Art

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Art inom keltisk mytolgi, se Art (keltisk mytologi)
Gråtrutskomplexet (Larus argentatus-cachinnans-fuscus) har länge tjänat som exempel på diskussionerna som förs kring det biologiska artbegreppet. På grund av nya rön har flera populationer som tidigare sågs som underarter till gråtruten fått artstatus. Detta har i sin tur fört med sig att man inte alltid kan artbestämma en trut med grå mantel utifrån ett enda foto, speciellt om man inte vet var på jorden bilden är tagen. På bilden ser vi en medelhavstrut (Larus michaellis).

Art är ett begrepp inom biologi. I biologisk systematik delar man in närbesläktade organismerna i grupper, så kallade taxa, i en hierarki. Art är den grupp som i betydelse ligger närmast vardagsspråkets betydelse för djursort. Som exempel är lejon, tiger och katt både olika djur i vardagsspråket och olika arter i vetenskaplig mening. Närbesläktade arter som på ett eller annat sätt har beröringspunkter med varandra kan ibland omnämnas som ett artkomplex eller en artgrupp.[1] Sådana grupper förekommer bland de flesta typer av organismer, och återfinns bland annat i spanskpepparsläktet, bland äggläggande tandkarpar och bakteriestammen spiroketer.

Länge ansågs artbegreppet som den självklara grundläggande (minsta) enheten inom systematiken men hur man definierar en art har debatterats i flera århundraden och det finns över tjugo olika sätt att definiera en art och någon enighet kring definition av vad en art är har ej kunnat uppnås. Den klassiska definitionen, som brukar kallas det biologiska artbegreppet, myntades av Ernst Mayr som säger att en art är en grupp av naturliga populationer som reproducerar sig mellan populationerna eller åtminstone skulle kunna göra det, och som är reproduktionsmässigt isolerade från andra sådana grupper. En annan vanlig definition som kallas det fylogenetiska artbegreppet grundar sig på att en art omfattar alla individer som har en gemensam evolutionär anfader.[2]

Idag skiljer taxonomer mellan artbegrepp, som definierar vad som är en art, och vad som är artkriterier, där det senare kan omfatta flera av de tidigare metoderna för att definiera vad som är en art. Detta har lett till större konsensus kring artbegreppet som då definieras som en hypotes om en unik utvecklingslinje som kan påvisas genom flera olika beviskriterier. Denna metodik kallas för den integrerade taxonomin.[2]

Alla arter definieras utifrån en typ, vilket är en unik individ av en organism som fungerar som referens. Det är utifrån denna typ som arten har beskrivits.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Genom historien har man haft olika krav på hur stora skillnaderna ska vara mellan populationer för att de ska räknas som en god art. När forskare under upplysningstiden började samla in stora mängder biologiskt material runt omkring i världen blev det något av en jakt på nya arter vilket resulterade i att den allra minsta subtila avvikelse i storlek, mönster eller färg fick till följd att individen utropades till att vara en del av en egen art. Senare har många av dessa arter mist sin artstatus och ses idag istället som exempel på naturliga fluktuationer inom populationen eller också klassificeras de som en underart. Denna "jakt" på nya arter resulterar även idag till förslag om att en specifik population bör klassificeras som en egen art.

Under det senaste decenniet, bland annat på grund av nya rön genom DNA-analyser, har uppfattningarna om hur artbegreppet ska definieras varit så många och skilda att man oroats för en total upplösning - med resultat att olika forskare skulle använda sig av olika artbegrepp - vilket i sin tur skulle leda till stora svårigheter i forskningsvärlden. Detta har lett till att man försökt skapa nya riktlinjer för att avgöra artstatus.

Artbegreppet[redigera | redigera wikitext]

Evolutionen och artbildningen är en ständigt pågående process och människans försök att urskilja när två populationer glidit isär tillräckligt mycket för att skillnaderna ska ligga till grund för att se på de båda populationerna som två olika arter är i grunden en konstgjord gränsdragning. Inget artbegrepp är helt objektivt.

