3489 Lottie
| 3489 Lottie | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Kenneth Herkenhoff, Gregory Wayne Ojakangas |
| Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 10 januari 1983 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (3489) Lottie |
| Alternativnamn | 1983 AT2, 1974 TR, 1974 WJ1[1] |
| Uppkallad efter | Lottie Soll-Herkenhoff[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Vesta-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,643 AU |
| Perihelium | 2,171 AU |
| Halv storaxel | 2,407 AU |
| Excentricitet | 0,0980739 |
| Siderisk omloppstid | 3,73 år |
| Medelomloppshastighet | 19,20 km/s |
| Medelanomali | 203,6° |
| Inklination | 6,311° |
| Longitud för uppstigande nod | 18,11° |
| Periheliumargument | 46,80° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 4,3 km |
| Albedo | 0,488 |
| Absolut magnitud (H) | 13,29[4] |
3489 Lottie eller 1983 AT2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 10 januari 1983 av de båda amerikanska astronomerna Kenneth Herkenhoff och Gregory Wayne Ojakangas vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter Lottie Soll-Herkenhoff, fru till en av upptäckarna.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Vesta.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 3489 Lottie” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=3489. Läst 29 oktober 2018.
- ^ [a b] ”AstDyS 3489 Lottie” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=3489. Läst 2 juli 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 3489 Lottie” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3489. Läst 29 oktober 2018.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||