Lunds universitet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lunds universitet
Engelska: Lund University
Latin: Universitas Regia Lundensis eller Universitas Gothorum Carolinae. I äldre tid även Regia Academia Carolina, eller Academia Conciliatrix.
Motto Ad utrumque [paratus]
Motto på svenska Beredd till bådadera (som syftar på boken och svärdet)
Grundat 1666 (1668)
Ägandeform Statligt
Budget 7 475 msek [1]
Rector magnificus Per Eriksson
Lärarkår 4 350 (2013) [1]
Admin. personal 2 350 (2013)[1]
Studerande 27 605 hås (2013)[1]
Doktorander 3 200 individer (2013)[1]
Säte Lund, Sverige
Campus Lund, Malmö, Helsingborg
Medlemskap Universitas 21, LERU, EUA, SUHF
Webbplats www.lu.se

Lunds universitet (ursprungligt namn Regia Academia Carolina, Kungliga Karolinska akademien) är ett svenskt statligt universitet. Det grundades 1666 som det då fjärde svenska universitetet och är det nutida Sveriges näst äldsta lärosäte efter Uppsala universitet. Under medeltiden fanns en tidigare institution för högre utbildning i Lund. Det är ett av de största universiteten i Norden.

Idag har lärosätet 47 700[2] studenter per år (motsvarande 27 600 heltidsekvivalenter) och omkring 7 500 anställda. Universitetet har campus i Lund, Helsingborg och Malmö, samt en trafikflyghögskola i Ljungbyhed. Lund universitet har 286 utbildningsprogram på grundutbildnings- och avancerad nivå och cirka 2 200 fristående kurser. Omsättningen är cirka 7,5 miljarder, varav två tredjedelar går till forskning, en tredjedel till utbildning.[2] Lunds universitet samarbetar med 680 partneruniversitet i mer än 50 länder och är medlem i de internationella nätverken League of European Research Universities (LERU) och Universitas 21.[2]

I Lund byggs två stora forskningsanläggningar med koppling till universitetet: MAX IV som är ett synkrotronljuslaboratorium och europeiska ESS som blir världens mest kraftfulla neutronkälla.


Historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistoria[redigera | redigera wikitext]

En skylt uppsatt på Klostergatan i Lund påminner om var Nordens första högskola låg.

Lund är platsen för Nordens första högskola. Redan 1425, mer än 50 år innan universitet fanns i Uppsala och Köpenhamn, grundades ett "studium generale" i Lund, där man kunde avlägga den lägsta akademiska graden baccalaureus (motsvarande kandidatexamen). Inrättades ursprungligen i Gråbrödraklostret år 1425 men fick ej börja sin verksamhet förrän 1438 efter beslut av munkordens generalkapitel. Detta stängdes dock i och med den danska reformationen 1536. Även Uppsalas 1477 grundade katolska universitet upphörde vid den svenska reformationen på 1500-talet.

Området mellan Kungshuset (universitetets äldsta huvudbyggnad) och Domkyrkan benämns Lundagård och har anor från 900-talet,

Grundandet av Regia Academia Carolina[redigera | redigera wikitext]

Omedelbart efter Roskilde-freden med Danmark 1658 besökte Karl X Gustav Lund och träffade bland andra biskop Peder Winstrup. Denne framförde då ett starkt önskemål att kungen måtte skapa ett universitet i denna landsdel. I ett brev från biskopen till kungen, daterat 5 juli 1658, påminner biskopen om kungens löfte att i Lund anlägga en Höjschole, enten Illustre Gymnasium eller Academ:am Carolinam. Han påpekar också att det finns många, både svenska och utländska, "studiosij" som önskar högre studier men inte har råd att resa till Uppsala, Danmark eller Tysklands universitet. Ett annat starkt argument var att utbildning av fler svenska präster skulle påskynda försvenskningen av de i freden erhållna områdena. Kungen tvekade dock, och inte förrän under Karl XI:s förmyndarregering grundades Lunds universitet - den 19 december 1666, med stiftelsebrev, donationsbrev, privilegiebrev och konstitutioner (stadgar), som bland annat gav universitetet egen jurisdiktion med egen domstol, skild från stadens rättssystem. Den formella invigningen av universitetet ägde inte rum förrän den 28 januari 1668 (konungens namnsdag). Det skall dock sägas att planer på att grunda ett andra universitet i Sverige efter Uppsala någonstans i Götaland funnits sedan 1630-talet. Linköping, Skara, Växjö, Kalmar och Jönköping var potentiella universitetsstäder. I och med Roskilde-freden kom Sverige att få nya gränser, och i och med grundandet av universitetet i Lund hade man tillgodosett behovet av ett Götalands-universitet.

