10199 Chariklo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
10199 Chariklo
Upptäckt
Upptäckt av James V. Scotti, Spacewatch
Upptäcktsdatum 15 februari, 1997
Beteckningar
MPC-beteckning 10199 Chariklo
Alternativa namn 1997 CU26
Småplanetkategori centaur
Aphelium 18,5382 AU
2 773 275 000 km
Perihelium 13,08422 AU
1 957 371 000 km
Halv storaxel 15,81123 AU
2 365 326 000 km
Excentricitet 0,172473
Omloppstid 22 964,0 d (62,87 år)
Inklination 23,37568°
Longitud för uppstigande nod 300,52358°
Periheliumargument 242,5640°
Fysikaliska data
Dimensioner 258,6 ± 10,3[2] km
Massa ?kg
Medeldensitet ? g/cm³
Siderisk rotationsperiod ?
Albedo 0,05-0,06[2]
Spektraltyp B-V=0.84; V-R=0.50
Skenbar magnitud 17,7 (opposition)
Absolut magnitud (H) 6,4
Q space.svg
Hitta fler artiklar om astronomi med Astronomiportalen

10199 Chariklo eller 1997 CU26 är känd som en centaur (asteroid) då dess omloppsbana ligger mellan Saturnus och Uranus. Det är den största kända centauren. Chariklo upptäcktes av James V. Scotti vid Spacewatch-projektet den 15 februari, 1997. Asteroiden är uppkallad efter Chariklo i den grekiska mytologin. Chariklo var en nymf, kentauren Keirons hustru och dottern till Apollon.

En fotografisk studie 2001 kunde inte bestämma någon rotationstid.[3] Infraröda observationer indikerar att det finns vattenis på Chariklo's[4] yta.

Centaurer tros härstamma från kuiperbältet och befinner sig i instabila omloppsbanor pga påverkan från gasjättarnas gravitation. De riskerar att kastas ut ur solsystemet, kollidera med någon planet eller Solen eller bli en kortperiodisk komet.[5]

Chariklos omloppsbana anses vara stabilare än Nessus, Chiron, och Pholus. Chariklo nuvarande omloppsbana beräknas ha en 50-procentig överlevnad på 10,3 miljoner år.[6]

Ringsystem[redigera | redigera wikitext]

År 2014 upptäcktes det att Chariklo har två stycken ringar[7], och det är det hittills minsta objektet som har ett stablit ringssystem. Den inre ringen är 6 kilometer bred och befinner sig 390 kilometer från Chariklos centrum. Den andra ringen är 7 kilometer bred och befinner sig 405 kilometer från asteroidens centrum.[7]

Ringarna upptäcktes när man studerade en ockultation av stjärnan UCAC4 248-108672. Genom att jämföra mätningar från flera olika platser kunde man bestämma storlek och läge på ringarna. Ringarna tros bestå av rester efter en kollision. Man förväntar sig att i anslutning till ringarna hitta åtminstone en liten herdemåne, möjligen flera.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ NASA JPL Small-Body Database Browser on 10199 Chariklo Läst 2 februari 2009
  2. ^ [a b] John Stansberry, Will Grundy, Mike Brown, Dale Cruikshank, John Spencer, David Trilling, Jean-Luc Margot (2007). ”Physical Properties of Kuiper Belt and Centaur Objects: Constraints from Spitzer Space Telescope”. University of Arizona, Lowell Observatory, California Institute of Technology, NASA Ames Research Center, Southwest Research Institute, Cornell University. http://arxiv.org/abs/astro-ph/0702538v2. Läst 2007-12-03. 
  3. ^ Peixinho (2000-11-09). ”Photometric study of Centaurs 10199 Chariklo (1997CU26) and 1999UG5”. http://aanda.u-strasbg.fr:2002/papers/aa/full/2001/20/aah2535/aah2535.html. Läst 2006-11-09. 
  4. ^ Jewitt (2001-04-17). ”Infrared Observations of Centaur 10119 Chariklo with possible surface variation”. http://berlinadmin.dlr.de/SGF/acm2002/abstracts/pshort/16-11p.pdf. Läst 2006-11-09. 
  5. ^ Scott S. Sheppard (2000). ”A WIDE-FIELD CCD SURVEY FOR CENTAURS AND KUIPER BELT OBJECTS”. THE ASTRONOMICAL JOURNAL "120": ss. 2687–2694. doi:10.1086/316805. http://www.iop.org/EJ/article/1538-3881/120/5/2687/200138.text.html. Läst 2008-02-21. 
  6. ^ Horner, J. (2004). ”Simulations of the Population of Centaurs I: The Bulk Statistics”. http://arxiv.org/abs/astro-ph?papernum=0407400. Läst 2008-09-01. 
  7. ^ [a b] (10199) Chariklo and ring system. Asteroids with Satellites Database--Johnston's Archive. Läst 5 januari 2015.
  8. ^ First Ring System Around Asteroid Chariklo found to have two rings. eso1410 — Science Release. Läst 5 januari 2015.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia