Wikipedia:Begäran om skiljedom/Hebefili/IPs yttrande

Artikeln hebefili och andra relaterade artiklar har, som anmälan uppger, orsakat problem. Ett av problemen skulle kanske kunna beskrivas som att ämnet är oerhört svårt. Svårt för att det angränsar till flera vetenskapsdiscipliner där det krävs specialkunskaper, svårt för att det väcker känslor, och andra svårigheter.

Fastän jag har en känsla av att skiljedomskommittén redan bestämt sig i allt väsentligt (men jag vet inte vad beslutet består i), skulle jag vilja tillföra några saker, saker som jag sagt på annat håll, och saker som jag skulle vilja förtydliga.

Wikipedia är som bekant en fri encyklopedi som alla kan redigera. Ofta innehåller den meningen ingen motsättning; det är i konflikter som något motsägelsefullt i meningen ibland uppenbarar sig. I detta specifika fall har det enligt min mening på flera plan uppstått problem mellan det encyklopediska målet och friheten i att redigera, bland annat i fråga om vilka som tagit på sig att medla. Med risk för att vara högtravande: redan Aristoteles skilde mellan logiska felslut och materiella felslut. Logiska felslut är sådana att ett argument till formen är ogiltigt, exempelvis: ”Om A, så B. Det är så att A. Alltså: det är så att C”. Till de materiella felsluten hör petitio principii och andra felslut där premissernas innehåll och relationer är osanna, osannolika eller oklara. En medlare utan kunskap i frågan det gäller kan mycket väl uttala sig om logiska felslut. Men för att känna igen materiella felslut krävs ofta kunskap. För mycket tid och ork går åt till att förklara materiella felslut – och ingen kan vara lärare utan att auktoriteten erkänns. Om Wikipedia ska lära sig av erfarenheten från detta fall, borde det enligt min mening ingå, att de som vet att de inte har förkunskaperna som diskussionsnivån kräver, själv backar i diskussionen eller milt men bestämt avvisas därifrån, och att personer med känd relevant kunskap tillfrågas direkt. I andra, mindre uppmärksammade fall, har den här typen av konflikter lett till att oerhört kunniga wikipedianer lämnat projektet. Det är enligt mig inte försvarbart med en praxis som leder till att de med minst kunskap stannar, och de med mer blir så kränkta över hur de behandlas, att de inte vill deltaga. Mitt ställningstagande i detta är att om konflikten gäller kunskap eller frihet, ska kunskapen prioriteras. Annars är det inte en encyklopedi, utan en sandlåda.

En annan sak har att göra med de personliga relationerna på Wikipedia som föregick denna situation. Jag är fullt medveten om att det finns flera personer som vill se såväl Agnetas som mitt huvud på ett fat. Trots den vissheten, och vissheten om vart det till slut skulle bära hän, gick jag in detta, eftersom jag visste att det var det rätta. Det rätta var att stödja Agneta; hon har utbildningen, långvarig erfarenhet, och hennes ”politiska hållning” i frågan är enligt vad jag erfar mitten (se nedan). Hon har fått ta emot så mycket som är i strid emot precis alla riktlinjer, att jag blir mycket upprörd över att ingen reagerar. Alla vänskapsband som knutits har lett till att somliga får bete sig som de vill, även när de har rena rättsliga principer emot sig. Det är ingen överdrift att påstå att det har gått överstyr, att det inte finns någon botten, och inget stopp. Därmed inte sagt att jag inte instämmer i en del av kritiken emot Agneta. Vad gäller mina egna brister, är en av dem att jag blir arg när någon beter sig som ett svin, som hånar meningsmotståndare, snackar skit bakom ryggen, och aktivt söker ”allierade”. Det är väl inte försvarbart att sänka sig till deras nivå, men faktum är att på Wikipedia är det så vassa knivar (inte armbågar) att någon måste säga ifrån - vad kan man säga utan att få ännu mera hån? Vissa saker kan man inte bemöta utan att vara otrevlig, och är man tyst har jag sett hur det går. Jag vet att åtminstone några av ledamöterna i skiljedomskommittén gillar dessa personer. Hela nuvarande ”arbetsordning” går ut på att de som ”är med i gänget” bestämmer, i smått som i stort – det är populära personer som avgör tvisterna. Det finns mycket kunskap utanför det gänget som därmed går förlorad. Jag hade velat se mindre lojalitet.

Det har visserligen inte varit en av de mer uppmärksammade frågorna, men ämnet har även politiska implikationer, som påverkar frågan om NPOV. Inte bara så till vida att politiker stiftar lagarna som ska tas hänsyn till, utan också på andra sätt. Frågan är till en stor del teoriberoende, och trenderna som varit under 18-1900-talet, har ofta haft en vänsterprägel, med bland andra Foucault och positivisterna i främsta rummet. Förhållandet mellan teori och ideologi är mer uppenbart om man studerar de politiska ideologierna idéhistoriskt; se t.ex. Sten O Karlsson, Det intelligenta samhället, 2001. Dessa vänsterkrafter har varit i konflikt med konservativa krafter, som vill förbjuda sex före äktenskapet, abort, med mera (i Sverige representerade i första hand av muslimer). De har även varit i konflikt med liberaler som intagit en medelväg, fastän detta inte varit lika påfallande. Jag kom i kontakt med Agneta första gången för två år sedan när det gällde artikeln barnsexualitet, och mitt intryck var efter lite eftertanke att hon var väldigt vänster, för hon utgick ifrån vänsterpräglade teorier, enligt mig då alldeles för okritiskt och omedvetet. Jag har sedan dess omvärderat hennes ideologi. Ett problem jag uppmärksammat i anslutning till artikeln, är dock att olika angränsande fält drar åt olika håll ideologiskt. Ett mycket stort problem är att praxis är att de ideologiska implikationerna tystas ner, för att inte förta ”sanningen” i de teoriberoende analyserna. Det är till och med ansett som fult att skriva vad Foucault menade i frågan, och sedan sanningsenligt skriva att han var vad som brukar inbegripas i termen ”vänsterextremist” (och dessutom narkoman). Man gör inte så fastän det politiska sambandet – något förenklat - är sant; det räknas nästan som ett slags personargument, men tyvärr leder utelämnandet till en normalisering av extrema ståndpunkter. Skulle jag göra det, hade jag haft ännu mer problem med det vänstra vänsterfolket på Wikipedia än vad jag har haft hittills. Det jag slutligen skulle vilja anföra, är att sådana medvetna eller omedvetna ideologiska hemvister faktiskt påverkar Wikipedia, inverkar på samspelet, och avgör kanske oftare sympatier än vad man kan tro. Trots att man mycket väl kan tycka om en person med en helt annan politisk uppfattning än en själv.