1931

Från Wikipedia

1931 - MCMXXXI 78 år sedan
År 1928 | 1929 | 1930 1931 1932 | 1933 | 1934
Årtionde 1910-talet | 1920-talet 1930-talet 1940-talet | 1950-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1931
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931 Erling Eidem 1931-1950	Statsminister: C. G. Ekman 1930-1932
Finland 1931
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: L. K. Relander president 1925-1931 P. E. Svinhufvud president 1931-1937
Ärkebiskop: Lauri Ingman 1930-1934	Statsminister: P.E. Svinhufvud 1930-1931 Juho Sunila 1931-1932
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	87 – 88
Buddhistisk kalender	2475
Judisk kalender	5691 – 5692
Muslimsk kalender	1349 – 1350
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1309 – 1310
Sakakalendern (Indien)	1853 – 1854
Thailändsk solkalender	2474

Innehåll 1 Händelser 1.1 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 8 januari - Hjalmar Bergman begravs.
• 5 februari - Captain Cambell slår hastighetsrekord med bil i Daytona Beach med 396 kilometer i timmen.
• 17 februari - Polismästaren i Stockholm förbjuder Adolf Hitler och Joseph Goebbels att tala vid ett offentligt svenskt nazistmöte.
• 27 februari - Marika Stiernstedt blir ordförande i Sveriges författarförening.
• Mars - Den svenska Cypernexpeditionen återvänder till Stockholm med 10.000-tals föremål.
• 14 april - Kung Alfonso XIII abdikerar och lämnar Spanien.
• 1 maj - Empire State Building i New York invigs.
• 13 maj - Strejkbrytare anländer till Lunde i Ådalen. Några av dem misshandlas ombord på ångaren Milos vid Sandvikens massafabrik av strejkande arbetare, varför landshövdingen beslutar att inkalla militär.
• 14 maj - Efter ett massmöte vid Frånö Folkts Hus tågar demonstranter till Lunde, för att återigen protestera mot strejkbrytarna. Militären är förlagd i Lunde för att skydda de arbetsvilliga. När de demonstrerande arbetarna vägrar lyda militärens skingringsorder öppnar man eld mot demonstranterna i de så kallade Ådalshändelserna. Fyra demonstranter (Oskar Berggren, Erik Bergström, Evert Nygren och Sture Larsson) och en åskådare (Eira Söderberg) dödas av militärens kulor.
• 15 maj - Militären dras bort från Lunde och arbetarna får sköta ordningen.
• 19 maj - Kravaller utbryter i Stockholm till följd av Ådalshändelserna; bland annat ses en banderoll med textningen "Ner med mördarregeringen".
• 21 maj - De döda i Ådalshändelserna begravs, varvid man klockan tolv håller fem minuters tystnad i hela Sverige.
• 26 maj - Justitiekanslern åtalar flera svenska tidningar för smädelse efter Ådalshändelserna. Bland annat har regeringen kallats "mördarregering".
• 28 maj - Piccard slår höjdrekord med luftballong. Han kommer 16.000 meter upp i stratosfären.
• 30 juni - Varbergs fästning upphör att vara fängelse och fångarna flyttas till Halmstad.
• 13 juli - Den tyska bankkrisen når sin kulmen, och det internationella betalningssystemet rasar samman. Flera av USA:s banker går i konkurs. De tyska börserna och bankerna stängs.
• 21 juli - Ådalskommissionen anser i sin rapport att dödsskotten berodde på otydliga order och missförstånd.
• 23 augusti - Harry Persson förlorar på teknisk knockout i första ronden mot en norrman och slutar boxas.
• 28 augusti - Efter kraftiga kursfall försäkrar Ivar Kreuger att hans världskoncern fortfarande är stark.
• 31 augusti - Enligt den svenska arbetslöshetsutredningen ökar arbetslösheten snabbt och uppgår nu till 12,8% av de fackligt anslutna.
• 1 september - Gösta Ekman d.ä. och Zarah Leander har huvudrollerna när Glada änkan har premiär på Konserthuset i Stockholm.
• 19 september - Det sista numret av tidningen Stockholms Dagblad (grundad 1824) utkommer.
• 23 september - Storbritannien avskaffar guldmyntfoten.
• 24 september - Carl Milles staty Poseidon invigs på Götaplatsen i Göteborg.
• 27 september - På grund av den ekonomiska krisen förs mängder av guld ut ur Sverige, varför guldmyntfoten upphävs. Därmed devalveras kronan.
• 24 oktober - En högerextrem hemlig skyddskår, Munckska kåren, utrustad med illegala vapen, avslöjas och upplöses snabbt efter stark kritik från kommunistiskt håll.
• 3 november - Scoutkåren Mälarscouterna bildas i en källarlokal i Ålsten.
• 7 november - Föreningen Unga Örnar, för riktigt unga socialdemokrater, bildas.
• 5 december - Kristus Frälsarens katedral i Moskva mineras och sprängs på order av Stalins minister Kaganovitj.
• 12 december - Den dittills största stölden av pengar i Sverige upptäcks. 500.000 kronor har stulits ur ett kassaskåp i ett uppbördskontor i Stockholm.
• 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses inte dikten Nyårsklockan utan Skansenchefen Lindblom håller istället ett högtidstal.

