Lantmarskalk

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lanmarskalk Magnus Fredrik Brahe iklädd Serafimerdräkten med Serafimerordens och Nordstjärneordens kedjor runt halsen tillsammans med Gustav III:s faddertecken från Gustav IV Adolfs dop 1778. Brahe håller lantmarskalksstaven i handen. Målning av Carl Fredrik von Breda

Lantmarskalk var titeln på adelståndets talman under den svenska ståndsriksdagens tid.

Som tecken på denna värdighet bar lantmarskalken en särskild ämbetsstav. I Riddarhuset i Stockholm pryds en av de största salarna av porträtt av flertalet lantmarskalkar och bär därför namnet lantmarskalksalen. Vid Adelsmöte, som äger rum vart tredje år, väljs en ordförande, som leder mötet under de (vanligtvis) två förhandlingsdagarna. Även i Finland 1809–1906 kallades adelståndets talman i lantdagen för lantmarskalk.

Titeln lantmarskalk används inte längre.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

v • r
Frälse, ridderskap och adel i Sverige
Sveriges ridderskap
och adel
(1866/2003–)
Styrning
Adelsmöte  · Riddarhussekreterare (1625-)  · Riddarhusordning (1626-)  · Riddarhusdirektionen (1634-)  · Arte et Marte (valspråk) (1866-)
Organisationer
Fastigheter
Sveriges ridderskap och adels sigill
Ointroducerad adel
Historik
Medeltida frälse
(cirka 1280–1523)
Stormän (nobiles)  · Riddarväsen; Riddarordnar: Riddare (miles), väpnare/sven av vapen, armiger  · Prästerskap (andligt frälse)  · Stadfästelser: Alsnö stadga ("svensk uradel") (1280), Upplandslagen (1296)  · Frälsebrev (1300-talet)  · Sköldebrev (1400-talet)
Adelsprivilegier (1569–2003)  · Prästeståndet (1544–1866)  · Grevskap (1562–1680)  · Sköldknektar (1605)  · Adelsståndet: Herreklass, Riddarklass, Svenneklass (Lantmarskalk) (1617–1866)  · Collegium illustre (1625–1632)  · Norrköping adliga jungfrustift (1783–1796)
Se även
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lantmarskalk&oldid=43084770"