1901

Wikipedia

1901 - MCMI
År: 1898 - 1899 - 1900 1901 1902 - 1903 - 1904
Decennium: 1880-talet - 1890-talet 1900-talet 1910-talet - 1920-talet
Sekel: 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Millennium: 1000-talet
Födda & avlidna
Födda - Avlidna
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1901
Epok: Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Oscar II kung 1872-1907
Ärkebiskop: J. A. Ekman 1900-1913	Statsminister: Fredrik von Otter 1900-1902
Finland 1901
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II tsar 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: Nikolaj Bobrikov 1898-1904
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	57 – 58
Buddhistisk kalender	2445
Nengō (Japan)	Meiji 34
Judisk kalender	5661 – 5662
Muslimsk kalender	1318 – 1319
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1279 – 1280
Sakakalendern (Indien)	1823 – 1824
Thailändsk solkalender	2444

Innehåll 1 Händelser 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 1 januari
  • Den svenska namnlängden läggs om och en ny almanacka införs.
  • Australiska statsförbundet bildas.
• 9 februari - De första nordiska vinterspelen arrangeras i Stockholm.
• 12 februari - På Nybrovikens is genomförs för första gången i Sverige en "offentlig tävlan i hockey" (vilket är bandy, eftersom bandy vid denna tid kallas "Hockey on the ice").
• 16 februari - Annebergs spinneri i Borås brinner ner, varvid 400 personer blir arbetslösa.
• 7 mars - August Strindberg förlovar sig med Harriet Bosse.
• 17 mars - Stockholms Skridskoseglarklubb bildas på Stora Värtan
• 10 april - August Strindberg gifter sig för tredje gången.
• 20 maj - Byggandet av Bodens fästning påbörjas.
• 23 maj - Den svenska riksdagen beslutar att ersätta indelningsverket med allmän värnplikt. Övningstiden blir 240 dagar för värnpliktiga, 300 för flottan och 365 för specialförband.
• 4 juni - Artur Hazelius begravs.
• 7 juli - Hasse Zetterström och OA (Oskar Andersson) tar över skämttidningen Söndags-Nisse.
• 17 juli - Gyttorps krutfabrik exploderar, varvid fyra personer omkommer.
• 24 augusti - Carl Ludvig Granlund, alias Gardist-Kalle, mördar sin hyresgäst Per Johan Berglund.
• 29 augusti - De första elspårvagnarna provkörs i Stockholm.
• 6 september - Den amerikanske presidenten William McKinley blir föremål för ett attentat och avlider åtta dagar senare.
• 7 september - Boxarupproret i Kina slut genom undertecknandet av Pekingprotokollet.
• 14 september - Theodore Roosevelt tillträder som president vid William McKinleys frånfälle.
• 11 oktober - Svensk premiär för boxning inför publik på Tivoli i Malmö.
• 15 oktober - Hjalmar Söderbergs roman Martin Bircks ungdom utkommer.
• 16 oktober - Polarforskaren Otto Nordenskjöld påbörjar sin mer än två år långa expedition till sydpolsområdet.
• 5 december - Hjalmar Hammarskjöld blir svensk justitieminister.
• 10 december - De första Nobelprisen delas ut i Stockholm.
• 12 december - Första radiosignalen skickas över Atlanten.
• 15 december - Första delen av Selma Lagerlöfs Jerusalem utkommer och får lysande kritik.
• 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av regissören och skådespelaren Konstantin Axelsson.
• Norrmännen börjar anlägga gränsbefästningar mot Sverige.
• Svenska kvinnor får rätt till fyra veckors ledighet utan lön vid förlossning.
• Stockholms fondbörs omorganiseras och öppnar i modern version.
• Svenska Journalistföreningen (som 1950 byter namn till Svenska Journalistförbundet och därefter till Journalistförbundet) grundas.
• Den första svenska olycksfallsförsäkringen i industrin instiftas.
• Jugendstilen lanseras i Sverige.
• Stockholms Folkets hus invigs.
• Tidningen Affärsvärlden grundas av Helmer Key, som ett komplement till Svenska Dagbladet.
• Uppfinnaren Fredrik Ljungström konstruerar mjölkningsmaskinen Beta, som AB Separator blir intresserat av.

