Vivi Laurent-Täckholm
Vivi Laurent-Täckholm, född 7 januari 1898 i Danderyd[1], död 3 maj 1978[2], var en svensk botanist och barnboksförfattare, verksam i Egypten. Hon var syster till Torbern Laurent och faster till Torvard C. Laurent.
Biografi
Vivi Laurent-Täckholm var dotter till med. lic. Wilhelm Edvard Laurent och Lilly Jenny Karolina Bergstrand.[1] Hon studerade botanik vid Stockholms högskola och blev fil. kand. 1921. Hon reste i USA 1921–1923. År 1926 gifte hon sig med botanikprofessorn Gunnar Täckholm (1891–1933). De flyttade till Egypten samma år och inledde arbetet med det omfångsrika verket Flora of Egypt.
Under andra världskriget arbetade hon på tidningen Husmodern i Stockholm men flyttade tillbaka till Egypten efter kriget. Hon blev professor vid universitetet i Kairo 1946, i Alexandria 1947 och åter i Kairo från 1948. År 1952 blev hon filosofie hedersdoktor vid Stockholms högskola.
Vivi Täckholm byggde upp den botaniska institutionen vid Kairos universitet. Hon samlade ihop ett herbarium som blev det största i Afrika med omkring 100 000 växter från hela världen, särskilt från Egypten, Libanon, Arabien och Sudan. Tack vare Vivi Täckholms svenska kontakter försågs institutionen med resurser. Lantbruksakademin i Stockholm skickade 700 kg litteratur till biblioteket och Gustav VI Adolfs 80-årsfond bekostade inköp av utländsk litteratur. SIDA skänkte en mikrofilmssamling omfattande en halv miljon boksidor och herbarieark. Tack vare Wallenbergfonden vid Stockholms universitet uppbyggdes ett laboratorium för pollenanalys med bland annat elektronmikroskop. Under Vivi Täckholms tid hade institutionen ett 20-tal professorer och andra lärare samt över 2 000 studenter.[3]
Vivi Täckholm avled under besök i Sverige och är gravsatt på Uppsala gamla kyrkogård.[4]
Auktorsnamnet Täckh. kan användas för Vivi Laurent-Täckholm i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.
Böcker av Vivi Täckholm
- Vivis resa. Ett år som piga från New York till San Francisco, 1923
- Vivis resa II. Från Saltsjöbaden till Pacifikens stränder, 1924
- Sagan om Snipp, Snapp, Snorum (1926)
- En skolflicka berättar, 1927
- Katt: en kärlekssaga berättad och tecknad, 1936
- Som husmor i Egypten, 1937
- Bättre än svarta börsen: Vivi berättar hur hon lever gott och riktigt på kupongerna. Utg. av Husmodern. [Recepten av Capucine. Illustr. av Gunila Stierngranat], 1942
- Husmoderns blomsterlexikon, vol I o II, 1946
- Hemmet blommar, en liten handbok i krukväxtodling, 1949
- Faraos blomster: en kulturhistorisk-botanisk skildring av livet i Gamla Egypten, 1951
- Våra hav: En bok för stora och små, bilder av Veronica Leo, 1978
- Öknen blommar, 1969
- Lillans resa till månen: En saga för stora och små, bilder av Veronica Leo, 1976
- Egypten i närbild, 1964
- Sagans minareter: En bok om islam, 1971
- Levande forntid: Strövtåg i Kairomuseet, 1967
- Egyptisk vardag, 1966
- Faraos barn: Kopterna i Egypten, 1965
- Students Flora of Egypt. 2:a utgåvan tryckt i Beirut 1974. Publ. av Universitetet i Kairo. En grön "bibel" på 888 sidor!
Litteratur
- Irma Ridbäck: Vivi Täckholm - botanist och kulturinstitution, 1994
- Beata Arnborg: Professor Vivi - den sagolika botanisten, Bokförlaget Atlantis, Stockholm 2008, ISBN 978-91-7353-217-4
Referenser
- ^ [a b] Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
- ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.
- ^ Norstedt, Berit (15 mars 1970). ”Vivi Täckholm, en rar ört i den egyptiska floran”. Dagens Nyheter.
- ^ Täckholm, Vivi f. Laurent på Svenskagravar.se. Åtkomst 29 december 2012.