Diskussion:Sveriges regering

Rättsinstanser

Visserligen har regeringen vissa funktioner i rättsväsendet och beviljar t.ex. nåd, men varför skall listan över rättsinstanser vara med på den här sidan?

Det var fel, det skulle varit Regeringsrätten. // rogper 28 maj 2004 kl.16.25 (CEST)

Persson I, II, III, IV...

Vad krävs för att det ska räknas som Persson II, III och så vidare? Jag trodde att ombildning var nog (vilket Persson gjort några gånger), men det verkar inte så. Det ska alltså inte vara flera versioner av Persson här? OJH 3 juni 2006 kl.23.28 (CEST)

Nej, det skall det inte vara. Det som krävs är att statsministern skall lämna in sin avskedsansökan och att riksdagen därpå efter den procedur som föreskrivs genomför ett nytt val av statsminister. Först därefter tillträder en ny regering, formellt i samband med konselj hos kungen. Ombildningar av regeringen kan statsministern företa när som helst. // Tysen 3 juni 2006 kl.23.46 (CEST)

Tack för det klargörandet. Jag inser att en sådan process är mer intressant att skriva om i en encyklopedi än en ombildning. Finns det andra sätt att markera ombildningar? För att ta ett exempel från Persson är det ju ganska intressant att Ulvskog satt i regeringen en tid eftersom hon nu är partisekreterare och därmed toppsosse. Eller att Östros och Pagrotsky bytte taburetter med varandra. Eller hur indelningen av frågorna energi, bostäder och miljöfrågor har skiftat beroende på vilka minstrar som haft dem. Alltså, finns det andra bra sätt att markera ombildningar, ersättare och allt vad vi nu haft de sista 12 åren. OJH 4 juni 2006 kl.00.00 (CEST)

Se Regeringen Persson (och om du avser de senaste tolv åren även Regeringen Carlsson III). Där finns åtminstone en hel del i den vägen med. // Tysen 4 juni 2006 kl.00.04 (CEST)

Perfekt! Där finns all info jag vill ska finnas där. Och nej, det var Persson jag syftade på. Räknade lite fel. OJH 4 juni 2006 kl.00.25 (CEST)

Vad för slags regering?

Det står inte någonstans klart och tydligt vad för SLAGS regering Sverige just NU har? Är det majoritet, minoritet, koalitionsregering? Och exakt vilka partier som sitter i rikdsagen/regeringen samt opposition. Skulle lätta skolarbeten!!

Mvh Jubi

ja artikeln skulle kunna styckas upp bättre. Och personerna under rubriken Nuvarande regering innehåller personer som inte längre sitter där.//--IP 15 juni 2006 kl.17.10 (CEST)

Vilka menar du? // Tysen 15 juni 2006 kl.17.16 (CEST)

Jag har fått värmeslag :) Var det inte så förr? Nåja, artikeln är i alla fall fragmentarisk, utformad som listor i stället för som brödtext. Stycket om Sveriges regeringar genom tiderna borde utformas som mall, och information typ att vi har en minoritetsregering och hur länge vi haft det borde tillföras.//--IP 15 juni 2006 kl.17.20 (CEST)

Principiellt reagerar jag negativt av listor i artiklar, särskilt om de utgör merparten eller en tredjedel av artikeln. Jag anser att det är oencyklopediskt, mer oencyklopediskt än att utesluta pronomen, och att sådana ska placeras vid sidan av löpande text.//--IP 15 juni 2006 kl.17.23 (CEST)

...Jag finner fortfarande inte vad jag frågade efter ovanför. -__- Finns det NÅGON som kan säga mig vad för slags regering Sverige har idag? Är det minoritetsregering? Majoritetsregering? Med stöd eller utan? Vilken utav nedanstående alternativ är rätt alltså:

1) Enpartiregering med majoritet 2) Enpartiregering i minoritet 3) Koalitionsregering med majoritet 4) Koalitionsregering med minoritet

Behöver hjälp A.S.A.P. Tack på förhand! / Jubi

Jag vet inte i vilken klass du går, men jag tror att din lärare förväntar sig att du skall kunna dra slutsatser själv utifrån fakta. Försök räkna ut vilket alternativ som är rätt utifrån vad som faktiskt står i artikeln (under rubriken "Sveriges regeringar genom tiderna"): Sveriges nuvarande regering, regeringen Persson, består alltså av företrädare för partiet socialdemokraterna och är en minoritetsregering. // Tysen 25 juni 2006 kl.00.39 (CEST)

Är Sverige det enda land som har en statsförvaltning och en regering?