[redigera] Födda

• 5 januari - Klaus Bonhoeffer, tysk jurist och motståndskämpe.
• 9 januari - Chic Young, amerikansk serietecknare – Blondie.
• 10 januari - Henning von Tresckow, tysk generalmajor.
• 16 januari - Fulgencio Batista, kubansk politiker, president 1933-1944 och 1952-1959.
• 17 januari
  • Herbert Grevenius, svensk dramatiker, manusförfattare och journalist.
  • Aron Gurwitsch, tysk filosof.
• 20 januari - Alf Östlund, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 28 januari - Margareta Bergman, svensk skådespelare.
• 29 januari - Mary Eaton, amerikansk dansös och skådespelerska.
• 1 februari - Clark Gable, amerikansk filmskådespelare.
• 2 februari - Jascha Heifetz, amerikansk violinist.
• 16 februari - Heinrich Gley, tysk SS-officer.
• 20 februari - Mohammed Naguib, egyptisk general, president 1953-1954.
• 23 februari
  • Erhard Heiden, tysk SS-officer, Reichsführer-SS 1927-1929.
  • Ivar Lo-Johansson, svensk författare.
• 25 februari - Zeppo Marx, amerikansk komiker.
• 28 februari - Linus Pauling, amerikansk kemist, nobelpris i kemi 1954 och fred 1962.
• 17 mars - Margit Rosengren, svensk operettsångerska (sopran), skådespelare.
• 21 mars - Karl Arnold, förbundsrepubliken Tysklands förste president.
• 27 mars
  • Carl Barks, amerikansk serietecknare.
  • Sato Eisaku, japansk politiker, premiärminister 1964-1972, nobelpristagare.
• 29 mars - Uuno Kailas, finländsk författare.
• 5 april - Melvyn Douglas, amerikansk skådespelare.
• 6 april - Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden.
• 8 april - Arvid Richter, svensk sångare.
• 13 april - Sven Rüno, svensk kompositör, textförfattare, pianist och kapellmästare.
• 20 april
  • Karl Damström, svensk järnbruksarbetare och politiker.
  • Svea Holst, svensk skådespelare.
• 29 april
  • Kathrine Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare.
  • Hirohito, japansk kejsare 1926-1989.
• 5 maj - Fritiof Billquist, svensk skådespelare och författare.
• 7 maj – Gary Cooper, amerikansk skådespelare.
• 12 maj - Märta Arbin, svensk skådespelare.
• 25 maj - Bellan Roos, svensk skådespelare.
• 29 maj - Inga Tidblad, svensk skådespelare.
• 6 juni
  • Helmuth Stieff, tysk generalmajor, motståndskämpe under andra världskriget.
  • Sukarno, indonesisk politiker, premiärminister 1945-1967.
• 11 juni - Gustaf Svensson i Vä, svensk folkskollärare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
• 13 juni – Tage Erlander, svensk politiker, statsminister 1946-1969.
• 18 juni
  • Storfurstinnan Anastasia, dotter till Rysslands siste tsar.
  • Jeanette MacDonald, amerikansk sångerska och skådespelare.
• 29 juni
  • Rudolf "Putte" Kock, svensk ishockey- och fotbollsspelare samt TV-kommentator.
  • Nelson Eddy, amerikansk sångare och skådespelare.
• 5 juli - Gustaf Hiort af Ornäs, svensk skådespelare och sångare.
• 6 juli - Syama Prasad Mookerjee, indisk politiker, grundare av partiet Bharatiya Jana Sangh.
• 9 juli – Barbara Cartland, brittisk författare.
• 25 juli - Oscar Rosander, svensk filmklippare, kortfilmsregissör och statistskådespelare.
• 28 juli - Rudy Vallée, amerikansk sångare, saxofonist, orkesterledare och skådespelare.
• 29 juli - Magnus Kesster, svensk skådespelare.
• 31 juli - Jean Dubuffet, fransk målare och grafiker.
• 3 augusti - Stefan Wyszyński, polsk kardinal, Polens primas.
• 4 augusti - Louis Armstrong, amerikansk jazztrumpetare.
• 8 augusti - Ernest Lawrence, amerikansk fysiker, nobelpristagare 1939.
• 18 augusti - Arne Borg, svensk simmare.
• 20 augusti - Salvatore Quasimodo, italiensk författare, nobelpristagare.
• 27 augusti - Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare.
• 28 augusti - Hilding Gavle, svensk skådespelare.
• 1 september - Andrej Vlasov, rysk militär.
• 3 september - Bullan Weijden, svensk skådespelare och sångerska.
• 8 september - Hendrik Verwoerd, sydafrikansk politiker, premiärminister 1958-1966.
• 18 september - Bengt Rodhe, svensk kompositör, musikarrangör, sångare och musiker (pianist).
• 19 september - Alvar Kraft, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.
• 26 september
  • Arthur Hilton, svensk operadirektör och skådespelare.
  • Lilly Kjellström, svensk skådespelare.
• 29 september - Enrico Fermi, italiensk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 10 oktober - Alberto Giacometti, schweizisk skulptör och målare.
• 13 oktober - Irja Browallius, svensk författare.
• 3 november
  • Leopold III, belgisk kung 1934-1951.
  • André Malraux, fransk författare och politiker.
• 4 november - Adriano Olivetti, italiensk ingenjör, skrivmaskinstillverkare.
• 14 november - Christian Elling, dansk professor och konsthistoriker.
• 18 november - George Gallup, skapare av opinionsundersökningsföretag.
• 25 november - Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer.
• 28 november - Edwina Ashley.
• 5 december
  • Walt Disney, amerikansk filmproducent.
  • Werner Heisenberg, tysk fysiker, nobelpristagare.
• 14 december - Paul I, kung av Grekland 1947-1964.
• 27 december
  • Oscar Carlsson, svensk pappersbruksarbetare och politiker.
  • Marlene Dietrich, tysk-amerikansk skådespelare och sångerska.
  • Stanley William Hayter, brittisk målare och grafiker.
• 31 december - Karl-August Fagerholm, finlandssvensk socialdemokratisk politiker, Finlands statsminister 1948-1950, 1956-1957 och 1958-1959.