Efter kriget 1676-1679 skrev de fyra överlevande professorerna vid universitetet ett vältaligt brev till kungen och begärde medel för att kunna återuppta undervisningen. Även från 1711 finns ett liknande brev från universitetet till kungen (då Karl XII) med begäran om medel.

Universitetsflaggan vajar över universitetshusets sfinxer.

Senare historia[redigera | redigera wikitext]

Från början fanns fyra fakulteter: teologisk, juridisk, medicinsk och filosofisk. Under 1700-talet ökade utbildningsutbudet och antalet studenter väsentligt. Enligt 1876 års universitetsstatuter uppdelades de filosofiska fakulteterna i Uppsala och Lund på två sektioner, en humanistisk och en matematisk-naturvetenskaplig. Enligt 1956 års statuter omvandlades sektionerna till egna fakulteter. Ur humanistiska fakulteten utbröts 1 juli 1964, i samband med införandet 1964 års universitetsstadga men utan direkt föreskrift i denna, de samhällsvetenskapliga ämnena till en ny fakultet. Höstterminen 1969 integrerades den 1961 bildade Tekniska högskolan i Lund, LTH, med universitetet. Inom LTH fanns då sedan 1965 en teknisk fakultet. Senare har bland annat Socialhögskolan, de konstnärliga högskolorna och Ekonomihögskolan tillkommit.

Växjö universitet, grundat som det fristående lärosätet Växjö högskola år 1977 och som 2010 uppgick i Linnéuniversitetet, startades ursprungligen i september 1967 som en filial till Lunds universitet.

Vid bildandet av Malmö högskola 1998 överfördes en del av universitetets utbildningar i Malmö dit, främst lärarutbildningen (1 juli 1998) och tandvårdsutbildningen (1 januari 1999). Däremot tillhör de konstnärliga (konst, musik, teater) och medicinska utbildningarna i Malmö fortfarande Lunds universitet.

Campus Helsingborg med runt 3 700 studenter årligen och över 15 utbildningsprogram etablerades år 2000 som en del av Lunds universitet.

1852 blev universitetet statsägt. De första kvinnliga studenterna kom på 1880-talet, även om de först 1873 fick rätt att avlägga akademisk examen. 1749 fanns drygt 300 studenter och ännu omkring 1900 var det färre än 1 000.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Lunds universitet är en av Skandinaviens största institutioner för forskning och högre utbildning med omkring 47 700 studenter.[2] Det finns 286 utbildningsprogram och ca 2 200 fristående kurser. Universitetet har 100 masterprogram och 500 fristående kurser på engelska.[3]

Den största delen av universitetet ligger i Lund, men det finns även campus på andra ställen i regionen. En stor del av den medicinska utbildningen och forskningen bedrivs i samarbete med Skånes universitetssjukhus som finns i både Lund och Malmö. I Malmö ligger även den konstnärliga fakulteten med Konst-, Musik-, och Teaterhögskolorna [3] och vid Campus Helsingborg läser studenterna till socionomer, ämneslärare, ledare inom servicesektorn, ingenjörer, modevetare och kommunikationsstrateger.[4]

Campus Helsingborg i den gamla Tretornfabriken

Lunds universitet innefattar även Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed, som erbjuder utbildning inom flygområdet.[3]

Forskning[redigera | redigera wikitext]

Närmare 5 miljarder går årligen till forskning inom åtta fakulteter, vilket ger Lunds universitet ett av Sveriges starkaste och bredaste forskningsutbud.