[redigera] Okänt datum

• Moderskapsförsäkringen införs i Sverige, vilket innebär sjukpenning för kvinnor.
• Svenska antisemitiska föreningen upplöses.
• Den svenska socialdemokratiska partistyrelsen tillsätter en kommitté som skisserar upp den nya socialdemokratiska krispolitiken.
• Elektrifieringen av Södra stambanan inleds.
• Den svenska regeringen beviljar tre miljoner till beredskapsarbeten.
• Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV), som ska arbeta för jämställdhet, fred och solidaritet, tillkommer ur det tidigare Frisinnade kvinnor (grundat 1914) som ett partipolitiskt obundet vänsteralternativ.
• Birger Furugård bildar Svenska Nationalsocialistiska Partiet (SNSP).
• Det svenska Apotekstjänstemannaförbundet bildas.
• De anställdas centralorganisation (DACO) bildas, som en samorganisation av yrkesföreningar för svenska tjänstemän.
• Statlig inköpsgaranti för svensk brödsäd införs och importen av vete och råg monopoliseras genom svenska spannmålsföreningen.
• Sverige blir medlem i Internationella Kriminalpoliskommissionen (Interpol) med säte i Wien.
• Svensken Johannes Kolmodin anländer till Abessinien (nuvarande Etiopien) som politisk rådgivare åt kejsaren Haile Selassie.
• I skriften Världskrig hotar förutspår Erich Ludendorff ett kommande världskrig vilket kommer att leda till Tysklands fullkomliga nederlag, och han kallar där Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet för folkfördärvare.
• Svenska Amerika Linien målar om sina fartyg från svart till vitt, eftersom man alltmer har börjat kryssa i tropiska farvatten.
• Jussi Björling får sitt genombrott utanför Sverige, när han uppträder på Tivoli i Köpenhamn.
• I Sverige förstatligas småskoleseminarierna.

