Tidvattenkanal: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Spisen (Diskussion | Bidrag)
Administratörer
16 012 redigeringar
Kort artikel utan källor
Märken: Ny omdirigering 2017-källredigering
Ny artikel
Märke: Tog bort omdirigering
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:2012-05-13 Nordsee-Luftbilder DSCF8510.jpg|thumb|Flygbild av pril i Vadehavet vid [[Borkum]]]]
#OMDIRIGERING [[Tidvatten]]
En '''tidvattenkanal''' (i [[Danmark]] kallad '''pril''') är ett smalt inlopp eller en [[flodmynning]] där vattenströmningen påverkas av [[ebb och flod]]. Där tränger ibland [[saltvatten]] från havet in, varvid [[sötvatten]] och saltvatten blandas. En mynningsvik, ett [[estuarium]] bildas då.<ref>{{bokref|efternamn=Healy|förnamn=Terry R.|titel=Tidal Creeks|datum=2005|url=https://doi.org/10.1007/1-4020-3880-1_313|bok =Encyclopedia of Coastal Science|sid=949–950|utgivningsort=Dordrecht|utgivare=Springer Netherlands|språk=engelska|doi=10.1007/1-4020-3880-1_313|isbn=978-1-4020-3880-8|hämtdatum=4 april 2023}}</ref><ref>[https://denstoredanske.lex.dk/pril Den Store Danske: ''pril'']</ref><ref>[http://ordnet.dk/ods/ordbog?query=Pril Ordbog over det danske sprog: ''Pril'']</ref><ref>[http://nationalparkvadehavet.dk/media/nst/9056712/nationalpark-vadehavet-enkeltsider.pdf Nationalpark Vadehavet: ''Nationalpark Vadehavet 2013-18'' med ordförklaring]</ref><ref>[http://www.vimu.info/showformat.jsp?id=for_32_1_67_fo_priel_de_jpg&lang=da&u=child&flash=true Virtuelt Museum: ''En pril'']</ref>(från [[nederländska]] och [[lågtyska]]: Priel, [[nordfrisiska]] priil) är tidvattenströmmar i [[Vadehavet]] eller i [[marskland]]et, som är kopplade till öppet hav eller till större priler. Det är genom prilerna som vattnet rinner in och ut ur Vadehavet i hög hastighet vid [[ebb och flod]].

Den största [[Danmark|danska]] prilen är [[Listerdyb]] mellan vadehavsöarna [[Sylt (ö)|Sylt]] och [[Rømø]], i en ränna som är 1,5 km bred och 30 meter djup. De andra tre stora är [[Juvre Dyb]] (mellan Rømø och [[Mandø]]), [[Knudedyb]] (mellan Mandø och Fanø) och [[Grådyb]] (mellan Fanø och [[Skallingen]]. Många tidvattenkanaler har ett starkt och farligt flöde. Det kan vara farligt att korsa en bäck under en vadvandring, eftersom vattendjupet är svårt att bedöma. Stora tidvattenströmmar i södra [[Nordslesvig|Slesvig]] är [[Fartrap Dyb]] (söder om Sylt), Nørre och [[Sønderå]] söder om [[Amrum]] och [[Föhr]] och Heverstrømmen i vadehavet norr om Ejdersted.
Priler finns det också där [[Sälta (landform)|sältor]] inte övergår i marskland, till exempel i [[bodden]] i [[Östersjön]]. <ref>Nationalparkamt Vorpommern: {{Webarchive |url=http://www.nationalpark-vorpommersche-boddenlandschaft.de/vbl/index.php?article_id=161 |wayback=20180612140641 |text=''Küstenvogelbrutgebiete. Insel Kirr. Ausgedehntes Prielsystem''}}</ref><ref>Mecklenburg-Vorpommern Dienstleistungsportal: [http://www.landesrecht-mv.de/jportal/portal/page/bsmvprod.psml?showdoccase=1&doc.id=jlr-VogelSchVMVpAnlage1-G8&st=lr ''DE 1747-402 Greifswalder Bodden und südlicher Strelasund'']</ref>

== Referenser ==
{{dawp|url=https://da.wikipedia.org/w/index.php?title=Pril&oldid=11356145|artikel=Pril|datum=16. dec. 2022}}
=== Noter ===
<references/>
[[Kategori:Fluviala landformer]]

Versionen från 5 april 2023 kl. 07.26

Flygbild av pril i Vadehavet vid Borkum

En tidvattenkanal (i Danmark kallad pril) är ett smalt inlopp eller en flodmynning där vattenströmningen påverkas av ebb och flod. Där tränger ibland saltvatten från havet in, varvid sötvatten och saltvatten blandas. En mynningsvik, ett estuarium bildas då.[1][2][3][4][5](från nederländska och lågtyska: Priel, nordfrisiska priil) är tidvattenströmmar i Vadehavet eller i marsklandet, som är kopplade till öppet hav eller till större priler. Det är genom prilerna som vattnet rinner in och ut ur Vadehavet i hög hastighet vid ebb och flod.

Den största danska prilen är Listerdyb mellan vadehavsöarna Sylt och Rømø, i en ränna som är 1,5 km bred och 30 meter djup. De andra tre stora är Juvre Dyb (mellan Rømø och Mandø), Knudedyb (mellan Mandø och Fanø) och Grådyb (mellan Fanø och Skallingen. Många tidvattenkanaler har ett starkt och farligt flöde. Det kan vara farligt att korsa en bäck under en vadvandring, eftersom vattendjupet är svårt att bedöma. Stora tidvattenströmmar i södra Slesvig är Fartrap Dyb (söder om Sylt), Nørre och Sønderå söder om Amrum och Föhr och Heverstrømmen i vadehavet norr om Ejdersted. Priler finns det också där sältor inte övergår i marskland, till exempel i bodden i Östersjön. [6][7]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Pril, 16 december 2022.

Noter

  1. ^ Healy, Terry R. (2005) (på engelska). Tidal Creeks. Dordrecht: Springer Netherlands. sid. 949–950. doi:10.1007/1-4020-3880-1_313. ISBN 978-1-4020-3880-8. https://doi.org/10.1007/1-4020-3880-1_313. Läst 4 april 2023 
  2. ^ Den Store Danske: pril
  3. ^ Ordbog over det danske sprog: Pril
  4. ^ Nationalpark Vadehavet: Nationalpark Vadehavet 2013-18 med ordförklaring
  5. ^ Virtuelt Museum: En pril
  6. ^ Nationalparkamt Vorpommern: Arkiverad
  7. ^ Mecklenburg-Vorpommern Dienstleistungsportal: DE 1747-402 Greifswalder Bodden und südlicher Strelasund
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tidvattenkanal&oldid=52355179”