Lantmarskalk

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lantmarskalk Magnus Fredrik Brahe iklädd Serafimerdräkten med Serafimerordens och Nordstjärneordens kedjor runt halsen tillsammans med Gustav III:s faddertecken från Gustav IV Adolfs dop 1778. Brahe håller lantmarskalksstaven i handen. Målning av Carl Fredrik von Breda

Lantmarskalk var titeln på adelståndets talman under den svenska ståndsriksdagens tid.

Som tecken på denna värdighet bar lantmarskalken en särskild ämbetsstav. I Riddarhuset i Stockholm pryds en av de största salarna av porträtt av flertalet lantmarskalkar och bär därför namnet lantmarskalksalen. Även i Finland 1809–1906 kallades adelståndets talman i lantdagen för lantmarskalk.

Titeln lantmarskalk används inte längre. Vid nutida adelsmöte, som äger rum vart tredje år, väljs en ordförande, som leder mötet under de (vanligtvis) två förhandlingsdagarna.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

v • r
Frälse, ridderskap och adel i Sverige
Sveriges ridderskap
och adel
(1866/2003–)
Styrning
Adelsmöte  · Riddarhussekreterare (1625-)  · Riddarhusordning (1626-)  · Riddarhusdirektionen (1634-)  · Arte et Marte (valspråk) (1866-)
Organisationer
Fastigheter
Sveriges ridderskap och adels sigill
Ointroducerad adel
Historik
Medeltida frälse
(cirka 1280–1523)
Stormän (nobiles)  · Riddarväsen; Riddarordnar: Riddare (miles), väpnare/sven av vapen, armiger  · Prästerskap (andligt frälse)  · Stadfästelser: Alsnö stadga ("svensk uradel") (1280), Upplandslagen (1296)  · Frälsebrev (1300-talet)  · Sköldebrev (1400-talet)
Adelsprivilegier (1569–2003)  · Prästeståndet (1544–1866)  · Grevskap (1562–1680)  · Sköldknektar (1605)  · Adelsståndet: Herreklass, Riddarklass, Svenneklass Lantmarskalk (1617–1866)  · Collegium illustre (1625–1632)  · Norrköping adliga jungfrustift (1783–1796)
Se även
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lantmarskalk&oldid=46165764"