Åtalet mot Donald Trump för försöken att omkullkasta valresultatet 2020

Från Wikipedia
 Denna artikel eller detta avsnitt behandlar ett pågående skeende. (2024-03)
Informationen kan vara inaktuell och ändras snabbt.
Bild från stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021

Åtalet mot Donald Trump för försöken att omkullkasta valresultatet 2020 (engelska United States of America v. Donald J. Trump) är ett federalt åtal mot USA:s 45:e president Donald Trump. Det gäller Trumps roll i försöken att ogiltigförklara eller ändra resultatet av presidentvalet i USA 2020 och hans inblandning i stormningen av Kapitolium 2021.[1]

Åtalet gäller enbart Trump med det beskriver också sex andra inblandade personer utan att nämna dessa vid namn. Från detaljer i åtalet kan man identifiera fem av dem. Det är fyra advokater som arbetade åt Trump i olika roller, Rudy Giuliani, John Eastman, Sidney Powell och Kenneth Chesebro, samt Jeffrey Clark från USA:s justitiedepartement.[2] Samtliga dessa är också anklagade i åtalet mot Donald Trump i Georgia.

Åtalet väcktes av den särskilde åklagaren Jack Smith den 1 augusti 2023 vid en federal domstol i Washington, D.C.. Trump nekar till anklagelserna.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Efter presidentvalet den 3 november 2020 fortsatte Trump att hävda att det förekommit valfusk, trots att han (enligt åtalet) visste att så inte var fallet. I fler än 60 fall överklagades valresultatet till domstol, men i inget fall hittade domstolen några bevis för fusk.[3]

Det gjordes flera försök att påverka myndighetspersoner och politiker i olika delstater att ändra eller underkänna valresultatet. Förundersökningar kring detta pågår i några delstater och den i Georgia har lett till åtal.

I sju delstater (Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, New Mexico, Pennsylvania och Wisconsin) organiserades alternativa, olagliga elektorer som skulle rösta på Trump i stället för Joe Biden. I Michigan[4], Nevada[5] och Arizona[6] har falska elektorer åtalats. Trump är nämnd som en delaktig konspiratör i flera av dessa fall utan att åtalas.

Trump och andra försökte också få justitiedepartementet att uttala att det förekommit fusk i valet. Justitieministern William Barr sa dock i början av december att departementet inte hade några bevis för omfattande valfusk.[7] Några veckor senare avgick Barr och ersattes av Jeffrey Rosen som tillförordnad. Även Rosen vägrade att säga att det förekommit valfusk, trots påtryckningar från Trump. Det fanns långt gångna planer på att ersätta Rosen med Jeffrey Clark (som var beredd att gå Trump till mötes) men de verkställdes aldrig eftersom stora delar av ledningen för justitiedepartementet hotade att avgå.[8] (Här finns paralleller till Watergateskandalen där flera av Richard Nixons justitieministrar avgick i den så kallade Saturday Night Massacre i oktober 1973.)

Elektorsrösterna räknades i USA:s kongress den 6 januari 2021 under ledning av vicepresidenten Mike Pence. Inför rösträkningen försökte Trump upprepade gånger påverka Pence att underkänna resultaten från några av delstaterna och i stället godkänna de falska elektorerna. Pence förklarade att konstitutionen inte gav honom några sådana rättigheter.

Samma morgon hade Trump kallat till ett protestmöte i närheten av Vita huset där det hölls tal av bland andra Trump och Giuliani. Trump uppmanade sina anhängare att marschera mot Kapitolium vilket ledde till stormningen och att rösträkningen fick avbrytas under flera timmar.

Åtalspunkterna[redigera | redigera wikitext]

Åtalet innehåller fyra punkter:

  • Sammansvärjning för att bedra den amerikanska staten. Detta gäller försöken att påverka valresultatet på ett bedrägligt sätt.
  • Sammansvärjning för att förhindra en offentlig förrättning. Detta gäller planerna på att förhindra räkningen av elektorsrösterna 6 januari.
  • Förhindrande av en offentlig förrättning. Detta gäller försöken att blockera processen för att fastställa valresultatet.
  • Sammansvärjning mot rättigheter. Detta gäller försöken att hindra medborgare från att rösta, enligt en äldre lag med rötterna i amerikanska inbördeskriget då lagen användes mot dem som försökte hindra svarta från att rösta.[9]

Två av åtalspunkterna har ett maximalt straff på 20 års fängelse.

