New Mexico

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se New Mexico (olika betydelser).
New Mexico (NM)
The Land of Enchantment
Delstat
Pueblo de Taos, New Mexico.
Pueblo de Taos, New Mexico.
Flag of New Mexico.svg
New Mexicos delstatsflagga
Great seal of the state of New Mexico.png
New Mexicos sigill
Officiellt namn: New Mexico
Nuevo México
Land  USA
Huvudstad Santa Fe
Longitud
Latitud
31°20'N till 37°N
103°W till 109°W
Största stad Albuquerque
Högsta punkt 4 011
Lägsta punkt 866
Längd 595 km
Bredd 550 km
Area 315 194 km²(5:e)
 - land 314 590 km²
 - vatten 607 km²
Folkmängd 1 954 599 (2 006)(36:e)
Befolkningstäthet 6,01 invånare/km²(45:e)
Inträdde i unionen som nr 47:e
Datum 6 januari, 1912
Guvernör Susana Martinez R
Tidszon Mountain: UTC-7/-6
Karta över USA med New Mexico markerad
Karta över USA med New Mexico markerad
Webbplats: newmexico.gov

New Mexico, (sp. Nuevo México, efter aztekguden Mexitli), Nya Mexiko, är en amerikansk delstat belägen i sydvästra, USA. New Mexico tillträde unionen den 6 januari 1912 som den 47:e delstaten näst sist av de angränsande delstaterna före Arizona som anslöt sig till unionen den 14 februari 1912. New Mexico är den till ytan 5:e största, den 36:e folkrikaste och 5:e minst tätbefolkade av USA:s 50 delstater. Bland USA:s delstater har New Mexico den högsta andelen latinamerikaner, staten har också den näst högsta andelen ursprungsbefolkning i USA per procent efter Alaska och 4:e högsta totala antalet ursprungsbefolkning i USA efter Kalifornien, Oklahoma och Arizona. Huvudstad är Santa Fe och största stad är Albuquerque.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nya Spanien[redigera | redigera wikitext]

Under mitten av 1500-talet utforskades hela dagens sydvästra Förenta staterna av de spanska conquistadorerna i jakt på guld. Området längs övre Rio Grande började koloniseras 1598 och kom att kallas Nuevo Méjico. De första spanska bosättningarna ägde rum i de bördiga dalarna norr om Santa Fe, vilken grundades som provinsen Nuevo Méjicos huvudstad 1610. När spanjorerna kom fanns det totalt runt 300 byar och städer befolkade av puebloindianer. Spanjorernas sjukdomar och ibland övervåld mot urinvånarna decimerade snart dessas antal mycket kraftigt. Spanjorerna försökte lära puebloindianerna kristendomen men då de fann sin egen tro bättre, kuvades de till underkastelse med svärdets hjälp; de kom och byggde sina byar, städer, rancher och kyrkor. I varje puebloby uppfördes en missionskyrka. Indianerna fick spanska namn och antog med tiden katolicismen. Spanjorerna hade gjort landet till sitt och kallat det för Nuevo Méjico. Med tiden blandade sig spanjorerna och puebloindianerna och det blandfolk som växte fram kallades sig för nuevo méjicanos.

Trots motgångar – indianuppror och ständiga räder från de nomadiserande stammarna i regionens periferier – kom kolonin att blomstra och växa genom huvudsakligen egen befolkningstillväxt. Bosättningarna i Nuevo Méjico låg i norra delen av nuvarande delstaten New Mexico vid övre Rio Grande och låg således långt norr om de andra spanska bosättningarna som slutade vid El Paso. Nuevo Méjico var egentligen aldrig en del av Mexiko utan en ”ö” norr om moderlandet. Alla resor söderut till El Paso och egentliga Mexiko var tvungna att företas längs Camino Real genom land som tillhörde de fientliga apacherna.

Provinsens huvudnäring var fåravel och hundratusentals får drevs söderut till marknaderna varje år. Handelskaravaner färdades norrut till marknaderna i Santa Fe och Taos i norra Nuevo Méjico. Provinsens befolkning var till största delen självförsörjande jordbrukare som levde i byar och brukade och ägde marken kring dem kollektivt. Även stadsbefolkningen försörjde sig till stor del på jordbruk kring städerna.

Republiken Mexiko[redigera | redigera wikitext]

Spanien försvagades i och med Napoleonkriget och kunde inte längre hålla kvar sina frihetssträvande kolonier på andra sidan havet. År 1821 blev Mexiko ett självständigt kejsardöme under Agustín de Iturbide men general Antonio López de Santa Anna störtade kejsaren och proklamerade den mexikanska republiken tre år senare och Mexiko antog sin första konstitution 1824.

Banden med Mexico City var svaga och svala; 1837 gjorde invånarna i norra delen av provinsen Nuevo Méjico uppror mot centralregeringen men detta uppror slogs snart ned. Bristen på beskydd mot apache- och comancheindianer, som gjorde allt djärvare och talrikare räder, djupt in i regionen ledde till att många längtade efter en ny regim. Blickarna riktades mot Förenta staterna, med vilket mer handel skedde över Santa Fe Trail än med själva Mexiko. Ekonomiskt höll redan amerikanarna på att ta över Nuevo Méjico.

USA[redigera | redigera wikitext]

Mexikansk–amerikanska kriget bröt ut 1846 som en följd av Förenta staternas annektering av republiken Texas, vars självständighet inte erkändes av Mexiko. Förenta staternas seger blev förkrossande; två år senare hade amerikanska trupper ockuperat hela Mexiko och tvingat landet att avträda halva sin yta, hela sin norra del, till Förenta staterna. Mexiko förlorade allt sitt land från Texas till Kalifornien (se även USA:s territoriella expansion). Enligt fredsavtalet skulle alla mexikaner som bodde kvar i de ockuperade områdena automatiskt erhålla amerikanskt medborgarskap i och med utgången av år 1848. Allt privat jordägande med mera skulle respekteras och befolkningen var garanterad att få behålla sitt språk och sin kulturella särart.

Nuevo Méjico, främst längs Rio Grandes dalgång, var forna norra Mexikos mest tättbefolkade område. I andra delar av de erövrade territorierna blev de inflyttande angloamerikanerna snabbt i majoritet, särskilt i norra och centrala Kalifornien. Utvecklingen i New Mexico var emellertid en annan. Länge förändrades föga i Nuevo Méjico, mer än att namnet ändrades till engelskans New Mexico; styret var fortsatt huvudsakligen inhemskt spanskamerikanskt.

New Mexico blev ett eget territorium 1850 och omfattade då ett betydligt större område. Från detta avsöndrades 1861 Colorado och 1863 Arizona. 1912 blev New Mexico en egen stat.[1]

Större städer[redigera | redigera wikitext]

De tio största städerna i New Mexico (2010).

  1. Albuquerque – 545 852
  2. Las Cruces – 97 618
  3. Rio Rancho – 87 521
  4. Santa Fe – 75 764
  5. Roswell – 48 366
  6. Farmington – 45 877
  7. Clovis – 37 775
  8. Hobbs – 34 112
  9. Alamogordo – 30 403
  10. Carlsbad – 26 138

Kända personer födda i New Mexico[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 1032 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]