Lunds universitet erbjuder utbildning på forskarnivå vid samtliga fakulteter. En stor del av forskningen kategoriseras i något av följande områden: livsvetenskaper, hälsa och åldrande, komplexa system, klimat-miljö-energiekonomi, avancerade material, ekonomiska, sociala och politiska system, samt människans utveckling och villkor, demokrati och mänskliga rättigheter.[5]

Lunds universitet har fått i uppdrag av regeringen att under några år utveckla flera strategiska forskningsområden till absolut världsklass. De forskningsområden som ingår är cancer, diabetes, epidemiologi, biologisk mångfald, Mellanöstern, e-vetenskap, produktionsteknik, samt IT och mobil kommunikation.[6]

Flera nationella forskningsanläggningar finns i Lund, bland annat MAX-lab, där forskningen baseras på synkrotronljus. Hösten 2010 påbörjades bygget av MAX IV-laboratoriet som beräknas stå färdigt 2015. Anläggningen blir den ledande synkrotronljusanläggningen i världen. Granne med MAX IV byggs även den europeiska forskningsanläggningen ESS, som kommer att ha världens mest kraftfulla neutronkälla när den tas i drift 2019. De båda anläggningarna får en avgörande betydelse för framtidens vetenskapliga och industriella utveckling inom såväl materialvetenskap som livsvetenskap.[3]

Universitetsbiblioteket

Lunds universitet är särskilt starka inom följande områden:

.[3]

Innovation[redigera | redigera wikitext]

Lunds universitets mest kända innovationer är ultraljudsdiagnostiken, den konstgjorda njuren samt Bluetooth-tekniken.

Fler innovationer från Lunds universitet:

  • 1944 Tetraedern och Tetra Pak
  • 1946 Den konstgjorda njuren
  • 1953 Ultraljudsdiagnostik
  • 1966 Bricanyl – astmamedicin
  • 1967 Nicorette – för rökavvänjning
  • 1969 Nytt röntgenkontrastmedel
  • 1971 ServoVentilatorn – den moderna respiratorn
  • 1990 Oatly – havredryck för mjölkallergiker
  • 1991 Proviva – dryck med havremjöl mot orolig mage
  • 1991 Cancerbehandling med laser
  • 1993 QlikTech – programvara
  • 1995 Bluetooth
  • 1997 Precise Biometrics –fingeravtrycksläsare
  • 1999 Decuma – handskriftstolkare
  • 2001 LUCAS – mekanisk hjärtmassage
  • 2003 Blodrening med ultraljud
  • 2004 Polar Rose – avancerad bildanalys och ansiktsigenkänning
  • 2005 Hövding – osynlig cykelhjälm
  • 2007 Programvara för hjärtanalys
  • 2007 Behandling av havandeskapsförgiftning
  • 2008 Cancerdiagnostik med MRteknik
  • 2009 Solceller med nanoteknologi
  • 2010 Nocturnal Vision – teknologi för mörkerseende
  • 2011 Duk mot mögel
  • 2012 Quinoabaserad hudkräm

Rankning[redigera | redigera wikitext]

Lunds universitet rankas ofta som ett av de främsta i Sverige och på en framträdande plats i Europa och världen.

Organisation År Rankning i världen Rankning i Sverige
Fokus ranking av Sveriges bästa högskolor[7] 2012 - 2
Academic Ranking of World Universities (Shanghairankingen) [8] 2013 101-150 4
QS World University Rankings[9] 2013/14 67 1
URAP - Ranking by academic performance[10] 2011 62 1
Wuhan Ranking 2007[11] 2012 186 2
Times Higher Education[12] 2013/14 123 5
Urank - Svensk universitets- och högskoleranking[13] 2013 - 2*
* Urank gör 2011 också jämförelser inom tre utbildningsområden. Lunds universitet hamnar på första plats inom området Vård och medicin, på andra plats inom området Teknik och naturvetenskap medan man hamnar på femte plats inom området Humaniora och samhällsvetenskap.

Universitetsbyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Universitetets huvudbyggnad
Detta avsnitt är en sammanfattning av Lunds universitets huvudbyggnad

Vid grundandet hade universitetet inga egna lokaler utan högkoret i Lunds domkyrka utnyttjades som föreläsningssal. Universitetets första egna huvudbyggnad, det så kallade Kungshuset, donerades av kung Karl XI i slutet av 1600-talet och ligger centralt i Lund i parken Lundagård.