[redigera] Födda

• 5 januari - Robert Duvall, amerikansk skådespelare.
• 7 januari
  • Mack Mattingly, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator 1981-1987.
  • Pierina Morosini, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
• 8 januari - Barbro Larsson, svensk skådespelare och regissör.
• 14 januari - Iréne Gleston, svensk skådespelare.
• 17 januari - James Earl Jones, amerikansk skådespelare.
• 19 januari - Tippi Hedren, amerikansk skådespelare och fotomodell.
• 25 januari - Stikkan Anderson, svensk textförfattare, musikförläggare, affärsman, manager för popgruppen ABBA.
• 29 januari - Ferenc Mádl, ungersk politiker, president från 2000.
• 1 februari - Boris Jeltsin, rysk president 1991-1999.
• 2 februari
  • Walter Burkert, schweizisk professor, forskare i grekisk religion och kult.
  • Dries van Agt, nederländsk politiker.
• 4 februari - Isabel Perón, president i Argentina 1974-1976.
• 6 februari
  • Mamie van Doren, amerikansk skådespelare.
  • Rip Torn, amerikansk skådespelare.
• 8 februari - James Dean, amerikansk skådespelare.
• 9 februari
  • Josef Masopust, tjeckoslovakisk fotbollsspelare.
  • Robert Morris, amerikansk konstnär inom minimalismen.
  • Carl-Eiwar Carlsson, svensk programledare.
• 12 februari - Göran Graffman, svensk regissör och skådespelare.
• 13 februari - Tore Bengtsson, svensk skådespelare.
• 15 februari - Claire Bloom, brittisk skådespelare.
• 18 februari - Toni Morrison, amerikansk författare, nobelpristagare.
• 19 februari - Camillo Ruini, italiensk kardinal.
• 24 februari - James Abourezk, amerikansk demokratisk politiker, senator 1973-1979.
• 26 februari - Robert Novak, amerikansk journalist.
• 28 februari - Peter Alliss, engelsk golfspelare, TV-kommentator, författare och golfbanearkitekt.
• 2 mars
  • Michail Gorbatjov, rysk politiker, president 1990-1991, nobelpristagare.
  • János Sebestyén, ungersk pianist.
• 4 mars - Sonya Hedenbratt, svensk jazzsångerska, skådespelare och revyartist.
• 5 mars - Barry Tuckwell, australiensisk-brittisk valthornist.
• 9 mars - Thore Skogman, svensk kompositör och artist.
• 11 mars
  • Gunlög Hagberg, svensk skådespelare.
  • Rupert Murdoch, australisk miljardär och tidningsman.
• 14 mars - Sten Wickbom, svensk socialdemokratisk politiker, justitieminister 1983-1987.
• 18 mars - Howard Coble, amerikansk republikansk politiker.
• 21 mars - Richard Ratsimandrava, president på Madagaskar 1975.
• 22 mars - William Shatner, kanadensisk skådespelare, författare, producent, filmregissör och musiker.
• 23 mars - Sonja Stjernquist, svensk operett- och musikalsångerska (sopran) och skådespelare.
• 29 mars
  • Arne Selmosson, svensk fotbollsspelare.
  • Aleksei Gubarov, rysk kosmonaut.
• 2 april - Gudrun Anderson, svensk sångtextförfattare.
• 7 april - Daniel Ellsberg, amerikansk fredsaktivist.
• 9 april - Andreas von Mirbach, tysk officer och diplomat.
• 10 april - Cilla Ingvar, svensk revyartist.
• 11 april - Luís Cabral, president i Guinea-Bissau 1974-1980, landets förste president.
• 15 april
  • Ulf Qvarsebo, svensk skådespelare.
  • Tomas Tranströmer, svensk poet.
• 24 april - Lennart Haag, mångfaldig svensk mästare i biljard.
• 25 april - Erna Groth, svensk skådespelare, sångare och scripta.
• 28 april - Eva Seeberg, norsk-svensk journalist, författare och manusförfattare.
• 4 maj - Bruce Haack, kanadensisk musiker, föregångare inom elektronisk musik.
• 7 maj - Ingvar Wixell, svensk operasångare (baryton).
• 9 maj - Vance Brand, amerikansk astronaut.
• 10 maj - Ettore Scola, italiensk manusförfattare och filmregissör.
• 13 maj - Jim Jones, amerikansk sektledare.
• 16 maj - K. Natwar Singh, indisk författare och politiker, utrikesminister från 2004.
• 17 maj - Marshall Applewhite, ledare för självmordssekten Heaven's Gate.
• 18 maj - Don Martin, amerikansk serietecknare.
• 19 maj - David Wilkerson, amerikansk pastor, ledare för Times Square Church i New York City.
• 25 maj - Georgi Gretjko, rysk kosmonaut.
• 26 maj - Sven Delblanc, svensk författare.
• 27 maj - Faten Hamama, egyptisk skådespelare.
• 1 juni - Lennart Atterling, svensk redaktör, kortfilmsregissör och skådespelare.
• 2 juni - Eric Krönmark, svensk moderat politiker, försvarsminister.
• 5 juni - Jacques Demy, fransk regissör.
• 6 juni - Rolf Bengtsson, svensk skådespelare.
• 7 juni - Okot p'Bitek, ugandisk författare.
• 12 juni
  • Fredrik Ohlsson, svensk skådespelare.
  • Siv Widerberg, svensk författare, journalist och lågstadielärare.
• 13 juni - Irvin D. Yalom, amerikansk läkare, psykoterapeut och författare.
• 16 juni - Robert Freeman Smith, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1983-1995 och 1997-1999.
• 18 juni - Klaus Wunderlich, tysk musiker.
• 20 juni
  • Martin Landau, amerikansk skådespelare.
