Arthur C. Clarke

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Arthur C. Clarke
Arthur C. Clarke i sitt kontor i hemmet i Colombo, Sri Lanka, 28 mars 2005 (fotograf Amy Marash).
Arthur C. Clarke i sitt kontor i hemmet i Colombo, Sri Lanka, 28 mars 2005 (fotograf Amy Marash).
Pseudonym Charles Willis, E.G. O'Brien
Född Arthur Charles Clarke
16 december 1917
Minehead, Somerset, Storbritannien
Död 19 mars 2008 (90 år)
Colombo, Sri Lanka
Yrke Författare, uppfinnare
Nationalitet Storbritannien Brittisk och Sri Lanka lankesisk
Genrer Science fiction, populärvetenskap, fantasy
Ämnen Vetenskap
Framstående verk 2001 – En rymdodyssé
Möte med Rama
Mot nya världar
The Fountains of Paradise
Make/maka Marilyn Mayfield (1953-1964)
Influenser H. G. Wells, Jules Verne, Lord Dunsany, Olaf Stapledon
Influerade Stephen Baxter

Sir Arthur Charles Clarke, född 16 december 1917 i Minehead, Somerset, död 19 mars 2008 i Colombo, var en brittisk-lankesisk science fiction-författare. Hans mest kända verk är 2001 – En rymdodyssé, som skrevs som en roman samtidigt som filmen 2001 – Ett rymdäventyr producerades.

Arthur C. Clarkes författarskap omfattar inte enbart skönlitteratur, utan även realistiska prognoser och bedömningar av utveckling inom högteknologi. Clarke var den som väckte idén till satellitkommunikation, det vill säga att använda geostationära satelliter för att överföra radiosignaler.

Från 1956 fram till sin död 2008 bodde Clarke i ColomboSri Lanka. Han överlevde tsunamikatastrofen i december 2004, men fick emellertid sin dykarskola förstörd.

Clarke arbetade några år som revisor innan han, mellan åren 1941 till 1946, tjänstgjorde i Royal Air Force. Han tog examen i fysik och matematik vid King's College London.

Priser, utmärkelser och utnämningar[redigera | redigera wikitext]

1972 belönades han med Nebulapriset för kortromanen A Meeting With Medusa, 1973 för romanen Möte med Rama (på eng. Rendezvous With Rama) och 1979 för romanen The Fountains of Paradise. SFWA valde att 1985 ge honom utmärkelsen Grand Master, en utmärkelse som senare bytt namn till Damon Knight Memorial Grand Master Award.

Han skulle adlas av den brittiska drottningen 1998, men rykten om pedofili utbröt och försenade det hela. Det visade sig att dessa rykten var falska och han adlades 2000.

Asteroiden 4923 Clarke samt dinosauriearten Serendipaceratops arthurcclarkei från Inverloch i Australien är båda uppkallade efter honom. Dessutom har han fått en rymdsond, 2001 Mars Odyssey, uppkallad efter sina verk.

Geostationära banan kallas ibland för Clarkebanan då han 1945 lade fram förslaget att satelliter kunde placeras där.

1988 fick han diagnosen postpoliosyndrom och blev därefter tvungen att använda rullstol. Inför sin 90-årsdag spelade han in en video med sina reflektioner och tog farväl av vänner och fans.[1] Clarke avled klockan 01:30 på natten den 19 mars 2008, efter att ha haft problem med att andas.[2][3]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • The lion of Comarre (kortroman, 1945) (Lejonet från Comarre, översättning Gunnar Gällmo, Delta, 1978)
  • Against the Fall of Night (roman, 1948) (Natten faller på, översättning Gunnar Gällmo, Delta, 1974)
  • The sands of Mars (roman, 1951) (Expedition till Mars, översättning Agneta Sneibjerg, Delta, 1988)
  • Islands in the sky (roman, 1952) (Äventyr på rymdstationerna, översättning Albert Wemmerlöv, Eklund, 1956)
  • Childhood's End (roman, 1953) (Mot nya världar, översättning Vera Norling, O. Eklund, 1955)
  • The City and the Stars (roman, 1956)
  • The Deep Range (roman, 1957) (Havsfarmen, översättning Inge R. L. Larsson, Lindqvist, 1973)
  • A Fall of Moondust (roman, 1961) (SOS från månen, översättning Hans Nygren, Prisma, 1963). Ny uppl. Prisma, 1976, med titel SOS från Törstens hav
  • Dolphin Island (roman, 1963) (Delfinön, översättning Inge R. L. Larsson, Lindqvist, 1973)
  • Glide Path (roman, 1963)
  • 2001: A Space Odyssey (roman, 1968) (2001 – En rymdodyssé, översättning Roland Adlerberth, Trevi, 1970) (förlaga till filmen 2001 – Ett rymdäventyr 1968)
  • Rendezvous with Rama (roman, 1972) (Möte med Rama, översättning Sam J. Lundwall, Trevi, 1974)
  • Imperial Earth (roman, 1976)
  • The Fountains of Paradise (roman, 1979)
  • 2010 - Odyssey Two (1982) (2010: andra rymdodyssén, översättning Roland Adlerberth, Prisma, 1983)
  • The songs of distant earth (roman, 1986) (Sånger från vår fjärran jord, översättning Ylva Spångberg, Prisma, 1986)
  • 2061 - Odyssey Three (1987) 2061: tredje rymdodyssén, översättning Roland Adlerberth, Prisma, 1988)
  • Cradle (roman, Litteraturåret 1990, tillsammans med Gentry Lee) (Embryo, översättning Boo Cassel, Prisma, 1990)
  • Rama II (1989, tillsammans med Gentry Lee) (Rama II, översättning Gunilla Dahlblom & K. G. Johansson, Bra böcker, 1991)
  • The garden of Rama (1991, tillsammans med Gentry Lee) (Ramas lustgård, översättning Gunilla Dahlblom & K. G. Johansson, Bra böcker, 1992)
  • The hammer of God (roman, 1993) (Guds hammare, översättning Niclas Bengtsson, Trevi, 1994)
  • Rama Revealed (1993, tillsammans med Gentry Lee)
  • 3001 - The Final Odyssey (roman, 1997) (3001: den sista resan, översättning Ylva Spångberg, Rabén Prisma, 1998)
  • A Time Odyssey (romantrilogi, 2003, 2005, 2007)
  • The Last Theorem (roman, 2008, tillsammans med Frederik Pohl)
  • Mörkrets mur: noveller (i urval av Sam J. Lundwall, översättning Gunnar Gällmo & Rolf Malmsten, Delta, 1975)
Sakprosa
  • The exploration of space (1951) (Världsrymdens utforskande, översättning Sven Hallén, Bonnier, 1954)
  • The coast of coral (1955) (Djupdykare på korallkusten, översättning Alf Risö, Folket i bild, 1959)
  • The challenge of the sea (1960) (Havet är vår framtid, översättning Roland Adlerberth, Svensk läraretidning, 1962) (Barnbiblioteket Saga, 423)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Simon Welfare & John Fairley: Arthur C. Clarkes gåtfulla värld (Arthur C. Clarke's mysterious world) (översättning Idiom [sic], Bonnier fakta, 1981)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sir Arthur C Clarkes 90-årsdagsreflektioner”. 2007-12-10. http://www.youtube.com/watch?v=eLXQ7rNgWwg. Läst 18 mars 2008. 
  2. ^ http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk/7304004.stm
  3. ^ http://www.msnbc.msn.com/id/23697230/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]