1901
Från Wikipedia
| 1901 – MCMI 111 år sedan |
|
| År 1898 | 1899 | 1900 1901 1902 | 1903 | 1904 |
|
| Årtionde 1880-talet | 1890-talet 1900-talet 1910-talet | 1920-talet |
|
| Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet |
|
| Årtusende 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar |
|
| Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport |
|
| Teknik och vetenskap Vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige 1901 |
|
| Epok: |
Regent: |
| Ärkebiskop: |
Statsminister: |
| Finland 1901 |
|
| Epok: |
Regent: Nikolaj II |
| Ärkebiskop: |
Generalguvernör: |
| Andra tideräkningar | |
| Ab Urbe Condita | 2654 |
| Bahá'í- kalendern |
57 – 58 |
| Buddhistisk kalender |
2445 |
| Etiopisk kalender |
1893 – 1894 |
| Nengō (Japan) |
Meiji 34 |
| Judisk kalender |
5661 – 5662 |
| Muslimsk kalender |
1318 – 1319 |
| Persisk kalender (Iran och Afghanistan) |
1279 – 1280 |
| Sakakalendern (Indien) |
1823 – 1824 |
| Thailändsk solkalender |
2444 |
1901 (MCMI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Innehåll |
[redigera] Händelser
[redigera] Januari
- 1 januari
- Australiska statsförbundet bildas av några brittiska besittningar i Oceanien [1].
- Den svenska namnlängden läggs om och en ny almanacka införs.
- 6 januari – Kristna nykterhetskvinnor i New York kallar kyssandet "barbariskt och osunt", och vill avskaffa det [2].
- 22 januari – När Storbritanniens regerande drottning Viktoria dör efter 63 år på tronen blir hennes son Edvard VII kung av Storbritannien.
- 31 januari – Anton Tjechovs drama "Tre systrar" har urpremiär på Konstnärliga teatern i Moskva, Ryssland [1].
[redigera] Februari
- 7 februari – Våldsamma bränder rasar i oljefälten vid Baku, Ryssland [3].
- 9 februari – De första Nordiska spelen arrangeras i Stockholm, ett veckolångt nordiskt vintersportevenemang organiserat som olympiska spelen [1] och är Skandinaviens största idrottstävling [4]. Spelens syfte är att stärka nordiska samhörigheten, och marknadsföra Sverige som turistland om vintrarna [5].
- 12 februari – På Nybrovikens is genomförs för första gången i Sverige en "offentlig tävlan i hockey" (vilket är bandy, eftersom bandy vid denna tid också kallas "Hockey on the ice").
- 16 februari – Annebergs spinneri i Borås brinner ner, varvid 400 personer blir arbetslösa.
- 22 februari – Örebro pappersbruk, senare Örebro kartongbruk, grundläggs.
[redigera] Mars
- 4 mars – William McKinley tillträder sin andra presidentperiod i USA.[6]
- 29 mars – Franska deputeradekammaren antar föreningslagen.[7]
[redigera] April
- 29 april – Blodiga slagsmål uppstår mellan judiska studenter och antidemiter vid Budapests universitet [2].
[redigera] Maj
- 1 maj – Rekorddeltagande i första maj-demonstrationerna i Sverige, med 18 000 deltagare i Stockholm, 5 000 i Göteborg och 6 000 i Malmö [4].
- 9 maj – Vid en storbrand i Åmål, Sverige brinner 59 hus ner och kulturella värden går till spillo [8].
- 20 maj – Byggandet av Bodens fästning i Sverige påbörjas.
- 23 maj – Sveriges riksdag beslutar att införa allmän värnplikt. Övningstiden blir 240 dagar för värnpliktiga i armén [1]. Indelningsverket, inrättat 1682, avskaffas därmed [5]. I flottan blir övningstiden 300 dagar, och för specialförband 365.
- 25 maj – Norges kvinnor blir först ut i Europa att få kommunal rösträtt, om de på landsbygden betalat minst 300 NOK i skatt och i städerna minst 400 NOK [1].
