Överhogdalstapeten

Från Wikipedia
Detalj: Vikingaskepp
Detalj: Odens häst Sleipner med åtta ben

Överhogdalstapeten (Överhogdalsbonaderna eller Överhogdalsvävarna) är fem bonader från sent 1000-tal eller 1100-tal funna i Överhogdal, Härjedalen, och visas idag på Jämtlands läns museum Jamtli.

Bakgrund

Bonaderna påträffades av den dåvarande kyrkvärden Jonas Hanssons dräng, Jonas Holm (1895–1986), i vedlåren i Överhogdals kyrkas sakristia vid renoveringen av kyrkan år 1909, och Holm lade tygbyltet i ett av kyrkhärbrena. År 1910 kom jämtlandskonstnären Paul Jonze till Överhogdal och fann bonaderna i härbret. Han tog dem till den kulturhistoriskt mycket intresserade landshövdingsfrun Ellen Widén i Östersund, som tvättade dem i länsresidensets badkar, och bonaderna klarade den behandlingen väl. Tre mindre bitar som skilts från tapeten hittades av Helena Öberg under en resa till Överhogdal 1911. Bonaderna var vid anträffandet ihopsydda till ett gammalt täcke, och täcket ställdes år 1911 för första gången ut i Östersund.

Bonaderna

Överhogdalstapetens olika bonader är daterade med C14-metoden till en gemensam tidpunkt någon gång mellan 1040 och 1170[1] Fyra av bildvävnaderna är i snärjväv (soumak) medan en är i dubbelväv. Två av delarna har förmodligen hört samman från början, medan en del troligen utgjort en egen bonad.[2] Bilder ger en i våra dagar unik inblick i den i Norden då rådande bildvärlden. Bonaderna kan vara samtida med Bayeuxtapeten.

Serien består av fem bonader varav fyra är utförda med ullgarn i soumaktekniklinnebotten och den femte är en dubbelväv. Bildernas innehåll är omdiskuterat, en del figurer har ett hedniskt innehåll, där man till exempel i en detalj ser Odens häst Sleipner medan andra figurer tydligt är en del av den kristna bildvärlden. Liksom i Mälardalen var 1000-talet en långsam övergång från asatro till kristendom i Hälsingland. Bonaderna tillhör Överhogdals kyrka men visas idag på Jämtlands Läns Museum, Jamtli.

Det finns även runor insydda upp och ned i en av bonaderna. Inskriften lyder × (k)uþbu och uttolkas guðbo. [3]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Nya rön om de gåtfulla vävarna Arkiverad 28 januari 2010 hämtat från the Wayback Machine., Länstidningen Östersund, 2010-01-22
  2. ^ Anna-Maja Nylén Hemslöjd: Den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut. 1969 s. 165-166
  3. ^ Rundata, inskrift X HrPeterson2006;157

Tryckta källor

Litteratur

  • Baudou, Evert (1992). Norrlands forntid - ett historiskt perspektiv. Förlags AB Wiken. ISBN 91-7119-239-5 
  • Franzén, Anne-Marie & Nockert, Margareta (1992). Bonaderna från Skog och Överhogdal och andra medeltida väggbeklädnader. Stockholm: Almqvist & Wiksell international. ISBN 91-7402-226-1 
  • Horneij, Ruth (1991). Bonaderna från Överhogdal. Östersund: Jämtlands läns museum. ISBN 91-7948-069-1 
  • Sievertsson, Thomas (2010). Upphittandet av Överhogdalstapeten 1909-1911. Täby: Kvarnans förlag 

Externa länkar