Överflödeshandling
En överflödeshandling är inom etologin ett beteende som kan uppstå utan yttre utlösande stimuli när individen av en djurart har mycket hög inre motivation.[1]
Ett beteende kan bryta fram mer eller mindre av sig självt genom en mycket hög motivation. Sådana beteenden kallas för överflödeshandlingar, och kan till och med uppstå i frånvaro av stimuli.[1]
Exempel på överflödeshandlingar[redigera | redigera wikitext]
Om en fågelhane hålls isolerad från honor under en viss tid, kan väldigt svaga stimuli räcka för att utlösa ett parningsbeteende från hanen. Exempelvis kan en kalkonhane i sådana situationer till och med försöka para sig med en portfölj, trots att den har relativt få likheter med en kalkonhona.[1]
Om en bäver hålls instängd och inte har möjlighet att ägna sig åt bobyggande, kan bävern plötsligt börja göra grävrörelser i tomma luften. Den kan också platta till icke-existerande jordhögar och avsluta "sitt arbete" med att skjuta iväg den föreställda högen framför sig.[1]
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Överslagshandling
- Flykt- och kamprespons
Wiktionary har ett uppslag om överflödeshandling.
