Betygsinflation
Betygsinflation används på två sätt:
1) glädjebetyg: vissa skolors tilldelning av högre betyg än elever förtjänar, exempelvis jämfört med skolans utfall i nationella prov, vilket medför att betygen på sikt blir allt högre utan att detta motsvaras av att de faktiska kunskaperna ökat[1]
2) tendensen att gradvis sänka kunskapskraven i landet för en viss betygsnivå och tilldela högre betyg för studieprestationer som tidigare skulle ha värderats lägre, exempelvis på grund av att antal lektionstimmar har minskat i ett ämne eller att relativa betyg har tillämpats.
Betygsinflation diskuteras ofta inom utbildning i USA och till GCSE:s och A-nivåer i England och Wales. Det är också en fråga i många andra länder, som Kanada, Australien, Nya Zeeland, Frankrike, Tyskland, Sydkorea, Sverige och Indien.[2][3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Skolkonkurrens skapar betygsinflation - Skolverket”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/skolkonkurrens-skapar-betygsinflation. Läst 25 augusti 2019.
- ^ Gunn, Andrew (25 May 2018), The university grade inflation debate is going global, University World News, http://www.universityworldnews.com/article.php?story=20180523095429859#., läst 30 maj 2018
- ^ Baker, Simon (28 June 2018), Is grade inflation a worldwide trend?, World University Rankings, https://www.timeshighereducation.com/features/grade-inflation-worldwide-trend, läst 13 juli 2018