- 28 maj – Finländska värnpliktslagen förkastas av den ryska rikskonseljen.[9]
[redigera] Juni
- 4 juni – Artur Hazelius begravs. 100 000 människor följer kistan med stoftet, som färdas till Hedvig Eleonora kyrka [5].
- 15 juni – Gävleutställningen öppnas.[10]
- 22 juni – Föreningslagen antas av franska senaten.[11]
- 24 juni – Ingen vill köpa när 18-årige spanjoren Pablo Picassos tavlor visas på galleri i Paris [2].
[redigera] Juli
- 7 juli – Hasse Zetterström och OA (Oskar Andersson) tar över skämttidningen Söndags-Nisse [2].
- 16 juli – Ryske tsaren beslutar upplösa den finländska militären.[12]
- 17 juli – Gyttorps krutfabrik exploderar, varvid fyra personer omkommer.
- 24 juli – Danmarks första Venstre-ministär bildas [13].
[redigera] Augusti
- 24 augusti – Carl Ludvig Granlund, alias Gardist-Kalle, mördar sin hyresgäst Per Johan Berglund.
- 28 augusti – Silliman University grundas och blir första amerikanska privatskolan i Filippinerna.[14]
- 29 augusti – De första elspårvagnarna provkörs i Stockholm och snart är hästspårvagnens tid förbi i den staden [1].
[redigera] September
- 3 september – Lutherska konferensen öppnas i Lund, ursprungligen en tysk front mot katolicismen. 1 300 personer deltar, vilket gör den till en av större konferenserna någonsin i Sverige [5].
- 6 september – USA:s president William McKinley blir föremål för ett attentat och avlider åtta dagar senare [1].
- 7 september – Boxarupproret i Kina slut genom undertecknandet av Pekingprotokollet [1].
- 12 september – Malmö nya museum invigs av stadsfullmäktiges nye ordförande Carl Heslow [5].
- 14 september – Theodore Roosevelt tillträder som USA:s president vid William McKinleys frånfälle [1].
- 18-21 september – Ryske Tsaren på statsbesök i Frankrike.[15]
[redigera] Oktober
- 11 oktober – Svensk premiär för boxning inför publik på Tivoli i Malmö.
- 21 oktober – Helsingfors spårvägar tar hästspårvagnarna ur trafik.[16]
- 15 oktober – Hjalmar Söderbergs roman Martin Bircks ungdom utkommer och får positivt mottagande [1].
- 16 oktober – Första svenska Antarktisexpeditionen under Otto Nordenskjöld lämnar Göteborgs hamn med fartyget Antarctic. Resan bidrar med fynd till kontinentalförskjutningsteorin [5].
- 24 oktober – Annie Taylor åker nerför Niagarafallen i en tunna [2].
[redigera] November
- 20 november-4 december – USA skickar soldater till norra Colombia för att skydda amerikansk egendom vid Panamanäset och skydda resvägar under revolutionär aktivitet [17].
[redigera] December
- 10 december – De första Nobelprisen delas ut i Stockholm. Prissumman för varje belönad uppgår till 150 800 SEK [1]. Bland pristagarna finns Wilhelm Röntgen, som upptäckt röntgenrstrålarna [4]. Francois Prudhomme får litteraturpriset. Fredrpsiet delas ut i Kristiania och delas av Henri Dunant och Frédéric Passy [5].
- 12 december – Första radiosignalen skickas över Atlanten då italienske fysikern Guglielmo Marconi lyckas sända trådlösa radiosignaler från England till Newfoundland.[1][18].
- 21 december
- Amerikanen King Camp Gilette tar patent på en rakhyvel med utbytbart stålblad [2].
- Amerikanska dansösen Isadora Duncan gör sensation i Paris med sin "fria, starkt expressiva dans" [2].
- Den engelske ingenjören James Gibb lanserar en ny sport, pingpong [2].
- Norge går till kommunalval.
- 31 december – Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av regissören och skådespelaren Konstantin Axelsson.
[redigera] Okänt datum
- Oljeborrningar i Persien inleds.[13]
- I Storbritannien, där 38 miljoner invånare detta år finns, utgör 1.7 miljoner av dem kvinnligt tjänstefolk, och 140 000 manligt.[19]
- Nederländerna inför obligatorisk utbildning för barn i åldrarna 6-12 år.