[redigera] Avlidna

• 14 januari - Charles Hermite, fransk matematiker.
• 17 januari - Frederic William Henry Myers, engelsk poet.
• 22 januari - Viktoria I av Storbritannien, drottning av Storbritannien 1837-1901, kejsarinna av Indien 1877-1901.
• 27 januari - Giuseppe Verdi, italiensk operakompositör.
• 10 februari - Telemaco Signorini, italiensk målare.
• 22 februari - George Francis FitzGerald, irländsk fysiker.
• 13 mars - Benjamin Harrison, amerikansk president 1889-1893.
• 11 april
  • Ivar Hallström, svensk kompositör.
  • Gunnar Eriksson i Mörviken, svensk lantbrukare och politiker.
• 12 april - Louis Auguste Sabatier, fransk protestantisk teolog.
• 24 april - Arvid Posse, svensk statsminister 1880-1883.
• 27 maj - Artur Hazelius, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen.
• 21 juni - Carl Otto Bergman, svensk militär, industriman, kommunalpolitiker och riksdagsman.
• 5 augusti - Viktoria av England, engelsk prinsessa som blev tysk kejsarinna och drottning av Preussen.
• 12 augusti
  • Francesco Crispi, italiensk politiker, premiärminister 1887-1891 och 1893-1896.
  • Adolf Erik Nordenskiöld, svensk mineralog och polarforskare.
• 15 augusti - Julia von Hausmann, rysk psalmförfattare.
• 24 augusti - Gunnar Wennerberg, svensk skald, tonsättare och ecklesiastikminister.
• 9 september - Henri Toulouse-Lautrec, fransk konstnär.
• 14 september - William McKinley, amerikansk president 1897-1901 (mördad).
• 24 september - Fredrik Åkerblom, svensk tidningsredaktör och riksdagsman.
• 30 november - Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist.
• 24 december - Lev Ivanov, rysk balettdansör och koreograf.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Wilhelm Conrad Röntgen, tysk fysiker.
• Kemi - Jacobus Henricus van 't Hoff, nederländsk kemist.
• Medicin - Emil von Behring, tysk läkare.
• Litteratur - Sully Prudhomme, fransk författare.
• Fred
  • Henri Dunant, Schweiz.
  • Frédéric Passy, Frankrike.