Visa källa för Xylen

{{källor|datum=2019-05}}{{Kemibox
|Vardagligt namn =
|Bild = IUPAC-cyclic.svg
|Bildtext =
|Bildbredd = 350
|Bild2 =
|Bild2text =
|Systematiskt namn = Dimetylbensen
|Övriga namn = Xylol
|Kemisk formel = [[Bensen|C<sub>6</sub>H<sub>4</sub>]]([[Metylgrupp|CH<sub>3</sub>]])<sub>2</sub>
|Utseende =
|CAS-nummer = Xylen: 1330-20-7<br>''o''-Xylen: 95-47-6<br>''m''-Xylen: 108-38-3<br>''p''-Xylen: 106-42-3
|SMILES = </small>''o''-Xylen:&nbsp;<small>Cc1c(C)cccc1</small><br>''m''-Xylen:&nbsp;<small>Cc1cc(C)ccc1</small><br>''p''-Xylen:&nbsp;<small>Cc1ccc(C)cc1
|Molmassa = 106,16
|Densitet = 0,86 – 0,88
|LöslighetOrd = Olöslig
|Smältpunkt = ''o''-Xylen: -25&nbsp;°C<br>''m''-Xylen: -48&nbsp;°C<br>''p''-Xylen: 13
|Smältextra =
|Kokpunkt = 135 – 145
|Huvudfara = {{Farosymbol|Xn}}
|NFPA704 = {{NFPA 704|Hälsa=2|Eldfarlighet=3|Reaktivitet=0|Andra=}}
|LD50 = 
|}}

'''Xylen''', ''dimetylbensen'', är ett [[kolväte]] som har stora [[kemi]]ska likheter med [[toluen]]. Xylen kallades tidigare ''xylol''. Tre olika [[isomeri|isomerer]] av xylen finns, nämligen ''orto''-xylen, ''meta''-xylen och ''para''-xylen. Xylen ingår bland annat i vissa [[lösningsmedel]]. Xylen är, som namnet dimetylbensen antyder, besläktat med bensen; xylenmolekylen består av en bensenring där två väteatomer är utbytta mot metylgrupper. Summaformeln är C<sub>8</sub>H<sub>10</sub>.

==Egenskaper==
Xylen är en färglös vätska vars lukt känns vid 20-40 [[parts per million|ppm]] (nuvarande hygieniska gränsvärde är 50 ppm). Ångtrycket är 0,6-1,1&nbsp;kPa (= 5-8&nbsp;mmHg). Ämnet består av tre ämnen, de tre isomererna 1,2-dimetylbensen eller orto-xylen, 1,3-dimetylbensen eller meta-xylen och 1,4-dimetylbensen eller para-xylen. Isomerblandningen framställs genom upprepade [[extraktion|extraktioner]] eller [[destillation]]er av lätta petroleumfraktioner. Den består av 4-20&nbsp;% orto-xylen, 44-60&nbsp;% meta-xylen, 12-20&nbsp;% para-xylen och 17-23&nbsp;% etylbensen.

==Användning och tillverkning==
Liksom för toluen används den helt dominerande mängden av dessa aromatiska kolväten som motorbränsle eftersom bensin innehåller cirka 10&nbsp;% xylener.

Den globala kapaciteten för framställning av ren xylen var år 1990 {{nowrap|16 600 000 ton}}. Detta används som lösningsmedel för avfettning/rengöring och i kemiska produkter samt också till stor del för ytterligare separering i de tre isomererna genom destilleringar och fraktionerad kristallisering. 1990 var världskapaciteten för orto-xylen {{nowrap|2 700 000 ton}} varav 95&nbsp;% användes för syntes av [[ftalsyraanhydrid]]. Kapaciteten för para-xylen var 8&nbsp;200&nbsp;000&nbsp;ton av vilket 2/3 gick till [[dimetyltereftalat]] och 1/3 till [[ftalater|tereftalsyra]]. Meta-xylen efterfrågas i betydligt mindre mängd, 200&nbsp;000&nbsp;ton 1990, till bland annat [[isoftalsyra]]. Alla tre isomererna är råvaror för syntes av [[finkemikalie|specialkemikalier]] som [[vitamin]]er, [[läkemedel]], [[aromämne|smakämne]]n etc.

I Sverige används importerad ortoxylen för framställning av ftalsyraanhydrid (till ftalater).

Isomerblandningen xylen används som lösningsmedel i en rad produkter där god lösande förmåga och relativt snabb avdunstning krävs. Jämfört med toluen är mängden xylen lägre i lim och bilvårdsprodukter men avsevärt högre i färger. Även i denna användning minskar mängden för varje år.

[[Kategori:Hälsovådliga luftföroreningar]]
[[Kategori:Lösningsmedel]]
[[Kategori:Alkylbensener]]