Ättiksyra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ättiksyra
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn Etansyra
Kemisk formel C2H4O2 eller
CH3COOH
Molmassa 60,05 g/mol
Utseende Färglös, vätska
CAS-nummer 64-19-7
SMILES CC(=O)O
Egenskaper
Densitet 1,049 g/cm³
Löslighet (vatten) Blandbar
Smältpunkt 16,5 °C
Kokpunkt 118,1 °C
Faror
Huvudfara
Irriterande Irriterande
NFPA 704

NFPA 704.svg

2
3
0
 
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Ättiksyra eller etansyra, kemisk formel CH3COOH ibland betecknat HAc är den enklaste karboxylsyran näst myrsyra. I utspädd form kallas den ättika och är en vanlig hushållskemikalie främst för inläggningar.

Ättiksyra har smältpunkt cirka 16 °C vilket har gett den rena syran namnet isättika eftersom den vid rumstemperatur liknar is. Dess relativt höga smältpunkt och kokpunkt 118 °C kan förklaras genom att den bildar vätebundna dimerer. Ättiksyras pKa är 4,79. Syran bildar lätt salter som kallas acetater som precis som nitrater är lösliga i vatten. I innehållsförteckningar på livsmedel används E-nummer E 260 för ättiksyra. Årligen används - globalt sett - cirka 6,5 miljoner ton ättiksyra, varav en mindre del är återvunnen.[förtydliga]

Liksom många andra karboxylsyror bildar ättiksyra enkelt sin anhydrid, acetylacetat ((CH3CO)2O).

Biokemi[redigera | redigera wikitext]

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt pH är syran huvudsakligan protolyserad, det vill säga i form av acetatjoner varför den i biokemiska sammanhang lite slarvigt och anglifierat oftast benämnes enbart "acetat".

Kroppen bryter ner etanol till ättiksyra.

Användning[redigera | redigera wikitext]

En stor del av ättiksyran som produceras används till framställning av vinylacetat som används till polymer, och estrar som etylacetat som används som lösningsmedel i målarfärger. Ättiksyra används också för tillverkning av ättiksyraanhydrid som sedan kan användas till tillverkning av cellulosaacetat (som används till tyg, film med mera) och acetylsalicylsyra (som bland annat ingår i till exempel aspirin). Ättiksyraanhydrid bildar med morfin drogen heroin, ett starkt narkotikum.

Man använder också ättiksyra till inlagd Ättiksgurka för att ättikan i inläggningar gör att bakterier inte kan leva där.[1]

Många estrar produceras genom reaktion mellan en alkohol och ättiksyra, dessa estrar kallas acetater som till exempel metylacetat, etylacetat, butylacetat, propylacetat och amylacetat. Andra användningsområden för ättiksyra är:

Säkerhet[redigera | redigera wikitext]

Även om ättiksyra är en organisk syra kan den i höga koncentrationer vara frätande. Koncentrerad ättiksyra kan också brinna vid höga temperaturer.

Frätande Irriterande
Frätande        Irriterande

Koncentration Märksymbol
10 %-25 % Irriterande (Xi)
25 %-90 % Frätande (C)
>90 % Frätande (C)

Lösningar med högre koncentrationer än 25 % kan ge ifrån sig frätande ångor, men lägre koncentrationer som 5 % är ganska ofarliga förutom om man dricker lösningen, då strupen kan skadas.[källa behövs]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andreasson, Berth (2001). Puls kemi. natur och kultur. sid. 75. ISBN 91-27-60455-1B