Machiavellisk intelligens
Machiavellisk intelligens avser människans förmåga att klara de intriger och konflikter vilka uppstår i stora sociala grupper; de som människan lever i, till skillnad från övriga primater. Machiavellisk kan också stå för att man är beredd att göra vad som helst för att nå toppen i en social hierarki.
Uttrycket myntades av den engelske antropologen Robin Dunbar. Han menar att den mänskliga hjärnans storlek kom till av behovet att klara samlevnad i grupper upp till ett par hundra individer, istället för som våra föregångare aporna, vars flockar var högst omkring 50.[1]
Begreppet är skapat med hänvisning till Niccolò Machiavelli och hans skrifter.
Kritik[redigera | redigera wikitext]
En kritik som har nämnts mot Dunbars studier är att de människogrupper han studerade var jordbrukande indianbyar med cirka 150 människor per bondby, inte jägare-samlare som alla människor var genom släktet Homos utveckling till Homo sapiens. Av matförsörjningsmässiga skäl är det mycket ovanligt att jägare-samlare lever i större grupper än 30 personer.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Dunbar, Robin (2006) [2004]. Historien om människan – Nya tankar om mänsklighetens tillblivelse. Dualis. ISBN 91-87852-45-4
- Humphrey, N. K. (1976). The social function of the intellect. In P. P. G. Bateson & R. A. Hinde (eds.). Growing points in ethology. Cambridge: Cambridge University Press
- Byrne & Whiten, A. (1988). Machiavellian intelligence. Oxford: Oxford University Press