Wrede
- För fartygen, se HMS Wrede.
Wrede af Elimä är en svensk adelsätt som härstammar från Westfalen.
Släkten Wrede är först nämnd 1274. Äldsta stamfader för den adliga ätten är Gerhard Wrede som 1417–1420 var lantmarskalk i Tyska Orden i Livland. Hovjunkaren hos ordensmästaren i Livland Casper Wrede (död 1559) var fader till ryttmästaren Henrik Wrede (död 1605).[1]
Ätten inkom till Sverige omkring 1600 med ryttmästaren Henrik Wrede, som dog när han räddade Karl IX:s liv i slaget vid Kirkholm under andra polska kriget. Under slaget blev kungens häst skjuten och Henrik Wrede skänkte sin häst till honom så att han kunde undkomma. Ätten introducerades därför 1625 genom hans son Caspar Wrede, och upphöjdes 1654 till friherrelig värdighet med namnet Wrede af Elimä och nummer 44. I vapnet finns en springande häst med krona på huvudet till minne av Henrik Wredes insats.[1][2]
En gren, utslocknad 1712, upphöjdes till grevar med namnet Wrede på nummer 27. Den friherrliga grenen är fortlevande, och en gren fortlever i Finland – Wrede (Finland). Det förekommer andra adliga släkter Wrede i Tyskland, som är släkt med denna. De går dock oftast under det ursprungliga namnet von Wrede (då Henrik Wredes ättlingar upphöjdes till den friherrliga värdigheten ersattes det tyska von med det svenska af). Släkten Wrede af Elimä firade tillsammans med övriga grenar av ätten ett 400-årsjubileum i augusti 2005. "Jubileet" föranleddes av årsdagen för slaget vid Kirkholm 1605 när ryttmästare Henrik Wrede räddade Karl IX:s liv. Bland deltagarna fanns ett hundratal medlemmar från ättens tyska, svenska och finländska grenar. Även släktingar från England, USA, Brasilien och Kanada deltog.
Blasonering
I Wrede af Elimäs vapen ingår stamättens vapen som är en en grön lagerkrans med fem röda rosor på gul botten. Blasoneringen lyder:[1]
| ” | . . . Een fyradubbel fördeelt sköldh, der midt uthi, som förra Wredernes stamvapn varit hafver, een grön lorbehr crantz medh fem röda roser uthi ett guhlt fiäll. Uthi den öfverste skölden på högre sijdan een brunachtig springande häst, sahlat och oppbetzlat, hafvandes på hufvudet een gyllende chrona uthi ett hvijt fiäll. Uthi den öfverste skölden på vänstre sijdan een man i fult couretz med ett bart svärd i handen, hafvandes ett rödt felttekn kring om sigh och een rödh plumatie i caschetten uthi ett guhlt fiäll. Uthi den högre nederst skölden een gyllende chrona medh tvenne i korss stående blancke svärdh uthi ett rödt fiell. Uthi den vänstre nederste skölden ett guhlt leijon uthi ett blått fjäll. Ofvan på skölden två öpne tornerehielmar. Hielmtecket, crantzerne med guult, blått, rödt och hvijt fördelte. Hvarthera hielmen med een frijherre chrona på. På den högre hielmchronan står een lorbär crantz med fem röda rosor emellan tvenne vingar, den högre guul och den vänstre rödh. Uthur den vänstre hielmchronan opstår ett guhlt leijon, hafvande i den högre foten een blå flagga och i den vänstre een hvijt flagga. Bakom leijonet står i lijka motto een blåå och en hvijt flagga, aldeles som heela detta vapnet med sine egentelige färgor här hoos repræsenterat och afmåhlat står. . . . | „ |
Se även
Källor
- ^ [a b c] ”Wrede af Elimä”. Riddarhusets ätte- och vapendatabas. https://www.riddarhuset.se/att/wrede-af-elima/. Läst 23 juli 2016.
- ^ Finlands historia från den äldsta tiden intill våra dagar - Karl IX regering och Jacob de la Garides krig i Projekt Runeberg. Läst 2016-07-23.