- Norrmännen börjar anlägga gränsbefästningar mot Sverige.
- Svenska kvinnor får rätt till fyra veckors ledighet utan lön vid förlossning.
- Stockholms fondbörs omorganiseras och öppnar i modern version.
- Svenska Journalistföreningen (som 1950 byter namn till Svenska Journalistförbundet och därefter till Journalistförbundet) grundas.
- Den första svenska olycksfallsförsäkringen i industrin instiftas.
- Jugendstilen lanseras i Sverige.
- Stockholms Folkets hus invigs.
- Tidningen Affärsvärlden grundas av Helmer Key, som ett komplement till Svenska Dagbladet.
- Uppfinnaren Fredrik Ljungström konstruerar mjölkningsmaskinen Beta, som AB Separator blir intresserat av.
- Selma Lagerlöf och Valborg Olander träffas [20]
[redigera] Födda
- 5 januari – Klaus Bonhoeffer, tysk jurist och motståndskämpe.
- 9 januari – Chic Young, amerikansk serietecknare – Blondie.
- 10 januari – Henning von Tresckow, tysk generalmajor.
- 16 januari – Fulgencio Batista, kubansk politiker, president 1933-1944 och 1952-1959.
- 17 januari
- Herbert Grevenius, svensk dramatiker, manusförfattare och journalist.
- Aron Gurwitsch, tysk filosof.
- 20 januari – Alf Östlund, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 22 januari – Drottning Victoria av Storbritannien, 81 [1].
- 28 januari – Margareta Bergman, svensk skådespelare.
- 29 januari – Mary Eaton, amerikansk dansös och skådespelerska.
- 1 februari – Clark Gable, amerikansk filmskådespelare.
- 2 februari – Jascha Heifetz, amerikansk violinist.
- 16 februari – Heinrich Gley, tysk SS-officer.
- 20 februari – Mohammed Naguib, egyptisk general, president 1953-1954.
- 23 februari
- Erhard Heiden, tysk SS-officer, Reichsführer-SS 1927-1929.
- Ivar Lo-Johansson, svensk författare [4].
- 25 februari – Zeppo Marx, amerikansk komiker.
- 28 februari – Linus Pauling, amerikansk kemist, nobelpris i kemi 1954 och fred 1962.
- 11 mars – Wilton E. Hall, amerikansk demokratisk politiker, senator 1944-1945.
- 17 mars – Margit Rosengren, svensk operettsångerska (sopran), skådespelare.
- 21 mars – Karl Arnold, förbundsrepubliken Tysklands förste president.
- 27 mars
- Carl Barks, amerikansk serietecknare.
- Sato Eisaku, japansk politiker, premiärminister 1964-1972, nobelpristagare.
- 29 mars – Uuno Kailas, finländsk författare.
- 5 april – Melvyn Douglas, amerikansk skådespelare.
- 6 april – Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden.
- 8 april – Arvid Richter, svensk sångare.
- 13 april – Sven Rüno, svensk kompositör, textförfattare, pianist och kapellmästare.
- 20 april
- Karl Damström, svensk järnbruksarbetare och politiker.
- Svea Holst, svensk skådespelare.
- 29 april
- Kathrine Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare.
- Hirohito, japansk kejsare 1926-1989.
- 5 maj – Fritiof Billquist, svensk skådespelare och författare.
- 7 maj – Gary Cooper, amerikansk skådespelare.
- 12 maj – Märta Arbin, svensk skådespelare.
- 25 maj – Bellan Roos, svensk skådespelare.
- 29 maj – Inga Tidblad, svensk skådespelare [4].
- 6 juni
- Helmuth Stieff, tysk generalmajor, motståndskämpe under andra världskriget.
- Sukarno, indonesisk politiker, premiärminister 1945-1967.
- 10 juni – Birger Andersson, svensk redaktör och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
- 11 juni – Gustaf Svensson i Vä, svensk folkskollärare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
- 13 juni – Tage Erlander, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister 1946–1969 [4].
- 18 juni
- Storfurstinnan Anastasia, dotter till Rysslands siste tsar.
- Jeanette MacDonald, amerikansk sångerska och skådespelare.
- 22 juni – Rudolf Wittkower, tysk konsthistoriker.
- 29 juni
- Rudolf "Putte" Kock, svensk ishockey- och fotbollsspelare samt sportkommentator i TV [4].
- Nelson Eddy, amerikansk sångare och skådespelare.
- 5 juli – Gustaf Hiort af Ornäs, svensk skådespelare och sångare.
- 6 juli – Syama Prasad Mookerjee, indisk politiker, grundare av partiet Bharatiya Jana Sangh.
- 9 juli – Barbara Cartland, brittisk författare.
- 25 juli – Oscar Rosander, svensk filmklippare, kortfilmsregissör och statistskådespelare.
- 28 juli – Rudy Vallée, amerikansk sångare, saxofonist, orkesterledare och skådespelare.
- 29 juli – Magnus Kesster, svensk skådespelare.
- 31 juli – Jean Dubuffet, fransk målare och grafiker.
- 3 augusti
- John C. Stennis, amerikansk politiker, senator 1947-1989.
- Stefan Wyszyński, polsk kardinal, Polens primas.
- 4 augusti – Louis Armstrong, amerikansk jazztrumpetare.
- 8 augusti – Ernest Lawrence, amerikansk fysiker, nobelpristagare 1939.
- 18 augusti – Arne Borg, svensk simmare [4].
- 20 augusti – Salvatore Quasimodo, italiensk författare, nobelpristagare.
- 23 augusti – John Sherman Cooper, amerikansk republikansk politiker, diplomat och jurist, senator 1946-1949, 1952-1955 och 1956-1973.
- 27 augusti – Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare.
- 28 augusti – Hilding Gavle, svensk skådespelare.
- 1 september – Andrej Vlasov, rysk militär.
- 3 september – Bullan Weijden, svensk skådespelare och sångerska.
- 8 september – Hendrik Verwoerd, sydafrikansk politiker, premiärminister 1958-1966.
- 18 september – Bengt Rodhe, svensk kompositör, musikarrangör, sångare och musiker (pianist).
- 19 september – Alvar Kraft, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
- 26 september
- Arthur Hilton, svensk operadirektör och skådespelare.
- Lilly Kjellström, svensk skådespelare.
- 29 september – Enrico Fermi, italiensk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
- 10 oktober – Alberto Giacometti, schweizisk skulptör och målare.
- 13 oktober – Irja Browallius, svensk författare.
- 21 oktober – Joseph S. Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957-1969.
- 3 november
- Leopold III, belgisk kung 1934-1951.
- André Malraux, fransk författare och politiker.
- 4 november – Adriano Olivetti, italiensk ingenjör, skrivmaskinstillverkare.
- 14 november – Christian Elling, dansk professor och konsthistoriker.
- 18 november – George Gallup, skapare av opinionsundersökningsföretag.
- 25 november – Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer.
- 28 november – Edwina Ashley.
- 5 december
- Walt Disney, amerikansk filmproducent.
- Werner Heisenberg, tysk fysiker, nobelpristagare.
- 14 december – Paul I, kung av Grekland 1947-1964.
- 18 december – Francis J. Myers, amerikansk demokratisk politiker.
- 27 december
- Oscar Carlsson, svensk pappersbruksarbetare och politiker.
- Marlene Dietrich, tysk-amerikansk skådespelare och sångerska.
- Stanley William Hayter, brittisk målare och grafiker.
- 31 december – Karl-August Fagerholm, finlandssvensk socialdemokratisk politiker, Finlands statsminister 1948-1950, 1956-1957 och 1958-1959.
[redigera] Avlidna
- 14 januari – Charles Hermite, fransk matematiker.
- 16 januari – Hiram Rhodes Revels, amerikansk republikansk politiker, senator 1870-1871.
- 17 januari – Frederic William Henry Myers, engelsk poet.
- 22 januari – Viktoria, regerande drottning av Storbritannien sedan 1837.