Den nuvarande huvudbyggnaden är ritad av Helgo Zettervall och präglas av hans förkärlek för antikens ideal med kolonner och ståtliga krön. Den invigdes 1882 och är grannbyggnad till Kungshuset. Fyra sfinxer krönte taket, men dessa avlägsnades på 1950-talet då de var i dåligt skick. En av dessa ursprungssfinxer kan beskådas i Botaniska trädgården. År 1994 återuppsattes de fyra sfinxerna i nygjutna skrudar och nu blickar de åter ut över Lundagård från sina ursprungliga positioner.

Förr stod fyra statyer av kvinnofigurer ("fakultetsmadamerna") framför universitet. De symboliserade universitets ursprungliga fyra fakulteter. År 1902 togs de bort, troligen på grund av att de inte tålde värmeväxlingarna, men det har också förekommit skrönor om att de togs bort eftersom folk var rädda för de enorma damerna när dessa skulle passeras nattetid.

Nationer[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Studentnationer i Lund

Med de tyska universitetens "Landsmannschaften" som förebild hade studenter vid de svenska universiteten organiserat sig i nationer efter geografisk härkomst. Vid tiden för universitetets grundande i Lund hade Nationsobligatorium införts i Uppsala och Åbo och det infördes samtidigt som universitetet grundades i Lund. På grund av den skakiga tillvaro som universitetet förde under dess första årtionden dröjde det innan organiserat nationsliv började förekomma. Antalet nationer har varierat kraftigt genom åren och många av de mindre nationerna har i perioder varit sammanslagna för att sedan åter splittras när studentantalet ökat. I andra fall som i fallet med Skånska nationen har nationer splittrats i flera nya när antalet studenter inom en nation blivit för många. Efter att Hallands nation bildades 1928 beslöt universitetet att inte tillåta några nya nationer, dock är det i mån av intresse fortfarande möjligt att återuppliva gamla nedlagda nationer såsom Norrlands nation, Lund.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Universitetsstyrelsen är Lunds universitets högsta beslutande organ. Styrelsen består av ordförande Margot Wallström, rektor Per Eriksson, företrädare för lärare och studenter samt företrädare för näringsliv och samhället.

Universitetet består av 8 fakulteter:

  • Ekonomihögskolan
  • Humanistiska och teologiska fakulteterna
  • Juridiska fakulteten
  • Konstnärliga fakulteten
  • Lunds tekniska högskola
  • Medicinska fakulteten
  • Naturvetenskapliga fakulteten
  • Samhällsvetenskapliga fakulteten

Det finns ungefär 75 institutioner.[14]

Rektorer[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Lista över rektorer för Lunds universitet

I äldre tider var posten som rektor (Rector magnificus) vid Lunds universitet "ambulatorisk", det vill säga att den roterade mellan samtliga professorer utifrån en given ordning mellan de olika fakulteterna. Mandattiden var 1668-1688 en termin, därefter ett år, ursprungligen med rektorsskifte vid Karlsdagen 28 januari (universitetets invigningsdag) men från 1810 vid skiftet mellan vår- och hösttermin.

Med 1876 års statuter infördes särskilda val av rektor samt en mandattid om två år. Mandattiden har sedermera successivt förlängts och är i dag sex år. Nuvarande rektor (från 2009) är Per Eriksson, professor i signalbehandling. Prorektor är Eva Wiberg. Det finns också tre vicerektorer med olika ansvarsområden. Förvaltningschef (och universitetsdirektör) är Susanne Kristensson från 1 mars 2012[15].

Rektorsuppvaktning[redigera | redigera wikitext]

Förr i tiden vandrade studenterna runt i Lund och besökte sina professorer för att berätta vad de tyckte om sina lärare, både beröm och kritik kunde framföras. Men idag är det endast rektorn vid Lunds universitet som uppvaktas den 1 maj, på den så kallade rektorsuppvaktningen som sker på universitetets trappa. Studenterna tågar med sin fanborg från AF-borgen och tal till rektor hålls av ordförande för Lunds universitets studentkårer.

Personer som studerat eller varit anställda vid Lunds universitet[redigera | redigera wikitext]

Nobelpristagare[redigera | redigera wikitext]

Fieldspristagare[redigera | redigera wikitext]

Politiker[redigera | redigera wikitext]

Näringslivspersoner[redigera | redigera wikitext]

Kulturpersoner[redigera | redigera wikitext]

Övriga[redigera | redigera wikitext]

Museer vid Lunds universitet[redigera | redigera wikitext]

Lunds universitet har också två museer knutna till sig, Lunds universitets historiska museum och Skissernas museum.

