Ättika

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ättiksprit (12 %).

Ättika blandning av ättiksyra och vatten i olika koncentrationer som används i matlagning samt i hushållet för borttagning av kalkavlagringar av exempelvis kaffebryggare, diskmaskiner och vattenkokare. Eftersom ättiksyra är konserverande och håller bakterier och mögel borta brukas ättika vid olika sorters inläggningar. Ättika tillverkas idag genom att alkohol får oxidera så att ättiksyra bildas. Etanolen försvinner allt eftersom ättikan bildas. Möjligen kan det finnas spår av alkohol i ättika, men inga större mängder. Liksom vinäger, som också innehåller ättiksyra, men tillreds genom oxidering av vin eller cider, kan ättika användas i matlagning för att ge syrlighet, men smaken är skarpare och den måste spädas ut mycket.

I Sverige är användning av ättika känd sedan 1600-talet. I Sverige produceras ättika av Stensmölla Kemiska Tekniska Industri, numera Perstorp AB, sedan 1870-talet.

Ättika har på svenska ursprungligen använts som beteckning för alla ättiksyrelösningar för livsmedelsändamål, oavsett renhet och ursprung.[1] Idag används begreppet nästan enbart om rena blandningar av ättiksyra och vatten. Vad som ursprungligen kallades vinättika går idag under beteckningen vinäger, och samma sak gäller alla smaksatta varianter av ättikor.

Ättika av olika koncentration[redigera | redigera wikitext]

Ättika som säljs i mataffärer har, åtminstone i Sverige av idag, oftast koncentrationen 12 % eller 24 %. Historiskt sett har även andra koncentrationer förekommit, och olika begrepp som betecknar ättika av andra koncentrationer kan exempelvis återfinnas i olika recept.

  • Isättika betecknar ren 100 % ättiksyra, eller sådan ättiksyra med >90 % koncentration. Denna har sällan använts för livsmedelsändamål. Namnet kommer av att ren ättiksyra har relativt hög smältpunkt, och stelnar strax under rumstemperatur. Ett användningsområde är limning av vissa plaster, som löses av isättika. Väl utförd blir skarven fullständigt homogen: "kallsvetsning".
  • Ättiksyra är i kemiska sammanhang trivialnamnet på den rena etansyran. I livsmedelssammanhang har beteckningen också något oegentligt använts för en stark ättika. Perstorp saluförde till 1980-talet en 44-procentig ättiksyrelösning under detta namn.[2] Därefter försvann den av säkerhetsskäl ur handeln, eftersom den är mer frätande än ättika av lägre koncentration.
  • Ättiksprit syftar normalt på en 12 % ättiksyrelösning.[2] Efterleden "sprit", trivialnamnet för etanol, syftar på ursprungsmaterialet för ättiksframställningen, inte på att någon etanol ingår i själva ättikspriten.
  • Inläggningsättika syftar normalt på en 6 % ättiksyrelösning.[3]
  • Matättika syftar normalt på en 3 % ättiksyrelösning.[3]

I Sverige har ättika av olika koncentration av tradition sålts i flaskor av olika former. Den starkare, s.k. spritättikan, har sålts i fyrkantiga, relativt små flaskor; annan ättika i runda flaskor, vanligtvis rymmande 1 eller 0,5 liter. Det blir även svårare att ta en flaska med felaktig koncentration, om flaskorna är olika formade.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ättika i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  2. ^ [a b] Perstorp Ättika - Frågor & Svar, läst 8 maj 2009
  3. ^ [a b] Perstorp Ättika - Fakta, läst 8 maj 2009