  • Ingemar Simonsson, svensk präst och debattör.
• 21 juni - Margaret Heckler, amerikansk republikansk politiker.
• 23 juni
  • Mona Krantz, svensk radiokvinna.
  • Ola Ullsten, svensk statsminister.
• 25 juni - Vishwanath Pratap Singh, indisk politiker, regeringschef 1989-1990.
• 28 juni - Hans Alfredson, (Hasse Alfredson), regissör, författare, komiker och svensk skådespelare.
• 1 juli
  • Leslie Caron, fransk skådespelare.
  • Seyni Kountché, före detta president i Niger.
• 5 juli - James 'Jimmy the Gent' Burke, irländsk-amerikansk gangster.
• 7 juli - David Eddings, amerikansk författare.
• 10 juli - Thord Carlsson, svensk radioman.
• 14 juli - Michael Meschke, svensk marionettist och teaterchef.
• 20 juli - Karin Ahrland, svensk politiker och ambassadör.
• 23 juli
  • Lennart Aspegren, svenskt kansliråd på budgetdepartementet 1978-1979, FN-domare och skådespelare.
  • Arata Isozaki, japansk arkitekt.
  • Jan Troell, svensk regissör.
• 30 juli - Håkan Winberg, svensk moderat politiker, justitieminister 1979-1981.
• 1 augusti - Bo Holmqvist, svensk TV-redaktör, nyhetsankare i Aktuellt 1964-1970.
• 5 augusti - Mona Åstrand, svensk skådespelare.
• 9 augusti - Mario Zagallo, brasiliansk fotbollsspelare och fotbollstränare.
• 11 augusti - Jane Friedmann, svensk skådespelare.
• 12 augusti
  • Kalle Sändare, svensk komiker och telefonskämtare
  • Bengt Gillberg, svensk skådespelare.
• 18 augusti - Kjell-Olof Feldt, svensk socialdemokratisk politiker, finansminister 1982-1990.
• 21 augusti - Barry Foster, brittisk skådespelare.
• 23 augusti - Lars Görling, svensk författare, regissör och manusförfattare.
• 25 augusti - Peter Gilmore, brittisk skådespelare (Onedinlinjen).
• 27 augusti - Sri Chinmoy, lärare inom TM.
• 30 augusti - John Swigert, amerikansk astronaut.
• 3 september - Albert DeSalvo, amerikansk seriemördare, känd som Boston-stryparen.
• 4 september - Mitzi Gaynor, amerikansk skådespelare, sångerska och dansös.
• 6 september - Sander Levin, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 september - Sangrid Nerf, svensk skådespelare.
• 12 september - Ian Holm, brittisk skådespelare.
• 13 september - Staffan Burenstam Linder, svensk moderat politiker och nationalekonom, Sveriges handelsminister 1976-1978 och 1979-1981 samt europaparlamentariker 1995-2000.
• 16 september - Jan Johansson, svensk pianist och kompositör.
• 17 september - Anne Bancroft, amerikansk skådespelare.
• 21 september - Larry Hagman, amerikansk skådespelare.
• 23 september - Ignatius Acheampong, president i Ghana 1972-1978.
• 29 september - Anita Ekberg, svensk skådespelare.
• 2 oktober - Björn Lindroth, svensk regissör, manusförfattare, konstnär och sångtextförfattare.
• 7 oktober - Desmond Tutu, sydafrikansk ärkebiskop, nobelpristagare.
• 12 oktober - Ole-Johan Dahl, norsk datavetare.
• 13 oktober - Raymond Kopa, fransk fotbollsspelare.
• 15 oktober - Abdul Kalam, indisk vetenskapsman, flygingenjör och president från 2002.
• 17 oktober - Chubatoshi Jamir, indisk politiker, chefsminister i Nagaland fyra gånger.
• 19 oktober - John le Carré, brittisk författare.
• 20 oktober - Mickey Mantle, amerikansk basebollspelare.
• 2 november - Paolo Portoghesi, italiensk arkitekt och arkitekturhistoriker.
• 4 november - Bernard Law, amerikansk kardinal.
• 5 november - Thomas R. Pickering, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1989-1992.
• 11 november - Pete Stark, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1973-.
• 12 november - Norman Mineta, amerikansk politiker.
• 15 november
  • Calvin Floyd, svensk-amerikansk regissör, manusförfattare, författare, producent, jazzsångare, kompositör och pianist.
  • Bengt Häger, åländsk politiker (obunden).
  • Erik Tudéer, åländsk politiker (obunden).
• 23 november - Berto Marklund, svensk skulptör, tecknare och skådespelare.
• 28 november
  • Hope Lange, amerikansk skådespelare.
  • Tomi Ungerer, grafiker, artist och författare.
• 2 december
  • Masaaki Hatsumi, japansk kampsportsmästare.
  • Edwin Meese III, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1985-1988.
• 5 december - Tommy Johnson, svensk skådespelare.
• 8 december - Bo Samuelson, svensk skådespelare.
• 10 december - Marianne Ljunggren, svensk dansare, skådespelare, revy- och varietéartist.
• 11 december - Rita Moreno, puertoricansk skådespelare.
• 15 december - Klaus Rifbjerg, dansk författare, filmkritiker och manusförfattare.
• 18 december - Gunnel Lindblom, svensk skådespelare och regissör.
• 20 december - Ike Skelton, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1977-.
• 21 december - Redha Malek, före detta regeringschef i Algeriet.
• 30 december - Skeeter Davis, amerikansk countrysångare.
• Nik Abdul Aziz Nik Mat, malaysisk politiker, chefsminister i Kelantan sedan 1990.

