Landshövding

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En landshövding är statens företrädare i länen i Sverige. Motsvarande befattning i Danmark kallas statsamtmand och i Norge fylkesmann. I Finland avskaffades både de formella länen och titeln landshövdning 2009. Landshövdingen på Åland finns kvar och har en speciell ställning i och med Ålands självstyrelse. Landshövding var också titeln på den danska statens översta representant på Island 1873–1904 och Grönland 1950–1979.

Landshövdingarna i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Landshövding (Sverige)

I Sverige är landshövdingarna en representant för länet gentemot staten, näringslivet, organisationer och allmänheten. Detta medför att landshövdingarna, liksom länsstyrelserna, har en dubbel representationsroll i förhållande till staten. Dels som statens företrädare gentemot länet, och dels som länets företrädare gentemot staten.

Landshövdingarna i Sverige kallades fram till 1958 officiellt Kunglig Majestäts befallningshavande eller bara konungens befallningshavande. Detta epitet används ibland fortfarande med en lite skämtsam underton. De hade fram till mitten av 1900-talet även en speciell uniform under resor i länet, en landshövdingeuniform.

Landshövdingarna i Sverige bor på ett länsresidens. Platsen där länsresidenset finns kallas residensstad.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Motsvarande ämbete kallas i Frankrike för préfet (prefekt); i Tyskland Regierungspräsident (en delstatlig regeringschef kallas för Ministerpräsident); i Österrike Landeshauptmann. I Norge kallas ämbetet Fylkesman. I Danmark kallas motsvarande person Direktør for Statsforvaltningen.