Man skiljer på tre olika artbegrepp: det morfologiska, det biologiska och det fylogenetiska artbegreppet.

  • Det morfologiska artbegreppet skapades av Carl von Linné och användes fram till början av 1900-talet. Det morfologiska artbegreppet menar att individer med gemensamma yttre karaktärer förs samman till en art - oavsett om de har en gemensam evolutionär historia. Detta kan te sig konstigt men inte för Linné eftersom han inte hade kännedom om evolution.
  • Det biologiska artbegreppet började användas på 1930-talet och är fortfarande den hos allmänheten vanligaste begreppet när det gäller art. Den säger att grupper av individer som under naturliga omständigheter kan fortplanta sig med varandra, producera en fertil avkomma och som är reproduktivt isolerade från andra grupper tillhör samma art. Enligt detta artbegrepp kan individer som teoretiskt skulle kunna få fertil avkomma tillsammans klassas som olika arter, om detta är exempelvis geografiskt eller fysiologiskt omöjligt. Två individer som kan producera avkomma men denna är steril, tillhör inte samma art (häst x åsna = steril mula eller mulåsna). Det finns många problem med detta artbegrepp, exempelvis, hur definieras en art när det gäller könlös fortplantning? Hur bestäms en art som är fossil?
  • Det fylogenetiska artbegreppet infördes på 1960-talet och är det som idag vanligtvis används inom vetenskapen och innebär att man utgår ifrån en fylogenetisk analys. Det fylogenetiska artbegreppet menar att en grupp individer bestående av minsta möjliga antal individer med EN gemensam förfader skall klassas som art. Individerna skall ha en eller flera nedärvda karaktärer som de inte delar med några andra grupper av djur, så kallade synapmorfier eller synapmorfa karaktärer.
Andra krav som ställs inom det fylogenetiska artbegreppet för att två populationer ska klassificeras som två arter är:
  1. Detta taxa måste vara diagnosticerbart. Detta innebära till exempel att individer av ett kön, en viss fas eller en ålderklass går att urskilja från alla andra taxa av samma kön, fas eller ålderklass, genom en kombination av två eller tre funktionella oberoende karaktärer. Sådana karaktärer kan exempelvis vara en kombination av olika utseendekaraktärer och Mitokondriellt DNA-haplotyp.
  2. Detta taxa måste vara reproduktivt skild från andra taxa. Det vill säga att ingen, eller bara ett minimum av hybridisering förekommer.
  3. Det är troligt att dessa taxa i framtiden kommer att behålla sin genetiska och fenotypiska integritet.
  4. Deras reproduktiva isolering beror på att populationen har utvecklat ett speciellt parningsbeteende eller signaler och inte reagerar på parningssignaler från individer ur andra taxa. (Detta krav gäller inom zoologin)

Ett illustrativt exempel på dessa olika begrepp är den amerikanska- och europeiska järven. Enligt det morfologiska artbegreppet tillhör de samma art eftersom de utseendemässigt är lika. Enligt det biologiska artbegreppet är de olika arter eftersom de är geografiskt avskilda (reproduktivt isolerade) från varandra. Enligt det fylogenetiska artbegreppet är de samma art eftersom de har en gemensam förfader.

Diskussionerna kring dessa olika artbegrepp, som skulle kunna leda till att olika forskningsfält arbetar utifrån olika system, har lett till försök att skapa en större samsyn kring artbegreppet. Resultatet har kallats för en Integrerad taxonomi vilket är en hypotes där flera tidigare artbegrepp används som artkriterier för att utröna vad som är en separat utvecklingslinje. Denna metodik har vunnit stort genomslag bland taxonomer och det råder idag större konsensus kring artbegreppet än på mycket länge.[2]

Konstruktionen av vetenskapliga namn[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Vetenskapligt namn

Vanligtvis konstruerar man det vetenskapliga namnet på en art genom att använda sig av släktnamn och artnamn, som också kallas artepitet. Att namnsätta en art med ett släktnamn och ett artnamn kallas binärnomenklatur. Inom binärnomeklatur skrivs både släkt- och artnamn med kursiv text. Släktnamnet skrivs alltid med stor bokstav och artnamnet skrivs alltid med liten, till exempel Homo sapiens.