[redigera] Avlidna

• 1 januari - Hjalmar Bergman, svensk författare.
• 4 januari - Art Acord, amerikansk stumfilms-skådespelare.
• 6 januari - Ernst Siemerling, tysk läkare.
• 11 januari - Giovanni Boldini, italiensk konstnär.
• 23 januari - Anna Pavlova, rysk balettdansös.
• 7 februari - Sven Nyblom, svensk regissör, översättare av opera- och operettlibretton och operasångare (tenor).
• 18 februari - Milan Šufflay, kroatisk historiker och politiker.
• 7 mars
  • Theo van Doesburg, nederländsk målare, konstskribent och poet.
  • Akseli Gallen-Kallela, finländsk konstnär.
• 31 mars - Knute Rockne, norsk-amerikansk fotbollstränare.
• 8 april - Erik Axel Karlfeldt, svensk poet och författare, nobelpristagare.
• 9 april - Nicholas Longworth, amerikansk republikansk politiker, talman i USA:s representanthus 1925-1931.
• 9 maj - Albert Abraham Michelson, amerikansk fysiker.
• 12 juni - Nathan Söderblom, svensk ärkebiskop, nobelpristagare.
• 15 juni - Albertina Berkenbrock, brasiliansk jungfrumartyr.
• 22 juli - Herbert Baddeley, brittisk tennisspelare.
• 6 augusti - Bix Beiderbecke, amerikansk jazztrumpetare.
• 13 september - Lawrence D'Orsay. brittisk skådespelare.
• 18 september - John F. Nugent, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918-1921.
• 25 september - Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff, tysk klassisk filolog.
• 13 oktober - Ernst Didring, svensk författare.
• 18 oktober - Thomas Edison, amerikansk uppfinnare.
• 6 november - Thaddeus H. Caraway, amerikansk demokratisk politiker.
• 14 november - Oscar Bergström, svensk operasångare (basbaryton) och skådespelare.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Inget pris utdelades
• Kemi
  • Carl Bosch, Tyskland
  • Friedrich Bergius, Tyskland
• Medicin - Otto Warburg, Tyskland
• Litteratur - Erik Axel Karlfeldt, Sverige
• Fred
  • Jane Addams, USA
  • Nicholas Murray Butler, USA