Övriga enheter[redigera | redigera wikitext]

Lund University Innovation System[redigera | redigera wikitext]

Lunds universitets innovationssystem, LUIS, är enheten för innovation och kommersialisering. Verksamheten hjälper forskare och studenter att omvandla akademisk kunskap till nya bolag eller licenser på marknaden. Det görs till exempel genom affärsutveckling, patentrådgivning och finansiellt respektive juridiskt stöd. LUIS består av en myndighetsdel och ett holdingbolag (tidigare LU Innovation och LUAB), som sedan 2009 fungerar som en enhet med ett gemensamt uppdrag och ledning. Verksamheten leds av en innovationsdirektör som är både vd för holdingbolaget och chef för myndighetsdelen. Nuvarande innovationsdirektör vid Lunds universitet är Linus Wiebe.

Holdingbolaget[redigera | redigera wikitext]

Lunds universitets innovationssystem AB ägs av svenska staten men förvaltas av Lunds universitet. Genom LUIS bolagsdel kan universitetet bilda nya forskningsbaserade bolag och licensiera ut forskningsresultat till redan etablerade bolag. Via holdingbolaget kan Lunds universitet också stötta nybildade forskningsbolag med finansiella medel.

Innovationskontor Syd[redigera | redigera wikitext]

Från LUIS drivs södra Sveriges innovationskontor, Innovationskontor Syd, som etablerades våren 2010. Verksamheten samlar kompetens och nätverk från Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan Kristianstad, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp under ett och samma paraply.

Lund University Open Innovation Center[redigera | redigera wikitext]

LU Open Innovation Center arbetar med innovationsprojekt där företag, regioner och kommuner tillsammans med forskare och studenter tar sig an utmaningar.[16] Verksamheten består av tre fokusområden: Tematiska samverkansprojekt, Social innovation och Studentinnovation.[17][18][19] Tematiska samverkansprojekt delas vidare in i teman: Framtidens material, Framtidens städer, Personlig hälsa och Öppen innovation.

Partneruniversitet[redigera | redigera wikitext]

Lunds universitet har en del universitetsgemensamma utbytesavtal som alla kan söka till. Vidare har också en del institutioner egna utbytesavtal. Nedan följer några partneruniversitet till Lunds universitet.

Europa[redigera | redigera wikitext]

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

Övriga världen[redigera | redigera wikitext]

Illustrationer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Årsredovisning 2013 - Lunds universitet”. http://www.lu.se/sites/www.lu.se/files/lunds_universitets_arsredovisning_2013_low.pdf. 
  2. ^ [a b c d] Lu.se - Om universitetet
  3. ^ [a b c d e] [1]
  4. ^ [2]
  5. ^ [3]
  6. ^ [4]
  7. ^ Fokus högskolerankning
  8. ^ Academic Ranking of World Universities
  9. ^ QS Top Universities: Top 400 universities
  10. ^ URAP - Ranking by academic performance
  11. ^ Wuhan Ranking 2007
  12. ^ Times Higher Education
  13. ^ Urank.se
  14. ^ Lunds universitets institutioner
  15. ^ Nyheter: Susanne Kristensson ny förvaltningschef, 2012-05-31
  16. ^ ”Innovation och entreprenörskap”. Lunds universitet. http://www.lu.se/innovation-samverkan/innovation-och-entreprenorskap. Läst 2014-03-28. 
  17. ^ ”Tematiska samverkansprojekt”. LU Open Innovation Center. http://luopen.lu.se/projekt/tematiska-samverkansprojekt/. Läst 2014-03-28. 
  18. ^ ”Social innovation”. LU Open Innovation Center. http://luopen.lu.se/projekt/social-innovation/. Läst 2014-03-28. 
  19. ^ ”Studentinnovation”. LU Open Innovation Center. http://luopen.lu.se/projekt/studentinnovation/. Läst 2014-03-28. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 55°42′20″N 13°11′36″Ö / 55.70556°N 13.19333°Ö / 55.70556; 13.19333