Ett tydligare och korrektare språkbruk är att reservera ordet "artnamn" för det tvåledade vetenskapliga namnet och konsekvent kalla det senare ledet i ett vetenskapligt namn "artepitet". Homo sapiens är med detta bruk ett artnamn och sapiens ett artepitet. Ett släktnamn och ett artepitet utgör tillsammans ett artnamn. Artnamnet Homo sapiens består enligt detta språkbruk av släktnamnet Homo (gemensamt för alla arter som tillhör eller tillhört släktet Homo) och artepitetet sapiens. Artepitetet är till skillnad från släktnamnet oftast inget egentligt namn utan ett osjälvständigt, särskiljande adjektiv. Till exempel är sapiens (= "vis, tänkande") epitet till namnet Homo (="människa"). Vissa artepitet är ytterst vanliga, till exempel vulgaris, och de kan aldrig stå för sig själva utan släktnamnet, vilket stöder tolkningen att de icke är egentliga namn.

Alla arter tillhör ett släkte, alla släkten tillhör en familj, alla familjer tillhör en ordning, alla ordningar tillhör en klass, alla klasser tillhör en stam, och alla stammar tillhör ett rike, exempelvis djurriket eller växtriket. Det finns också många mellangrupper. Termen skofsa användas ibland för att minnas ordningen på systemet: Stam, Klass, Ordning, Familj, Släkte, Art.

Species, förkortat sp., efter släktnamnet indikerar att hela släktet avses, utan närmare precisering av ev. arter och underarter.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Underart

En art kan delas in i flera underarter, om dessa skiljer sig markant från varandra, och korsningen är fertil. Underarterna är oftast geografiskt eller ekologiskt skilda. När man kategoriserar utdöda organismgrupper kan underarter också vara stratigrafiskt åtskilda i tiden.

Antal arter[redigera | redigera wikitext]

Insekter utgör majoriteten av djurarterna.

Det finns flera svårigheter att uppskatta hur många arter det finns på jorden. Med tanke på problematiken kring kategorisering av arter skiljer sig uppskattningarna kring hur många arter väldigt mycket mellan de olika artbegreppen. Exempelvis ansågs det finnas 19000 fågelarter i början av 1900-talet. Sedan slogs många av dessa arter samman i olika underarter varför artantalet hade sjunkit till 8500 i början av 1950-talet. I och med DNA-studier och fylogenetiska studier, tillsammans med den integrerade taxonomin finns det nu uppskattningar som pekar på att det finns mellan 15000-20000 fågelarter i världen. Därför kan följande uppskattning från 2010 av artantal snarare ses som en indikation på hur arter fördelar sig proportionellt mellan de stora artgrupperna:[3]

Total antal arter (uppskattning):

Plats i hierarkien[redigera | redigera wikitext]


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ artgrupp i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 18 april 2014.
  2. ^ [a b c] Markus Lagerqvist (2011) Splittad världsbild - vad är en art och hur många finns det?, Road runner, vol.19, nr.4, sid:20-24, issn:1402-2451
  3. ^ [a b c d e f] ”Current Results: Number of Species on Earth”. http://www.currentresults.com/Environment-Facts/Plants-Animals/number-species.php. 
  4. ^ Proceedings of the National Academy of Sciences, Census of Marine Life (CoML) BBC: Thousands of microbes in one gulp
  5. ^ DeLong EF, Pace NR (2001). ”Environmental diversity of bacteria and archaea”. Syst. Biol. "50" (4): sid. 470–8. doi:10.1080/106351501750435040. PMID 12116647. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]