Åklagaren valde att inte åtala Trump för anstiftan till uppror trots att det hade rekommenderats av det kongressutskott som utredde händelserna den 6 januari.[10]

Rättegången[redigera | redigera wikitext]

Huvudförhandlingen var planerad att påbörjas den 4 mars 2024[11] men Trump överklagade och hävdade åtalsimmunitet. I mars 2024 var ännu inget nytt startdatum bestämt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Donald Trump åtalas igen”. SVT Nyheter. 1 augusti 2023. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/donald-trump-atalas-igen. Läst 25 augusti 2023. 
  2. ^ ”Who Are The Co-Conspirators In Trump's Jan. 6 Indictment?” (på engelska). HuffPost. 2 augusti 2023. https://www.huffpost.com/entry/trump-indictment-conspirators_n_64c9975de4b03ad2b89b7e86. Läst 25 augusti 2023. 
  3. ^ District of Columbia 1800 I. Street NW Washington. ”PolitiFact - Joe Biden is right that more than 60 of Trump’s election lawsuits lacked merit” (på amerikansk engelska). @politifact. https://www.politifact.com/factchecks/2021/jan/08/joe-biden/joe-biden-right-more-60-trumps-election-lawsuits-l/. Läst 25 augusti 2023. 
  4. ^ Marshall Cohen (10 augusti 2023). ”Michigan's fake GOP electors arraigned on state charges | CNN Politics” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2023/08/10/politics/michigan-fake-elector-arraignments/index.html. Läst 25 augusti 2023. 
  5. ^ ”Nevada GOP ‘fake electors’ indicted for falsely claiming Trump won state’s 2020 election” (på engelska). The Nevada Independent. 6 december 2023. https://thenevadaindependent.com/article/nevada-gop-fake-electors-indicted-for-falsely-claiming-trump-won-states-2020-election. Läst 7 december 2023. 
  6. ^ ”Arizona grand jury indicts Meadows, Giuliani, other Trump allies for 2020 election interference”. Politico. https://www.politico.com/news/2024/04/24/arizona-election-indictments-giuliani-meadows-trump-00154241. Läst 25 april 2024. 
  7. ^ ”Barr says Justice Department has no evidence of widespread fraud in election - CBS News” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. 1 december 2020. https://www.cbsnews.com/news/barr-no-election-fraud-evidence-doj/. Läst 25 augusti 2023. 
  8. ^ Zapotosky, Matt; Barrett, Devlin; Leonnig, Carol D. (23 januari 2021). ”Trump entertained plan to install an attorney general who would help him pursue baseless election fraud claims” (på amerikansk engelska). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/national-security/trump-justice-department-overturn-election/2021/01/22/b7f0b9fa-5d1c-11eb-a976-bad6431e03e2_story.html. Läst 25 augusti 2023. 
  9. ^ ”The charges facing Trump in the Jan. 6 investigation, explained”. NPR. 2 augusti 2023. https://www.npr.org/2023/08/01/1191493880/trump-january-6-charges-indictment-counts. Läst 25 augusti 2023. 
  10. ^ ”The Charges That Were Notably Absent From the Trump Indictment”. New York Times. https://www.nytimes.com/2023/08/03/us/politics/indictment-trump-jan-6-violence.html. Läst 25 augusti 2023. 
  11. ^ Kyle Cheney (28 augusti 2023). ”Trump’s federal trial for subverting election is scheduled for next March” (på engelska). POLITICO. https://www.politico.com/news/2023/08/28/trump-trial-date-election-subversion-2020-00113186. Läst 28 augusti 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Åtalet_mot_Donald_Trump_för_försöken_att_omkullkasta_valresultatet_2020&oldid=54660560”