Grupp (sociologi)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Grupp
Social-network.svg

I en grupp är individer förbundna till varandra genom sociala relationer.


  • Betydelse: Samling individer med något gemensamt
  • Etymologi: Franska groupe (italienska gruppo)
  • Specialuttryck: Socialgrupp (inom sociologi)
För andra betydelser, se Grupp.

Grupp (franskans groupe; ytterst från italienskans gruppo, 'skara', 'hop', 'underavdelning'[1]) är en term som bland annat används inom samhälls- och beteendevetenskap. Där syftar ordet på (en samling) individer med något gemensamt.[1]

Inom sociologin används termen – ofta beskrivet som socialgrupp – för en samling av individer som delar bestämda karakteristika, samverkar med varandra, accepterar förväntningar och förpliktelser som medlemmar i gruppen samt delar en gemensam identitet.

Olika gruppbegrepp[redigera | redigera wikitext]

Begreppet grupp används i regel i samband med definierandet av samverkande individer, vilka har bestämda inbördes relationer.[1] Ofta förtydligas typen av grupp genom mer specifika ord:[1]

  • Primärgrupp – liten och med personliga relationer (exempelvis inom familjen, bland vänner och arbetskollegor emellan)
  • Sekundärgrupp – större, och gruppmedlemmarna behöver inte känna varandra (exempelvis inom en fackförening). Gruppen definieras av medlemmarnas gemensamma mål och normer. Den kan också kännetecknas av deras snarlika sociala status (se nedan). Se även referensgrupp.
  • Självstyrande grupp – exempel kan vara ett kollegium/arbetslag som via delegering hanterar en stor mängd ansvar och befogenheter.
  • Experimentgrupp & kontrollgrupp (referensgrupp) – två gruppdefinitioner vid experimentella undersökningar. Den förstnämnda blir föremål för påverkan av experimentellt slag, till skillnad från den sistnämnda. Genom att jämföra de olika grupperna ser man skillnader som resultat av experimentet.

Socialgrupper i Sverige[redigera | redigera wikitext]

En viss sorts sekundärgrupp är socialgruppen, ett begrepp som bland annat varit vanligt förekommande i Sverige. Den användes för att definiera socioekonomisk ställning.[2] Fram till 1970-talet fanns i Sverige en officiell indelning av landets befolkning i tre socialgrupper, något som bland annat användes i viss statistik[2]. De tre kategorierna definierades enligt följande:[3]

I Sverige skapades denna statistiska indelning i tre grupper 1911, då med rubriceringarna "den högre klassen" (jämför överklass), "medelklassen" och "kroppsarbetarnas klass" (jämför arbetarklass). Senare blev de kända under beteckningarna Socialgrupp I, II respektive III. Socialgruppsavgränsningen i förhållande till olika yrken var dock inte särskilt tydlig.[3]

I Sveriges första levnadsnivåundersökning 1968 användes en variant av ovanstående socialgruppsindelning. Där klassades i Socialgrupp I bland annat universitetsstuderande och företagsledande tjänstemän. Socialgrupp II inkludera då bland annat bönder (utom småbrukare), förmän, tekniker, kontorspersonal och gymnasiestuderande. Till Socialgrupp III fördes samtidigt bland annat fiskare och skogsarbetare, biträden och arbetare, arbetslösa, handikappade samt övriga slags studerande.[4]

De tre socialgrupperna fanns inte med i den senare (nuvarande) svenska socioekonomiska indelningen (SEI), vilken presenterades som ett förslag 1974 och standardiserades av SCB 1982.[4] Bland annat Socialgrupp tre har dock fortfarande en viss användning som informellt begrepp.

SEI-grupperingarna delar upp befolkningen i yrbetare (fyra kategorier, beroende på om facklärd eller ej, varu- eller tjänsteproducerande), tjänstemän (fyra kategorier: två kategorier lägre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå samt högre tjänstemän/ledande befattning) samt företagare (tre kategorier: fria yrkesutövare med akademikeryrken, företagare utom lantbrukare, lantbrukare).[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Brante, Thomas: grupp i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 23 januari 2016.
  2. ^ [a b] Larsson, Stig: socialgrupp i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 23 januari 2016.
  3. ^ [a b] Haldorson, sid. 70
  4. ^ [a b] Haldorson, sid. 71
  5. ^ Haldorson, sid. 73