Hej, varför kommer man till denna sida om Sveriges regering då man i en artikel länkar till ordet statsförvaltning? I det här fallet gällde det en USA-relaterad artikel och jag hade tänkt mig att komma till en en artikel som började någonting som "Ett lands statsförvaltning är...". Icke-POMMF.

Dessutom består ett lands statsförvaltning av mer än dess regering; som riksdagen/parlamentet, statliga verk och myndigheter, domstolar o s v.

Hur gör man för att få bort detta felaktiga redirect? Hälsningar Kapten Kaos 11 augusti 2006 kl. 12.51 (CEST)

Man går in på omdirigeringssidan och ändrar den. När du har kommit till en sida genom omdirigering står det att så har skett närmast under artikelrubriken. Då kan du klicka på den länk som anges där och ändra på den sidan. E.G. 11 augusti 2006 kl. 13.10 (CEST)

Där ser man. Man lär sig något nytt varje dag :-D Stort tack för hjälpen! Kapten Kaos 11 augusti 2006 kl. 13.25 (CEST)

Nuvarande regering

Såhär några dagar innan en ny regering tillträder skulle jag vilja föreslå att listan över nuvarande statsråd tas bort ur artikeln. Dessa finns redan i artikeln Regeringen Persson och i framtiden i Regeringen Reinfeldt. På så vis slipper man dubbelarbete i fortsättningen. Thuresson 2 oktober 2006 kl. 20.48 (CEST)

Instämmer, det låter rimligt. /Slartibartfast 3 oktober 2006 kl. 02.18 (CEST)

Jag är emot. Det är viktigare att artikeln är korrekt. Regeringen sitter kvar tills en ny utses. Vints 3 oktober 2006 kl. 07.59 (CEST)

Ehm, det var väl inte det som var poängen, utan snarare att denna artikel inte bör lista samma saker som redan finns i en annan artikel. Alltså bör denna artikel i nuläget hänvisa till Regeringen Persson som Sveriges sittande regering. /Slartibartfast 3 oktober 2006 kl. 08.10 (CEST)

I Regeringen Persson finns en lista över alla Göran Perssons tidigare statsråd. Det är inte en lista över den nuvarande regeringen, som finns i denna artikel. Den listan som finns här är mer överskådlig.Vints 3 oktober 2006 kl. 08.27 (CEST)

Den här frågan var väl inte färdigdiskuterad innan Thuresson lyfte ut avsnittet ifråga? // Tysen 6 oktober 2006 kl. 16.21 (CEST)

Nej. Jag tycker listan kan få stå kvar här när jobbet att skapa den ändå är gjort. Listan i den här artikeln är också mer överskådlig än i Regeringen Reinfeldt och skillnaden blir ännu större om regeringsmedlemmar byts ut, se Regeringen Persson som är väldigt detaljerad. Vints 6 oktober 2006 kl. 18.27 (CEST)

Instämmer; den här regeringen kan gott och väl sitta i åtta år och sammansättningen kan komma att förändras flera gånger. (Ett tips är väl att Sverige får en ny utrikesminister 2009 då Carl Bildt förmodligen blir EU-kommissionär...) // Tysen 6 oktober 2006 kl. 20.04 (CEST)

Egentligen tillträder regeringen först klockan tolv idag. Vints 6 oktober 2006 kl. 11.11 (CEST)

Helt riktigt, jag skriver in det i artikeln. // Tysen 6 oktober 2006 kl. 11.12 (CEST)

Nån som vet om Cecilia Stegö Chilò gått med i moderaterna igen? /Rockville 6 oktober 2006 kl. 11.45 (CEST)

Enligt ett nyhetsinslag om den nya regeringen på svt24 idag så är hon medlem. Jag har dock inte sett några andra källor. // Svanteekholm 6 oktober 2006 kl. 14.59 (CEST)

Ettan efter Eskil Erlandsson

Finns det någon anledning till ettan efter C för Eskil Erlandsson? Eskil Erlandsson (c1), jordbruksminister

