Stokastisk elektrodynamik: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Kurtan (Diskussion | Bidrag)
Skapade sidan med 'I teoretisk fysik är '''Stokastisk elektrodynamik (Sed)''' en variant av klassisk elektrodynamik, som hävdar att det finns ett klassiskt Lorentzinvarians|Lorentzin...'
 
Kurtan (Diskussion | Bidrag)
spekulationer
Rad 1: Rad 1:
I [[teoretisk fysik]] är '''Stokastisk elektrodynamik (Sed)''' en variant av [[klassisk elektrodynamik]], som hävdar att det finns ett klassiskt [[Lorentzinvarians|Lorentzinvariant]] strålningsfält med statistiska egenskaper, vilka liknar det elektromagnetiska [[nollpunktfält]]et (ZPF) av [[kvantelektrodynamik]] (QED). Undersökningar av ''Sed'' har ägnat sig åt:
I [[teoretisk fysik]] är '''Stokastisk elektrodynamik (SED)''' en variant av [[klassisk elektrodynamik]], som hävdar att det finns ett klassiskt [[Lorentzinvarians|Lorentzinvariant]] strålningsfält med statistiska egenskaper, vilka liknar det elektromagnetiska [[nollpunktfält]]et (ZPF) av [[kvantelektrodynamik]] (QED). Undersökningar av ''SED'' har ägnat sig åt:
# Graden till vilken denna föreskrift kan få ''Sed'' att efterlikna vissa uppträdanden, som traditionellt uteslutande anses höra till [[kvantmekanik]]ens domäner; och
# Graden till vilken denna föreskrift kan få ''SED'' att efterlikna vissa uppträdanden, som traditionellt uteslutande anses höra till [[kvantmekanik]]ens domäner; och
# Ett möjligt klassiskt ZPF-baserat ursprung för [[gravitation]], [[tröghet]] och den [[fotoelektriska effekten]]<ref>[http://arxiv.org/pdf/1207.4076.pdf], arXiv</ref>
# Ett möjligt klassiskt ZPF-baserat ursprung för [[gravitation]], [[tröghet]] och den [[fotoelektriska effekten]]<ref>[http://arxiv.org/pdf/1207.4076.pdf], arXiv</ref>
Det råder ingen allmän samstämighet om dessa strävandens framgång.
Det råder ingen allmän samstämighet om dessa strävandens framgång.

Stokastisk elektrodynamik har har använts i försök att ta fram en klassisk förklaring till effekter som dessförinnan ansågs kräva kvantmekanik (här [[Schrödingerekvationen]] och [[Diracekvationen]] plus [[kvantelektrodynamik]]) för att förklaras.

== Arbeten av Haisch och Rueda ==
Enligt Haisch och Rueda, uppkommer [[tröghet]] som en ''elektromagnetisk drag-effekt'' på accelererande partiklar, genom utbyte med nollpunktfältet. I deras paper 1998 (Ann. Phys.) talar de om ett "Rindler-flöde", förmodligen syftande på [[Unruh-effekten]], och menar sig ha beräknat en ''"ZPF-[[rörelsemängd]]"'' skild från noll. Beräkningen vilar på att de hävdat sig ha tagit fram en ''"ZPF-[[Poyntingvektor]]"'' skild från noll.

== I populärlitteraturen ==
[[Arthur C. Clarke]] beskriver en "SHARP drive" (för [[Andrei Sakharov|Sakharov]], Haisch, Rueda och Puthoff) i sin roman 1997 "[[3001 – Den sista resan]]". Detta anknöt till spekulation i (icke-tekniska) artiklar av Haisch och Rueda om styrning av [[tröghet]] med SED principer.

== Se även ==
* [[Casimireffekten]]
* [[Nollpunktsenergi]]


== Noter och referenser ==
== Noter och referenser ==
<references/>
<references/>

* {{cite journal | author=Sakharov, A. D. | title=Vacuum Quantum Fluctuations in Curved Space and the Theory of Gravitation| journal=Sov. Phys. Doklady |year=1968 |pages=1040 | volume=12|bibcode = 1968SPhD...12.1040S }}
* {{cite journal | author= Rueda, Alfonso; and Haisch, Bernard | title=Contribution to inertial mass by reaction of the vacuum to accelerated motion | journal=Found. Phys. | vol= 28 | year=1998 | pages=1057–1108 | doi=10.1023/A:1018893903079 | volume=28 | issue= 7}} [http://www.arxiv.org/abs/physics/9802030 physics/9802030]
* {{cite journal | author=Rueda, Alfonso, and Haisch, Bernard | title=Gravity and the Quantum Vacuum Inertia Hypothesis | journal = Ann. Phys. | vol = 14| pages = 479–498 | year = 2005 | doi=10.1002/andp.200510147 | volume=14|arxiv = gr-qc/0504061 |bibcode = 2005AnP...517..479R | issue=8 }} [http://www.arxiv.org/abs/gr-qc/0504061 gr-qc/0504061]


[[Kategori:Partikelfysik]]
[[Kategori:Partikelfysik]]

Versionen från 8 mars 2013 kl. 23.49

I teoretisk fysik är Stokastisk elektrodynamik (SED) en variant av klassisk elektrodynamik, som hävdar att det finns ett klassiskt Lorentzinvariant strålningsfält med statistiska egenskaper, vilka liknar det elektromagnetiska nollpunktfältet (ZPF) av kvantelektrodynamik (QED). Undersökningar av SED har ägnat sig åt:

  1. Graden till vilken denna föreskrift kan få SED att efterlikna vissa uppträdanden, som traditionellt uteslutande anses höra till kvantmekanikens domäner; och
  2. Ett möjligt klassiskt ZPF-baserat ursprung för gravitation, tröghet och den fotoelektriska effekten[1]

Det råder ingen allmän samstämighet om dessa strävandens framgång.

Stokastisk elektrodynamik har har använts i försök att ta fram en klassisk förklaring till effekter som dessförinnan ansågs kräva kvantmekanik (här Schrödingerekvationen och Diracekvationen plus kvantelektrodynamik) för att förklaras.

Arbeten av Haisch och Rueda

Enligt Haisch och Rueda, uppkommer tröghet som en elektromagnetisk drag-effekt på accelererande partiklar, genom utbyte med nollpunktfältet. I deras paper 1998 (Ann. Phys.) talar de om ett "Rindler-flöde", förmodligen syftande på Unruh-effekten, och menar sig ha beräknat en "ZPF-rörelsemängd" skild från noll. Beräkningen vilar på att de hävdat sig ha tagit fram en "ZPF-Poyntingvektor" skild från noll.

I populärlitteraturen

Arthur C. Clarke beskriver en "SHARP drive" (för Sakharov, Haisch, Rueda och Puthoff) i sin roman 1997 "3001 – Den sista resan". Detta anknöt till spekulation i (icke-tekniska) artiklar av Haisch och Rueda om styrning av tröghet med SED principer.

Se även

Noter och referenser

  1. ^ [1], arXiv