Vellinge–Skanör–Falsterbo Järnväg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg
Unknown BSicon "exSTR"
Mot Malmö
Unknown BSicon "exBHF"
Vellinge
Unknown BSicon "exABZlf"
Mot Trelleborg
Unknown BSicon "exBHF"
Åkeshög
Unknown BSicon "exBHF"
Kungstorp
Unknown BSicon "exBHF"
Fotevik
Unknown BSicon "exABZlf" Unknown BSicon "exSTRlg"
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exKHSTe"
Ljungsäters sjukhus(tralla)
Unknown BSicon "exBHF"
Ljunghusen
Unknown BSicon "exABZlf" Unknown BSicon "exSTRlg"
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exKHSTe"
Ljunghusens strandbad(tralla)
Unknown BSicon "exBHF"
Skanör
Unknown BSicon "exABZlf" Unknown BSicon "exSTRlg"
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exKHSTe"
Skanörs cementfabrik(under första världskriget)
Unknown BSicon "exKBHFe"
Falsterbo

Vellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg, ursprungligen Hvellinge-Skanör-Falsterbo Järnvägsaktiebolag (HSFJ), var en 18 km lång järnvägslinje som byggdes mellan 21 oktober 1898 och 18 maj 1904 på initiativ av bolaget. Linjen hade kostnadsberäknats till 545 000 kronor.

Banan hade från början stationer i Vellinge, Åkeshög, Kungstorp, Fotevik, Ljunghusen, Skanör och Falsterbo. Alla stationshus hade trappstegsgavlar och var byggda i tegel. De ritades av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. I Falsterbo och Vellinge fanns parallellstall vilka numera är rivna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Järnvägen drevs med hjälp av intäkter från den starkt säsongsbetonade passagerartrafiken fram till 1919, då bolaget gick i konkurs. 1 januari 1920 drogs passagerartrafiken in och enbart posttransporter förekom. Reguljär trafik bedrevs sedan från 1920 av Malmö-Trelleborgs Järnväg (MTJ) fram till 1924 då nybildade Hvellinge-Skanör-Falsterbo nya järnvägsaktiebolag svarade för driften fram till 1 juli 1943, då företaget än en gång gick i konkurs och köptes upp av staten.

År 1925 lades stationen i Åkeshög ned. Höllvikens station tillkom, men fick först på 1950-talet ett enklare stationshus i trä som senare revs.

Falsterbokanalen byggdes 1941 lades spåret vid sidan om bilvägen på klaffbron. Då spåret revs blev denna sträcka gång- och cykelväg.

Nedläggning[redigera | redigera wikitext]

Med tiden blev linjen allt mindre lönsam, och 23 augusti 1971 lades sträckan ned, tillsammans med MTJ-sträckan Vellinge – Södervärn (Malmö). Under 1971 och 1972 revs spåren och såldes till högstbjudande.

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Mellan Falsterbo och Skanör är banvallen nu en grusväg samt gång- och cykelbana. Sträckan mellan Skanör och Ljunghusen fungerar idag som gång- och cykelväg parallellt med länsväg 100 och länsväg 100 mellan Höllviken och Vellinge går ungefär samma sträckning som järnvägen mellan nämnda orter gjorde. Tillsammans med banvallen tillhör stationshusen de få kvarvarande spåren av järnvägen.

Illustrationer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]