Pål Stenmark: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
ATGTAA (Diskussion | Bidrag) ←Skapade sidan med ' {{Faktamall biografi | namn = Pål Stenmark | bild = | födelsedatum = {{ålder|1976|04|14}} | födelseort = | år_aktiv = | känd_för = | nationalitet = Swedish | yrke = Professor i Neurokemi och Strukturbiologi | utmärkelser = Lindbomska belöningen<br>Sven och Ebba-Christina Hagbergs Pris }} '''Pål Stenmark''' (född 14 April 1976) är en Svensk biokemist och st...' |
(Ingen skillnad)
|
Versionen från 10 september 2021 kl. 09.27
| Pål Stenmark | |
| Född | 14 april 1976 |
|---|---|
| Nationalitet | Swedish |
| Yrke/uppdrag | Professor i Neurokemi och Strukturbiologi |
| Utmärkelser | Lindbomska belöningen Sven och Ebba-Christina Hagbergs Pris |
Pål Stenmark (född 14 April 1976) är en Svensk biokemist och strukturbiolog. Han är professor i strukturbiologi vid Lunds universitet [1] och professor i neurokemi vid Stockholms universitet [2].
Stenmarks forskning handlar om frågor kring sjukdomar och läkemedel, hans huvudsakliga forskningsområden är:
- Botulinumtoxiner, dödliga gifter som också han bota [3]
- Utveckling av nya cancerläkemedel som riktas mot mål inom nukleotidmetabolism [4][5][6]
Stenmark har tilldelats Lindbomska belöningen av Kungl. Vetenskapsakademien [7] och Sven och Ebba-Christina Hagbergs[8] pris och är bland annat känd för sin upptäckt av ett nervgift som dödar malaria myggor [9].
Stenmarks profil på Google Scholar[10].
References
- ^ ”Pål Stenmark - Lund University” (på engelska). portal.research.lu.se. https://portal.research.lu.se/portal/en/persons/paal-stenmark(02fd86c9-d954-47bd-8f6e-255c43e3f69e).html.
- ^ ”Pål Stenmark - Stockholms universitet”. www.su.se. https://www.su.se/profiles/stenm-1.182287.
- ^ Dong, M; Masuyer, G; Stenmark, P (20 June 2019). ”Botulinum and Tetanus Neurotoxins.”. Annual review of biochemistry 88: sid. 811-837. doi:. PMID 30388027.
- ^ Carter, Megan; Jemth, Ann-Sofie; Hagenkort, Anna; Page, Brent D. G.; Gustafsson, Robert; Griese, Julia J.; Gad, Helge; Valerie, Nicholas C. K.; et al. (2015-08-04). ”Crystal structure, biochemical and cellular activities demonstrate separate functions of MTH1 and MTH2”. Nature Communications 6: sid. 7871. doi:. ISSN 2041-1723. PMID 26238318. PMC: 4532830. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26238318.
- ^ Gad, Helge; Koolmeister, Tobias; Jemth, Ann-Sofie; Eshtad, Saeed; Jacques, Sylvain A.; Ström, Cecilia E.; Svensson, Linda M.; Schultz, Niklas; et al. (2014-04-10). ”MTH1 inhibition eradicates cancer by preventing sanitation of the dNTP pool”. Nature 508 (7495): sid. 215–221. doi:. ISSN 1476-4687. PMID 24695224. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24695224.
- ^ Visnes, Torkild; Cázares-Körner, Armando; Hao, Wenjing; Wallner, Olov; Masuyer, Geoffrey; Loseva, Olga; Mortusewicz, Oliver; Wiita, Elisée; et al. (11 16, 2018). ”Small-molecule inhibitor of OGG1 suppresses proinflammatory gene expression and inflammation”. Science (New York, N.Y.) 362 (6416): sid. 834–839. doi:. ISSN 1095-9203. PMID 30442810. PMC: 6645780. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30442810.
- ^ ”Priser utdelade av Kungl. Vetenskapsakademien”. https://www.kva.se/sv/nyheter/priser-och-medalj-delas-ut-av-akademien. Läst 24 maj 2021.
- ^ ”Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris”. https://www.wikidata.org/wiki/Q50312029. Läst 24 maj 2021.
- ^ Radio, Sveriges. ”Miljövänlig malariabekämpning upptäckt av Lundaforskare - P4 Malmöhus”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/7255428. Läst 10 september 2021.
- ^ ”Pål Stenmark”. scholar.google.se. https://scholar.google.se/citations?user=LWnA7hUAAAAJ&hl=en.