Omloppsbana

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En satellit i omloppsbana runt jorden har en tangentiell hastighet och acceleration mot centrum.

Omloppsbana kallas en elliptisk bana runt ett dominerande gravitationscentrum, sådan att ett föremål som initialt tvingas in i banan med en given hastighet sedan kan fortsätta att följa banan med gravitation som enda påverkande kraft.

Flykthastighet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Flykthastighet

För varje given omloppsbana finns det en hastighet som ett föremål i banan måste hålla. Om ett föremål ligger i banan men rör sig för sakta kommer det att tappa höjd och gå in i en lägre bana, och om det rör sig snabbare kommer det att fortsätta ut i rymden i en högre bana.

Typer[redigera | redigera wikitext]

Beroende på banans parametrar kan den klassificeras i olika typer:

Höjder[redigera | redigera wikitext]

  • Låg omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana som har en max höjd på 2 000 km.
  • Medium omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana som har en minimi höjd på 2 000 km och en max höjd på 35 786 km.
  • Geosynkron och Geostationär omloppsbana runt jorden, är två omloppsbanor på en exakt höjd av 35 786 km.
  • Hög omloppsbana runt jorden, är en omloppsbana med minimi höjd av 35786 km.

Geostationär bana[redigera | redigera wikitext]

Geostationära eller geosynkrona banor är cirkulära omloppsbanor som kretsar i ekvatorplanet med samma omloppstid som planetens rotationstid. Den kombinerade effekten blir att föremålet verkar "sväva" över samma fläck över ekvatorn. Denna typ av banor är vanlig hos telekommunikations- och väderlekssatelliter där det är viktigt att satelliten befinner sig på samma position relativt Jorden.

Polär bana[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Polär bana

Polära banor är omloppsbanor där föremålet färdas huvudsakligen över polerna, snarare än över ekvatorn. Dessa banor är vanliga hos rymdfarkoster där man vill kunna observera hela planetens yta, som till exempel spionsatelliter. Om banans omloppstid inte är en jämn multipel av planetens rotationstid, kommer varje "svep" som banan gör att gå över en annorlunda del av planetytan. Så småningom leder detta till att hela planetytan överflygs. Rymdsonden Magellan hade en högt excentrisk polär omloppsbana runt Venus, ifrån vilken den kartlade över 98% av planetens yta med radar.

Solsynkron bana[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Solsynkron bana

Solsynkrona banor är speciella polära banor som används när man vill att rymdfarkosten skall genomföra fotografisk observation. Genom exakt vinkling av banan kan man se till att vinkeln solen-planeten-satelliten har konstant vinkel, så att skuggorna blir likartade från varv till varv. Fotografiska spionsatelliter och kartläggningssonder (som till exempel Mars Global Surveyor) runt andra planeter använder sig av solsynkrona banor.

Molnijabana[redigera | redigera wikitext]

Molnijabanor används för att uppnå några av fördelarna hos geostationära banor när det är för kostsamt att placera farkoster i just geostationära banor, oftast när uppskjutningsplatsen befinner sig på en hög breddgrad som till exempel Bajkonur eller Esrange.