- 27 januari – Giuseppe Verdi, italiensk operakompositör.
- 10 februari – Telemaco Signorini, italiensk målare.
- 21 februari – Stephen M. White, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893-1899.
- 22 februari – George Francis FitzGerald, irländsk fysiker.
- 13 mars – Benjamin Harrison, amerikansk politiker, USA:s president 1889–1893.
- 11 april
- Ivar Hallström, svensk kompositör.
- Gunnar Eriksson i Mörviken, svensk lantbrukare och politiker.
- 12 april – Louis Auguste Sabatier, fransk protestantisk teolog.
- 24 april – Arvid Posse, svensk politiker, greve och godsägare, Sveriges statsminister 1880–1883.
- 23 maj – John Riley Tanner, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1897-1901.
- 27 maj – Artur Hazelius, 67, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen [1].
- 5 juni – Dagny Juel, norsk författare.
- 11 juni – William J. Samford, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1900-1901.
- 16 juni – Herman Grimm, tysk författare och konsthistoriker.
- 18 juni – Hazen S. Pingree, amerikansk republikansk politiker.
- 21 juni – Carl Otto Bergman, svensk militär, industriman, kommunalpolitiker och riksdagsman.
- 12 juli – Richard B. Hubbard, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
- 20 juli – Johan Laurentz, svensk arkitekt.
- 5 augusti – Viktoria av England, engelsk prinsessa som blev tysk kejsarinna och drottning av Preussen.
- 12 augusti
- Francesco Crispi, italiensk politiker, premiärminister 1887-1891 och 1893-1896.
- Adolf Erik Nordenskiöld, svensk mineralog och polarforskare.
- 15 augusti – Julia von Hausmann, rysk psalmförfattare.
- 24 augusti – Gunnar Wennerberg, svensk skald, tonsättare och ecklesiastikminister [4].
- 9 september – Henri Toulouse-Lautrec, 36, fransk konstnär, känd för skildringar av Paris nöjesliv [2].
- 14 september – William McKinley, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1897 (mördad) [13].
- 24 september – Fredrik Åkerblom, svensk tidningsredaktör och riksdagsman.
- 27 november – Davis H. Waite, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1893-1895.
- 30 november – Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist.
- 24 december – Lev Ivanov, rysk balettdansör och koreograf.
[redigera] Nobelpris [21]
- Fysik – Wilhelm Conrad Röntgen, tysk fysiker.
- Kemi – Jacobus Henricus van 't Hoff, nederländsk kemist.
- Medicin – Emil von Behring, tysk läkare.
- Litteratur – Sully Prudhomme, fransk författare.
- Fred
- Henri Dunant, Schweiz.
- Frédéric Passy, Frankrike.
[redigera] Referenser
[redigera] Fotnoter
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] 20:e århundrades När Var Hur – 1901, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i] 100 år med Aftonbladet – 1901, 1999
- ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ [a b c d e f g h i] Hundra år i Sverige – 1901, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g] Sverige 1900-talet – 1900, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Almanack för alla 1911 – Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ Almanack för alla 1911 – Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ Almanack för alla 1911 – Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ Almanack för alla 1911 – Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ Almanack för alla 1911 – Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ Almanack för alla 1911 – Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ [a b c] Faktakalendern 2000 – 1901 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ ”"NHI Resolution No.7, Series 2002"”. http://www.nhi.gov.ph/files/NHI_res_7_s2002.pdf.. National Historical Institute. Läst 30 mars 2010.
- ^ Almanack för alla 1911 – Kronologisk förteckning öfver de märkligaste händelserna under åren 1901-1910
- ^ ”Svenska Spårvägssällskapet”. http://www.sparvagssallskapet.se/atlas/system.php?id=63. Läst 3 april 2011.
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ Bussey, Gordon (2000). Marconi's Atlantic Leap. Coventry: Marconi. ISBN 0-9538967-0-6
- ^ ”International Butler Academy”. http://www.butlerschool.com/interesting_facts.htm. Läst 26 september 2011.
- ^ Sverige 1900-talet – Är du likaberättigad, lilla vän?, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 1901.
