hypotesen har ofta diskuterats i relation till kognitiv förmåga, där vissa studier har visat att män med större sannolikhet än kvinnor har mycket hög eller mycket låg intelligens. Könsskillnader i variabilitet i intelligens har diskuterats åtminstone sedan Charles Darwin.

Hypotesen har fått både kritik och stöd inom vetenskapen.[1] En metaanalys 2010 bestående av 242 studier visade att gruppen män hade 8% större varians i matematisk förmåga än gruppen kvinnor.[2] En studie 1994 påvisade skillnader i variabilitet mellan länder och kulturer: I vissa länder varierade gruppen män mer än kvinnor, i andra varierade gruppen kvinnor mer än män.[3]

Ett ståndpunktsuttalande om vetenskaplig konsensus 2007 sade att gruppen män varierar mer i mätningar av kvantitativ och visuospatial förmåga, vilket leder till fler män än kvinnor i ändpunkterna av fördelningen av hela populationen.[4] Författarna skrev att "Könsskillnader i prestation och förmåga inom områdena teknik och matematik är mindre nära mitten av distributionen än de är för de högsta nivåerna av prestation och förmåga."[a][4] Orsaken till könsskillnader i variabiliteten inom matematik och teknik är okänd men kan bero på skillnader i intressen och specifika kognitiva system i hjärnan.[4]

Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer sade 2022 att "Män är mer varierade och mer olika varandra än kvinnor. Det kan vara en anledning till att vi hittar fler män i toppen och i botten av samhället."[5]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Sex differences in science and math achievement and ability are smaller for the mid-range of the abilities distribution than they are for those with the highest levels of achievement and ability."[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sean Stevens, Jonathan Haidt. "The Greater Male Variability Hypothesis – An Addendum to our post on the Google Memo Arkiverad 2 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine.", Heterodox Academy, 4 september 2017. Åtkomst den 2 januari 2018.
  2. ^ Sara M. Lindberg, Janet Shibley Hyde, Jennifer L. Petersen, Marcia C. Linn. "New trends in gender and mathematics performance: A meta-analysis.", Psychological Bulletin, Vol 136(6), Nov 2010, 1123-1135. Åtkomst den 2 januari 2018.
  3. ^ Alan Feingold. "Gender differences in variability in intellectual abilities: A cross-cultural perspective", Sex Roles (1994) 30: 81.
  4. ^ [a b c d] Diane F. Halpern, Camilla P. Benbow, David C. Geary et al. "The Science of Sex Differences in Science and Mathematics", Psychological Science in the Public Interest, 1 augusti 2007. Åtkomst den 5 januari 2018.
  5. ^ "Inläst: Inte alla män" (vid 1m42s), Kvartal, 16 november 2022.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Variabilitetshypotesen&oldid=54330056”