Lite synpunkter

Jag satt igår och läste lite om svenska regeringens historia (som institution alltså), och gick då till artikeln i tanken att tillföra lite från det jag läste. Jag gjorde det dock inte, som synes, eftersom jag bedömde att denna artikel borde genomgå en större översyn, för visuellt och kompositionellt uppfattar jag det som att den har brister. Det gäller framställningen av äldre ministärer i tabellen, som jag finner skrymmande och skrikig, och framställningen av nuvarande departement, dels grafiskt men också för att artikeln inte utreder skillnaden mellan regeringen och regeringskansliet tydligt nog, tycker jag. Är det någon som har synpunkter på det jag nu skriver?//--IP 4 februari 2007 kl. 12.45 (CET)

Sveriges landshövdingar?

Vad är syftet med att lägga in mallen "Sveriges landshövdingar"? --Vatten 6 november 2011 kl. 19.37 (CET)

Landshövdingarna utses av och arbetar för regeringen med representation och andra uppgifter som inte överförts på andra förvaltningsmyndigheter. Ricjac 7 december 2022 kl. 17.55 (CET)

Är det korrekt att ange slutdatum för Löfven II?

Det verkar som att bruket i tabellen är att inte ange det datum när statsministern begär att bli entledigad, utan datumet för när han faktiskt lämnar ämbetet. Tiden där emellan utgör han och hans ministär övergångsregering. Rimligen bör Wikipedia hålla sig med en (1) modell för detta. Möjligen kan man tänka sig att ange datum för entlediganden och datum för när man slutar vara övergångsregering, eller att kalla perioderna som övergångsregering för Löfven 1b och och 2b med egna datum. Det är också troligt att frågan kan uppfattas som het rent politisk, så det finns risk för redigeringskonflikter. Vad är en bra väg framåt här? OJH (diskussion) 29 juni 2021 kl. 12.22 (CEST)

Den angivna perioden bör rimligtvis sträcka sig från tidpunkten då en regering tillträder till dess att en ny regering tillträder. --Glentamara (diskussion) 29 juni 2021 kl. 15.34 (CEST)

Ser att Glentamara också djärvt har korrigerat i enlighet med sin åsikt. Jag tror också det är rimligt, Löfven har inte lämnat ännu, ej heller ersatts av sig själv. Uppmanar dock till viss försiktighet givet att frågan kan vara kontroversiell. OJH (diskussion) 29 juni 2021 kl. 17.44 (CEST)

Det är den konvention vi har följt tidigare, så finns det inga starka skäl för att ändra på den så bör vi hålla fast vid den. --Glentamara (diskussion) 29 juni 2021 kl. 17.58 (CEST)

Offentlig ritual vid tillkännagivandet

Är det inte missvisande att prata om en "offentlig ritual"? En läsare som inte redan vet vad det handlar om skulle lätt kunna få intrycket att det handlar om någon sorts formaliserat förfarande, och det gäller även om det står att det är någonting "inofficiellt". Om artikeln över huvud taget ska innehålla någonting om detta, bör det finnas en mer utförlig beskrivning av "ritualen". Vem är det som ställer frågorna? Var? Varför är det en "ritual"?

Personligen anser jag att avsnittet borde strykas som överflödigt, men det är ingenting jag propsar på. Vatten (diskussion) 28 november 2022 kl. 07.22 (CET)

Instämmer till fullo, och vill minnas att vi redan strukit detta avsnitt en gång? OJH (diskussion) 28 november 2022 kl. 09.39 (CET)

Det är jag som skrivit (och senare återställt) avsnittet. Informationen är källbelagd med en trovärdig källa. Med offentlig avses något som utspelar sig i offentligheten, inte att ritualen är varken formaliserad, formell eller officiell. Jag har efter återställningen förtydligat att det snarare handlar om en inofficiell ritual för att detta inte ska missförstås. Kontrollera gärna källan och ändra enligt den om ni tycker att jag har missförstått något i den eller om stycket på något sätt behöver förtydligas ytterligare. Jag övervägde om man möjligen ville byta namn på rubriken till "Medial ritual...", men eftersom det är både politiker och media som ingår i ritualen så skulle det (åtminstone initialt) ge en ofullständig bild av vad det handlar om. --Bensin (diskussion) 3 december 2022 kl. 12.47 (CET)

