Levnadslopp
Levnadslopp betyder inom sociologin den sociala aktörens leverne under dess livstid, hos flera eller hos en enskild social aktör.[1][2][3][4]
Bland annat Bourdieu har adresserat detta, som en biografisk illusion, där telos konstrueras löpande allt eftersom en aktör kommer att inordna händelser i sitt levnadslopp retroaktivt i ett meningsskapande schema.[5] Bland annat Carl-Göran Heidegren har dryftat huruvida levnadsloppet alltsedan senmoderniteten blivit mer fragmentariskt, oförutsägbart och stressigare, och alltså inte längre lika skarpt följer det i moderniteten typiska schemat. Alltså födsel, skola, arbete, egendomsförvärv, död, på ett lika tydligt vis.[6]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1133844/FULLTEXT01.pdf
- ^ http://users.abo.fi/mlagersp/Kunskapssociologi.pdf
- ^ ”Finto: Allfo: levnadslopp”. finto.fi. https://finto.fi/yso/sv/page/p3313. Läst 22 juli 2021.
- ^ http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/1461/ExIdrott.pdf;jsessionid=BBAA3F297BEB308F156190BE391804CD?sequence=1
- ^ Margaretha Järvinen. ”Om Bourdieus reflexiva sociologi”. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1133844/FULLTEXT01.pdf. Läst 22 juli 2021. ”I livshistorieberättandet tenderar informanten att ”göra sig själv till sitt livs ideolog” genom att välja ut signifikanta händelser och sammanfoga dem till en större, meningsgivande helhet. Denna helhet har som funktion att peka ut det unika i just detta människoöde, och att slå fast koherensen i det livslopp som forskaren och intervjupersonen har valt att delge andra människor. Idén om ett linjärt mänskligt levnadslopp, där individen går från fas till fas, liksom ett tåg som når den ena efter den andra av de stationer som finns med i körplanen, passar emellertid dåligt ihop med livets virrvarr, bestående av biologiska och sociala processer i konstant och komplex växelverkan (ibid.).”
- ^ ”Social acceleration och resonans”. Signum. 1 mars 2021. https://signum.se/artikelarkiv/social-acceleration-och-resonans/. Läst 22 juli 2021.