Zacharias Nicolai Plantin

Från Wikipedia
Zacharias Nicolai Plantin
Född6 oktober 1680
Själevads församling, Sverige
Död5 december 1733 (53 år)
Umeå socken, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker
Redigera Wikidata

Zacharias Nicolai Plantin, född 6 oktober 1680 i Själevad, död 5 december 1733 i Umeå socken, var en svensk kyrkoman och riksdagsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Zacharias Nicolai Plantin var son till kontraktsprosten Nicolai Plantin, i sin tur son till Olaus Petri Niurenius och Magdalena Zachrisdotter (Bure), och Kristina Steuchia, i sin tur dotter till Petrus Steuchius. Efter studier vid Uppsala universitet promoverades han 1707 till magister och prästvigdes. Efter diverse tjänster i övre Norrland, blev Plantin 1710 lektor i Härnösand, sedermera som tillförordnad förste lektor i teologi. Han utnämndes på egen begäran till kyrkoherde i Lövångers socken 1722, och blev 1729 kyrkoherde i Umeå socken.

Plantin var fullmäktig för prästerskapet i Ångermanland, Västerbotten och Jämtland samt representant för konsistoriet vid riksdagen 1722.

1724 ingick Plantin i den kommission som skulle granska Nils Grubbs renlärighet.

Plantin var gift med Margareta Holst, med vilken han fick flera barn, däribland Esaias Plantin som var skönlitterär författare och revisor i Krigskollegium, och Zacharinas Plantin i Vassunda socken som var inspektör över mått och vikt.

Källor[redigera | redigera wikitext]