Det är media som ställer frågor till de nya ministrarna. Det är nu förtydligat i brödtexten. Frågorna ställs där media möter politiker och den platsen kan variera. Det är en ritual för att det är en "form av handling som upprepas vid bestämda tider och på bestämda sätt". Nu finns en länk till uppslagsordet "ritual". --Bensin (diskussion) 4 december 2022 kl. 15.25 (CET)

@Bensin: Att en reporter kallar de omdiskuterade "vandelsutfrågningarna" (min liknelse) för "rituella" är inte en formulering som verifierar att det verkligen är en ritual i en mer objektiv betydelse. Mediala liknelser av detta slag är inte att betrakta som uttolkningar av ett sakförhållande. Om denna fråga överhuvudtaget ska nämnas i denna artikel, vilket jag inte anser att den gör, bör den omformuleras. Janders (diskussion) 4 december 2022 kl. 16.05 (CET)

Jag förstår vad du menar. Det finns inte explicit stöd i källan för att just "ritual" är det mest passande ordet. Det var jag som valde ordet ritual när jag skrev stycket för det var det ord som jag tyckte bäst stämde överens med det som beskrivs. Förfarandet beskrivs i inslaget av programledaren som "traditionsenlig" (1m15s), reportern talar om "rituella frågor" (2m14s), Cantwell talar om "tradition" (3m19s). Tycker man att något av de är bättre går det bra att byta till dem. Tycker man inte det men ändå anser att just ordet "ritual" inte passar (förklara gärna varför), kan man tänka sig "förfarande" eller "återkommande inslag". --Bensin (diskussion) 5 december 2022 kl. 00.17 (CET)

Hej och tack för svar, @Bensin. Nej, det är ju som du säger att just ritual är ett dåligt ordval här. För att jämföra med NE:s definition så är det ju inte fråga om vare sig standardiserat eller institutionaliserat beteende, och det saknar symbolisk innebörd.

Jag vänder mig också mot att ministrarna skulle avge bekännelser, när det i själva verket handlar om att svara på journalisters frågor. Den meningen borde åtminstone ändra ordning, så att det framgår att det inte är något självmant beteende och övertonen av bekänna synd/skam tas bort. För mig är den nuvarande texten inte WP:NPOV.

Källan är absolut känd och tydlig, men det är inte fråga om en faktakälla. Som framgår av texten är det ju en krönika, där en enstaka skribents åsikter framhålls. Finns det fler som anser detta? Är det en generell syn som återges? Vad jag förstår är Cantwell inte heller fokuserad på det upprepade/standardiserade beteendet utan på hur det påverkar regeringens styre av landet.

För mig handlar det dock inte om dessa brister, utan om det över huvud taget är encyklopediskt material. För att göra en (usel) jämförelse: bör vi skriva in i artiklarna om Vasaloppet att det är vanligt förekommande att journalister frågar "Hur känns det" efter avslutat lopp? Mitt svar är nej!

Cantwell har absolut en poäng. Men det är först när hans åsikt beskrivs i statsvetenskaplig forskning, eller återges allmänt i nyhetsrapportering, eller presenteras i en rapport, görs till en formell del i regeringsbildandet eller på annat sätt görs generaliserbart, som jag skulle vilja se det som en del av artikeln.

Förstår du hur jag tänker då? Håller du med eller tycker du att jag resonerar konstigt? Jag säger inte att jag har rätt, utan jag tänker att du har återgett din syn och nu har jag gett min, så nu kan diskussionen bli intressant och så småningom landar vi i en åtgärd! OJH (diskussion) 7 december 2022 kl. 17.21 (CET)

Jag skulle vilja kalla det för fenomen, och jag tycker det har relevans helt utan statsvetenskapligt material. Det är inte ett statsvetenskapligt fenomen utan ett medialt. Men, eftersom det är en krönika ska vi inte ta hans ordval och åsikt för sanningar, men att det är ett fenomen som uppstår vid regeringsbildningar är helt klart och har varit så sedan regeringen Reinfeldt. LittleGun (diskussion) 7 december 2022 kl. 17.25 (CET)

(Redigeringskrock) Ordet ritual är definitivt opassande i sammanhanget. Det är bättre att i så fall benämna det som någon form av oskriven sedvana eller tradition. Rent allmänt så brukar inte skribenters krönikor eller ledartexter användas som tyngre källor i den här typen av övergripande artiklar där de bästa källorna kommer från verk inom statsrätt, statsvetenskap och, i viss mån, historia. Ricjac 7 december 2022 kl. 17.26 (CET)

