3384 Daliya
| 3384 Daliya | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | L. Tjernych |
| Upptäcktsplats | Krims astrofysiska observatorium |
| Upptäcktsdatum | 19 september 1974 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (3384) Daliya |
| Alternativnamn | 1974 SB1, 1941 US, 1974 TV, 1974 UQ, 1978 YW, 1983 CU1[1] |
| Uppkallad efter | Vladimir Dal[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Nysa-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 5 juli 2021 | |
| Aphelium | 2,886 AU |
| Perihelium | 1,881 AU |
| Halv storaxel | 2,384 AU |
| Excentricitet | 0,2108258 |
| Siderisk omloppstid | 3,68 år |
| Medelomloppshastighet | 19,29 km/s |
| Medelanomali | 223,1° |
| Inklination | 2,760° |
| Longitud för uppstigande nod | 139,4° |
| Periheliumargument | 263,3° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Absolut magnitud (H) | 13,88[4] |
3384 Daliya eller 1974 SB1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 19 september 1974 av den ryska astronomen Ljudmila Tjernych vid Krims astrofysiska observatorium på Krim. Den har fått sitt namn efter Vladimir Dal.[3]
Den tillhör asteroidgruppen Nysa.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 3384 Daliya” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=3384. Läst 2 juli 2018.
- ^ [a b] ”AstDyS 3384 Daliya” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=3384. Läst 5 november 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (3384) Daliya. Springer Berlin Heidelberg. sid. 282. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3384. Läst 2 juli 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 30 september 2021.
| |||||||||||