Filmformat

Från Wikipedia
(Omdirigerad från 120 film)
Hoppa till: navigering, sök
Jämförelse mellan olika filmformat: APS-, småbild och mellanformat

Fotografisk film består av ljuskänsligt material som används inom fotografi eller film och finns i många olika filmformat. 120-film och 127-film kallas även rullfilm.

Vanliga filmformat till fotografi[redigera | redigera wikitext]

35 mm[redigera | redigera wikitext]

Den vanligaste filmen till systemkameror, pocketkameror/kompaktkameror och engångskameror. Kallas ibland för småbildsformat. Negativet ger ett bildmått på 24 × 36 mm. Halvformatskameror som tex. Canon Dial använder samma film men med en hälften så stor bild. På motsvarande rulle film kan man alltså få ut dubbelt så många bilder som med småbildsformatet.

120-film[redigera | redigera wikitext]

120-rullfilm

120-film är en mellanformatsfilm som ger 8 bilder i formatet 6x9 cm, 12 kvadratiska bilder (6x6 cm) (Hasselbladskameran), 16 bilder i formatet 4,5x6 cm, eller annat beroende på kamera.

120-film introducerades av Kodak år 1901 som ett alternativ till 117-filmen som introducerades året innan. Filmbredden är densamma, men 120-filmen medger dubbelt så många bilder. Spolarna skiljer sig åt mellan 117 och 120, så 120-film kan inte användas i kameror för 117-film, men tvärtom går bra. Namnet "120" kommer sig av Kodaks system att namnge sina filmformat med nummer, och har således inget att göra med filmbredden. Andra tillverkare kallade formatet för "B2" eller "6x9-film".

Filmen är tejpad på en pappersremsa som skyddar mot ljus och upprullad på en spole. Skyddspapperet har numrering för bildrutor på baksidan, vilket medger användning i kameror med rödfönster på bakstycket istället för mekaniskt räkneverk. I början hade det bara märkningar för 6x9, men de utvidgades till att gälla även nedanstående format. Allteftersom filmen matas fram i kameran spolas den upp på en mottagande rulle, och när hela filmen är exponerad lindas de sista varven av skyddspapperet runt den mottagande spolen med hjälp av kamerans frammatning.

220-film är dubbelt så lång som 120-film och som således ger dubbelt så många bildrutor. Många kameror för mellanformat kan ta både 120- och 220-film, men långt ifrån alla. Den pappersremsa som skyddar filmen mot ljus är på 220-film påtejpad endast i början och slutet av filmen, medan 120-film har papper bakom hela filmen. Detta gör att man med 220-formatet får plats med dubbelt så mycket film på lika tjocka spolar. Men eftersom filmen utan papper är mycket tunnare än film med papper bakom måste kameran ställas om för den nya tjockleken för att inte bilderna ska bli oskarpa.

620-film introducerades av Kodak 1931 som ett alternativ till 120-filmen. Skillnaden var att 620-filmen hade en tunnare spole, med den fördelen att kameror kunde göras tunnare. Det är enda skillnaden mellan 620- och 120-film, då själva filmens längd och bredd var densamma. Kodak lade ned tillverkningen av 620-film 1995.

127-film[redigera | redigera wikitext]

Filmformatet 127 finns ej längre i handeln. Det var en 4 cm bred rullfilm som lanserades 1912 av Kodak och skulle användas huvudsakligen i enkla kameror av typ "Box". Filmen kunde även användas i den tvåögda spegelreflexkameran "Babyflex" från tyska Rollei. Filmformatet hade sin blomstringstid på 1930-talet.

Storformat[redigera | redigera wikitext]

18 × 24 cm, finns hos studiokameror för proffsbruk och äldre kameror som laddas med glasplåtar.

Vanliga filmformat till video och film[redigera | redigera wikitext]

Fotografisk film för rörliga bilder[redigera | redigera wikitext]

Videoband för rörliga bilder[redigera | redigera wikitext]

Analog lagring av bild[redigera | redigera wikitext]

Digital lagring av bild[redigera | redigera wikitext]