Om ordvalet "ritual" i korthet: Jag håller inte riktigt med er, men jag tycker att era invändningar är underbyggda och ni är flera som är överens om detta. Jag har omformulerat stycket och tagit bort det ordet och länken. (Några förtydliganden: Jag avsåg inte att påskina att det var "institutionaliserat". Möjligen "standardiserat" i betydlesen att det "upprepas vid bestämda tider och på bestämda sätt". Jag vet inte vad det innebär att en handling har en "symbolisk innebörd" och jag hittade inget om det i artikeln Symbol. Jag tycker att Cantwell i intervjun ger uttryck för att det är ett upprepat beteende. Det är inte en krönika som är källan; Cantwell intervjuas i radioprogrammet Medierna.) En fråga på formen "vad har du för lik i lasten?" är det i praktiken en uppmaning till bekännelse. Därav det ordvalet och länken. Det förekommer även konkreta frågor efter en ganska standardiserad checklista ("Har du knarkat?", "Har du betalningsanmärkningar?") och det borde nog nämnas. Gällande frågan om relevans för stycket som helhet: @OJH: Att sportjournalister ofta ställer frågan "Hur känns det?" till utövare anser jag hade varit relevant i en artikel som handlar om journalistik eftersom det säger något om formatet sportjournalistik. Vandelsprövningar förekommer i andra sammanhang (i USA t ex Vetting eller Senate hearing) men det att inom ramen för journalistik uppmanas att självmant offentligt redogöra för lik i lasten förekommer mig veterligen inte i några andra sammanhang än just vid tillkännagivandet av nya stadsråd i Sveriges regering (berätta gärna om ni känner till). @LittleGun: Jag tänkte också att detta förekommer sedan regeringen Reinfeldt. Länka gärna till källor om du hittar. --Bensin (diskussion) 10 december 2022 kl. 15.26 (CET)

Jag vill vidhålla att jag (trots den omformulerade texten) inte tycker att detta avsnitt är relevant i denna artikel. Ämnet är i sig helt strikt och formellt – hur ett lands högsta ledning fungerar och är organiserad. Avsnittet om den mediala granskningen av ministrarna har en helt annan karaktär och ligger dessutom vid sidan om ämnet. Det handlar egentligen inte om regeringen i sig, dess roll eller verksamhet, utan om medierna och formerna för deras granskning av makthavare av olika slag. Dessutom – formerna för denna granskning har varierat och utvecklas över åren. "Stormötet" då hela den nya regeringen möter pressen i en gemensam presentation är en relativt ny ordning. Tidigare skedde granskningen efterhand. Jag tycker alltså att avsnittet dels knyter ihop artikelns huvudämne med något relativtvovidkommande på ett olyckligt sätt, dels ger bilden av att den mediala granskningen av just regeringen är mer institutionaliserad än den egentligen är. Janders (diskussion) 10 december 2022 kl. 17.29 (CET)

Artikeln bör behandla ämnet (Sveriges regering) och innehålla det som är relevant, inte bara det som är "strikt och formellt". Artiklar om filmer handlar inte bara om filmens handling och dess medverkande, de innehåller även information om dess tillkomst, priser och recensioner. Hur media interagerar med ett lands högsta ledning är synnerligen relevant och direkt relaterat till ämnet. Stycket handlar inte om regeringens formella roll och verksamhet, men företeelsen som beskrivs har bevisligen en påverkan (eftersom ministrar historiskt har tvingats avgå). Gällande formerna för mediernas granskning, så känner som sagt jag inte till att det förekommer liknande frågor i andra sammanhang (men berätta gärna). Om det finns (eller någon gång skapas) en artikel som handlar om mediers roll i vandelsprövningar så kan delar av detta stycke stå med där också. Det är bra att du lyfter att formerna har förändrats genom åren. Det får också gärna nämnas. Jag hävdar inte att stycket är fulländat eller uttömmande, men det är defintivt relevant för ämnet. Jag ser inget i styckets formulering eller placering som antyder att granskningen skulle vara institutionaliserad, men jag försökte ändå förtydliga ytterligare här för att det inte ska missförstås. --Bensin (diskussion) 11 december 2022 kl. 16.17 (CET)