Användare:Litteraturvetare

Har nu redigerat något år eller så. Mitt användarnamn fungerar mest som en påminnelse om att jag inte bör blanda mig i andra ämnen än de litteraturvetenskapliga, vilket mest blir tidsödande. I de flesta principfrågorna tycker jag som alla andra, att man skall vara neutral och så vidare, men jag har också några åsikter som inte verkar delas av alla. Jag gör nedan en sammanfattning av de principer jag försöker följa när jag arbetar med de litteraturvetenskapliga artiklarna.

Tumregler

Skriv inte om verk du inte läst. Sekundärkällor är sällan helt tillförlitliga. Ofta har uppfattningar, som ursprungligen formulerats i den polemik som förts mellan olika riktningar, cementerats genom det som inom juridiken kallas hörsägen, och ibland blir det rena viskleken. Detta kan hejdas om man läser de böcker man skriver om, och då ser eventuella diskrepanser mellan primär- och sekundärlitteratur. Men glöm å andra sidan inte WP:OVIKT.

Använd källor som ligger nära verken. Denna tumregel är besläktad med den föregående. Alltså: om det finns en okontroversiell specialstudie om ett visst författarskap är denna, enligt min uppfattning, att föredra framför översiktsverk, där författarna ibland bevisligen inte ens läst böckerna. Av denna anledning föredrar jag även det litteraturhistoriska verket Den svenska litteraturen, där experter på de olika ämnena skrivit mindre artiklar under ledning av en redaktion, framför Litteraturens historia i Sverige där två författare på egen hand försökt att gripa an detta stora ämne.

Underskatta inte möjligheten att översätta. Det finns egentligen ingen anledning att skriva om exempelvis en fransk författare från scratch och utifrån svenska källor, om det föreligger en artikel på franska Wikipedia, som man där arbetat fram utifrån sitt mer omfattande källmaterial, diskuterat och så vidare. Sedan kan man förstås modifiera denna utifrån sitt eget tycke.

Moralisera inte. Förr hade encyklopediska artiklar alltför ofta karaktären av exempla, ett synsätt som man på goda grunder övergivit. För den som behöver argument rekommenderar jag Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt, fylld av resonemang kring denna problematik.