USA:s konstitution

Från Wikipedia

USA:s konstitution är världens näst äldsta ännu gällande skrivna grundlag och också den äldsta ännu gällande med en federal statsordning. San Marinos skrivna grundlag är från 1600.^[1] Den brittiska grundlagen är ännu äldre, men den bygger till största delen på common law och senare utveckling, det vill säga på hävd, sedvanerätt på praxis, det vill säga oskrivna regler. Det finns dock viktiga dokument av betydelse för den brittiska konstitutionen och rättsutvecklingen, exempelvis Magna Charta och Bill of Rights.

Konstitutionen antogs i sin ursprungliga form den 17 september 1787 av ett konstitutionskonvent i Philadelphia i Pennsylvania och ratifierades av representanter för befolkningen i respektive delstat.^[2] Originaldokumentet finns utställt på det amerikanska riksarkivet, National Archives and Records Administration, i Washington, D.C.

Innehåll 1 Historik 2 Artiklarna 3 Författningstilläggen 4 Källor

[redigera] Historik

Konstitutionens ratificerande
	Datum	Delstat	Röster
			Ja	Nej
1	7 december 1787	Delaware	30	0
2	12 december 1787	Pennsylvania	46	23
3	18 december 1787	New Jersey	38	0
4	2 januari 1788	Georgia	26	0
5	9 januari 1788	Connecticut	128	40
6	6 februari 1788	Massachusetts	187	168
7	28 april 1788	Maryland	63	11
8	23 maj 1788	South Carolina	149	73
9	21 juni 1788	New Hampshire	57	47
10	25 juni 1788	Virginia	89	79
11	26 juli 1788	New York	30	27
12	21 november 1789	North Carolina	194	77
13	29 maj 1790	Rhode Island	34	32

Lagen antogs den 17 september 1787 och började gälla 1789. Den ersatte därvid USA:s första grundlag, The Articles of Confederation and Perpetual Union, som antogs av den andra kontinentalkongressen den 15 november 1777 och trädde i kraft när den ratificerades den 1 mars 1781 i York i Pennsylvania.

Den första grundlagen innebar en lösligare konfederation och behandlade möjligheten att föra krig, att ha diplomatiska förbindelser med andra länder och hur man skulle hantera de västliga territorier som inte var delstater, men inte mycket annat. Det visade sig snart att man behövde en tydligare grundlag som kunde hantera alla frågor som kunde uppkomma även i framtiden. Därför arbetades den nuvarande konstitutionen fram.

Innan konstitutionen kunde börja gälla, skulle den godtas (ratificeras) av alla delstater i unionen. Delaware var den första delstaten som godkände konstitutionen. Därför brukar Delaware räknas som USA:s första delstat och kallas "First State", och de övriga räknas i den ordning som de kronologiskt ratificerade grundlagen, trots att alla de tretton dåvarande staterna egentligen gick med i unionen samtidigt.

I många delstater var debatten kring ratifikationen hård och långdragen. När New Hampshire som den nionde staten hade ratificerat konstitutionen den 21 juni 1788, hade den fått tillräckligt många staters godkännande och när Konfederationskongressen fick meddelande om detta satte den upp en tidsplan för när konstitutionens regler skulle börja tillämpas. Den 4 mars 1789 började USA styras enligt de regler som konstitutionen lägger fast.

[redigera] Artiklarna

Konstitutionen är uppdelad i artiklar (motsvarande paragrafer). De tre första artiklarna reglerar unionens tre maktorgan - kongressen, presidenten och högsta domstolen. Artikel fyra reglerar relationen mellan delstaterna och federationen. Artikel fem reglerar ändringsvillkor, artikel sex reglerar skulder, konstitutionens överhöghet över andra lagar och ämbetseder. Artikel sju reglerar ratifikationsvillkor.

[redigera] Författningstilläggen

Det anses att den ursprungliga grundlagen bör bevaras som den är och inte förändras. När man vill göra ändringar, görs de i stället i form av tillägg.

För närvarande finns 27 tillägg till konstitutionen. Några tillägg går ut på att upphäva eller ändra tidigare tillägg.

Redan när grundlagen från början skrevs, tänkte man sig att man skulle ha med ett avsnitt med mänskliga och medborgerliga rättigheter, men något färdigt förslag hann inte bli klart innan grundlagen skulle ratificeras. I stället infördes de i form av grundlagens tio första tillägg i början av 1800-talet. Tillägg 1-10 benämns med en gemensam term för Bill of Rights.

• Första författningstillägget behandlar religionsfriheten (förbjuder kongressen att etablera en viss religion framför en annan genom lag och skyddar rättar till det fria utövandet av ens religion), yttrandefrihet, pressfrihet, mötesfrihet och petitionsfrihet (rätten att påtala missförhållanden utan risk för repressalier).
• Andra författningstillägget förbjuder inskränkningar i individens rätt att äga och bära vapen.

[redigera] Källor

1. ^ [1]
2. ^ [2], [3]